I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrån ett diskursivt fält bestående av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik där Östhammar, Höganäs och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det präglar stadspolitiken, något som inte är oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

En lojal arbetsstyrka är eftersträvansvärd i alla typer av organisationer eftersom det med lojaliteten även följer ett känslomässigt band mellan medarbetarna och företaget. Detta band bidrar till att medarbetarna gör sitt yttersta för att nå företagets mål och vision. I en organisation som Apoteket AB, vilken har genomfört stora organisatoriska förändringar, aktualiseras betydelsen av lojalitet då monopolets upphörande sätter företaget i en ny situation, nämligen en konkurrens om arbetskraften. Genom ökad förståelse för hur de olika hierarkiska nivåerna i organisationen ser på begreppet lojalitet och hur dessa uppfattningar förhåller sig till varandra möjliggörs konkurrensfördelar gentemot andra aktörer på marknaden. I denna kvalitativa studie har medarbetare från apoteket Kungsmyntan i Stockholm intervjuats om hur de ser på lojalitet och hur denna syn påverkats av omregleringen.

Den svenska sågverksindustrin upplever en hård konkurrens på världsmarknaden för sågade trävaror. Efterfrågan har minskat utan att marknadens utbud har justerats ned. Detta har genererat lägre världsmarknadspriser och en utslagning av sågverksaktörer. Vägen till överlevnad och lönsamhet är inte entydig, men med en förbättrad och väl avvägd produktionskapacitet ökar chansen att vidmakthålla konkurrenskraften. AB Karl Hedins sågverk i Krylbo har som målsättning att årligen öka produktiviteten med två procent. Ett sätt att uppnå denna målsättning är att investera i utrustning som förbättrar produktionsprocessen.

Så länge som människor strövat omkring på jorden har det bytts och handlats med varor och tjänster. Det är i människans natur att göra affärer.Logistik och inköp har därför naturligt blivit stycken i den mänskliga handelshistorien, samhället men främst företag påverkas och påverkar denna nutidshistorias utveckling. Då konkurrens har blivit ett stort inslag för att lyckas i ett företag så har företag försökt hitta nya metoder för att hävda sig på den globaliseringen marknaden. De verktygen kan skilja sig från företag till företag beroende av vilka lösningar företag vill lösa men exempel på det kan vara Supply Chain Management som kommer att behandlas i denna uppsats. De andra teorier som kommer beröras är fusion, Just-in-Time och inköp.

Den övergripande frågeställningen i uppsatsen utgörs av att utröna vilka risker och förtjänster som är kopplade till ett ökat användande av marknadsmekanismer, i form av B/U-modell, konkurrens, valfrihet och alternativa driftsformer, som styrsystem inom akutsjukvården i den s.k. Stockholmsmodellen. Hur påverkas de olika aktörernas agerande vad avser mål om att åstadkomma kostnadseffektivitet, kvalitetsutveckling, ändamålsenliga prioriteringar samt kostnadskontroll? Resultatet av studien är att det föreligger stora tveksamheter kring om det skapats en intern sjukvårdsmarknad i enlighet med de ambitioner som ställdes upp vid införandet. Idag sker istället en återgång mot tidigare styrformer.

Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll.

I denna studie är syftet att undersöka de språkliga strategier lärosätenanvänder sig av för att locka studenter.Informationsbroschyrer från lärosäten runtom i Sverige är först ochfrämst informativa. Forskning visar dock att konkurrens, vilket är ensituation svenska lärosäten står inför, och reklam är närasammankopplade. Uppsatsen har en textanalytisk utgångspunkt somkompletteras med teorier om marknadsföring och reklam. Uppsatsenstextanalytiska verktyg används för att undersöka både retoriska ochinterpersonella strategier. För att förstärka analysen av dessa strategierundersöks även bilder i broschyrerna och till undersökningen hördessutom ett kvantitativt avsnitt.

De fysiologiska reaktioner involverade i stress har bevarats genom evolutionen och är viktiga för djurs förmåga att klara av en kritisk situation. Långvarig stress medför däremot en rad negativa effekter på djurs produktion och hälsa. Dagens mjölkproduktion ställer höga krav på korna, som ska vara friska, producera stora mängder mjölk av bra kvalitet och samtidigt ha en god fertilitet. För att korna ska kunna leva upp till dessa högt ställda krav måste långvarig stress undvikas. Vid stress aktiveras det sympatiska nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjurebarksystemet, vilket leder till att stresshormonerna adrenalin och kortisol frisätts.

Den växande hotellmarknaden leder till högre konkurrens som gör att hotellen behöver skapa större intäkter. I dagens hotellverksamhet finns det två fokuseringar: revenue management och service management. Dessa eftersträvar att öka intäkterna genom att inkomstmaximera och göra hotellupplevelsen unik för gästen.Båda fokuseringarna går att koppla till merförsäljning och dess olika aspekter. Merförsäljning är en teknik som används för att öka försäljningen. Men merförsäljning är även ett redskap för företagen att skapa en relation till sina gäster som påverkar kundnöjdheten.

Betoningen på produktutveckling som en dimension för konkurrens har dramatiskt ökat och anledningen till detta kan spåras tillbaka till marknadsglobaliseringen samt uppdelningen av marknader i mindre nischer. Denna marknadsglobalisering har resulterat i ett ökat tryck på dagens företag på att vara innovativa. Det har visat sig att den produkt som bäst tillfredställer kundernas behov blir mest framgångsrik varpå produktutveckling vuxit fram som en källa till konkurrensfördel där kundinvolvering ses som ett verktyg för att öka företagets möjligheter till att differentiera sig. För att involvera kunder finns det olika metoder som företagen kan använda sig av där de metoder som tidigt involverar kunderna i produktutvecklingsprocessen förespråkats. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för kundinvolveringens betydelse vid produktutveckling i dagens företag.

En organisations omgivning förändras hela tiden och hårdare krav ställs på organisationer vad gäller ökande konkurrens. Förändringar är nödvändiga för att hela tiden ligga steget före konkurrenten, men då måste också förändringarna lyckas. Därför är uppföljningar ett verktyg för organisationen för att se om målen blivit uppfyllda. I den här uppsatsen har vi utgått ifrån att en implementering av en funktionsorganisation görs för att öka samarbetet inom organisationen. Vi har gjort en ansats till att undersöka om ökat samarbete kan uppnås genom en implementering av en funktionsorganisation.

Bakgrund: Många organisationer står idag inför en allt hårdare konkurrens, vilket ställer ökade krav på ständig utveckling och förnyelse. För att uppnå detta krävs en ökad kundorientering samt att bättre kunna ta tillvara på medarbetarnas potential. Ett sätt att möta dessa ökade krav har varit att börja fundera på att förändra arbetsorganisationen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera Vildmarkshotellets konferensprocess samt ge förslag på hur denna kan förbättras. Genomförande: Studien började med en diskussion kring uppdraget. Därefter påbörjade vi en litteraturstudie som låg till grund för det empiriska material som samlats in via intervjuer med hotellets ledningsgrupp, avdelningschefer samt vissa medarbetare.Rekommendationer: De brister som i dagsläget finns inom Vildmarkshotellets konferensprocess kan främst härledas från dagens funktionella organisationsstruktur och det är tre övergripande aspekter som Vildmarkshotellet skall fokusera på.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden. Syftet är därmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som mötesplats kan komma att påverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet är vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga rummet i mellanstora till stora kommuner kan stärkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens närvaro, för att främja en social hållbarhet.

Hästen har länge varit ett användbart och uppskattat djur av människan. Ända sedan domesticeringen för 6000 år sedan har hästen använts till krig, som draghjälp och för nöje. Hästen började sin utveckling som en mindre bladätande fyrtåad häst till dagens större entåade gräsätande häst. Denna utveckling var nödvändig för hästens överlevnad med anledning av ökad konkurrens av betet och förändrat klimat. Dagens hästhållning skiljer sig från den miljö hästen levde i som vild.