Denna uppsats handlar om samband mellan barn och stress. Stressen finns överallt Àven bland de yngsta barnen pÄ förskolan. Syftet med min uppsats Àr att undersöka vilka kunskaper och vilken uppfattningsförmÄga pedagogerna i förskolan har om stress. Hur vi som pedagoger kan se att barn Àr stressade och vilka faktorer som leder till stress hos förskolebarnen i Äldrarna 2 till 4 Är. Undersökningen Àr kvalitativ och bestÄr av en enkÀt som delats ut till 40 st pedagoger varav 25 har svarat.

This essay addresses the issue of stress by income earners in Sweden 18-64 years old and any possible relationship to their social ties and the individualization process. The data were collected through a questionnaire, sent out to about 185 working men and women. The results showed a relationship between fewer social ties in everyday life and perceived stress of the individual. The result also showed a relationship between higher degree of individualization and stress. Both of these correlations is confirmed by previous research on the concept of work-life and theory of the new individualism.One of the most interesting results the study showed was that there was none relationship with gender and perceived stress in the individual.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att jÀmföra elevers upplevda stress pÄ tvÄ olika skolor dÀr skolmiljön och nÀrliggande samhÀlle ser annorlunda ut frÄn varandra. Syftet i studien vill vi besvara med dessa frÄgestÀllningar: Hur stresspÄverkade Àr eleverna? Skiljer sig de stressrelaterade psykosomatiska symptomen Ät mellan skolorna? Vilka stressorer upplever eleverna och skiljer de sig Ät? Samt vad upplever eleverna att de sjÀlva, förÀldrar och pedagoger i deras nÀrhet kan göra för att förebygga och ÄtgÀrda deras upplevda stress?MetodVÄr studie Àr en kvantitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss av enkÀter med fasta och öppna svarsalternativ. EnkÀterna har delats ut pÄ tvÄ gymnasieskolor till elever i Är 2, 72 elever ifrÄn skola A och 73 elever ifrÄn skola B. Totalt har 145 elever medverkat i enkÀtstudien och könsfördelningen blev 69 killar och 76 tjejer.

Stress definieras som en obalans mellan krav och resurser. Krav och kontrollmodellen samt krav- resursmodellen menar att krav Àr en negativ faktor. Andra menar att det finns negativt hindrande och positivt utmanande krav. En individ hanterar stress genom olika copingstrategier, tvÄ av dem Àr problemorienterad strategi och emotionell strategi. Forskning har visat att individer med en problemorienterad strategi hanterar stress bÀttre Àn de med emotionell strategi.

Studien syftar till att undersöka hur stress konstrueras i svenska tidningar samt vilka skillnader och likheter som finns i konstruktionen av mÀns och kvinnors stress. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Berger och Luckmanns socialkonstruktionism som innebÀr att allt Àr socialt konstruerat. Faircloughs kritiska diskursanalys har ocksÄ legat till grund för studiens teoretiska och metodologiska ramverk. För att besvara studiens syfte har Faircloughs tredimensionella modell anvÀnts för att analysera artiklar frÄn Sveriges fyra största tidningar. Artiklarna som analyserades handlade om mÀns och kvinnors stress.

Introduktion: Stress blir allt vanligare och det pÄverkar mÀnniskan negativt bÄde psykiskt och fysiskt. Den förekommer bland bÄde kvinnor och mÀn. Minskad saliv, kost och intagsfrekvens samt munhygienvanor medför ökad risk för kariesutveckling. Karies utvecklas genom demineralisering och den orsakas av bland annat mutans streptokocker och lactobaciller som finns i placket. DÀrför syftar studien till att hitta samband mellan stress och dessa riskfaktorer.Syfte: Att studera hur stress pÄverkar riskfaktorer för karies.FrÄgestÀllningar: Hur pÄverkas salivproduktionen av stress? Hur pÄverkas kostvanorna av stress? Hur pÄverkas munhygienvanorna av stress?Metod: En beskrivande litteraturstudie.

AbstraktSyftet med studien Àr att försöka finna förstÄelse för hur muslimer uppfattar och hanterar stress utifrÄn deras egna kulturella normer. För att skapa en djupare inblick i den Islamska kulturen sÄ utfördes en kvalitativ undersökning pÄ plats i södra Turkiet. Fokus var riktat pÄ det muslimska perspektivet av stress, dÄ önskan var att undersöka vad stress innebar utifrÄn deras eget synsÀtt samt vad som anvÀndes i hanteringen av stress. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fem kvinnor och sju mÀn som var religiöst troende. Respondenterna hade relativt likartade upplevelser och tillvÀga- gÄngsÀtt i hanteringen av stress.

Pekska?rmar anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som interaktionsteknik fo?r hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte anva?nts i kra?vande miljo?er, exempelvis i miljo?er da?r skakningar och g-laster fo?rekommer. Introduktionen av pekska?rmsteknologi i cockpitmiljo? fa?r konsekvenser fo?r utformningen av fo?rarmiljo?n vilka bo?r utredas.Denna studie syftade till att empiriskt utva?rdera anva?ndarnas prestation med avseende pa? precision vid olika interaktionsmano?vrar pa? en pekska?rm.

Stress har alltid förekommit hos vÄra förfÀder dÄ var det en instinkt pÄ kamp eller flykt. Men i dag utsÀtts vi för stress i olika former. Positiv stress Àr bra för oss, det ger oss energi dÄ vi stÀlls inför utmaningar som vi klarar av. Negativ stress uppstÄr nÀr vi stÀlls inför höga pÄfrestningar och kontrollen gÄr förlorad. Stressen kan ha en negativ inverkan bÄde fysiskt och psykiskt.

Stress kan beskrivas som en brist pÄ balans mellan de krav som stÀlls pÄ oss och vÄr förmÄga att handskas med dem. NÀr stress blir lÄngvarig och utdragen blir det till slut en bestÄende obalans mellan kroppens nedbrytande och uppbyggande funktioner. Det finns rapporter frÄn de senaste tio Ären som visar att sjuksköterskor upplever de högsta nivÄerna av yrkesrelaterad stress inom hÀlso- och sjukvÄrd. Det kan uppstÄ skadliga reaktioner i kroppen och pÄverkan kan uppkomma bÄde psykiskt, fysiskt och socialt i till exempel omvÄrdnadsarbetet eller i organisationen. Det gör att sjuksköterskor sÀtter sin fysiska och psykiska hÀlsa pÄ spel.

The aim of this study was to describe how nurses cope with their daily stress at work. A literature review was made to answer the research question, data was gathered from two databases; Academic Search Elite and Medline (via Pubmed). The result which was based on 20 scientific articles showed that nurses used problem-focused and emotional-focused coping strategies to deal with the stress at work. Most of the nurses used emotional-focused coping strategies by practise some kind of physical activities, avoid and take distance from the problem. Using these strategies was negative correlated with burnout and psychological health.

Stress i vÄrden Àr ett aktuellt problem och innebÀr en ökad risk för psykisk och fysisk ohÀlsa hos omvÄrdnadspersonalen. PatientsÀkerheten och patienternas upplevelser av vÄrden blir lidande nÀr förekomsten av stress hos personalen Àr hög. MÄnga studier om stress i sjukvÄrden har genomförts, samtidigt som en ökad frekvens av sjukskrivningar hos sjukvÄrdspersonalen ses. Syftet med denna studie var dÀrför att sammanstÀlla kunskap om faktorer som har betydelse för att reducera stress hos omvÄrdnadspersonalen. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt dÀr aktuell forskning söktes i fem databaser, detta kompletterades med manuell sökning.

Background: The majority of nurses experience work relatedstress, which can lead to a negative impact on patient care. Thestress can be handled by coping strategies. Aim: To illuminatecoping strategies among nurses experiencing work relatedstress. Method: The study has been accomplished as aliterature study, with a systematic review of scientific articles.Findings: Following coping strategies appeared: problemsolving, long-term strategies, passive strategies, leisurestrategies, social support and mental strategies. Conclusion:Awareness of coping strategies for dealing with work relatedstress, can lead to improvement in patient care..

Stress Àr ett aktuellt Àmne i dagens samhÀlle. Tidigare forskning har pÄvisat en koppling mellan stress, personlighet och kön. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan upplevd stress och karaktÀrsdraget neuroticism, med hÀnsyn till kön bland studenter. PSS och SGC-1 formulÀren delades ut till 109 studenter, varav 62 mÀn och 47 kvinnor. Resultatet av studien visade att det fanns ett positivt samband mellan upplevd stress och neuroticism, nÀr det kontrollerades för kön.

Syftet med denna studie var att jÀmföra samhÀlls-och beteendevetarprogrammet (n=70) och psykologprogrammet (n=70) i akademisk stress och strategier för att hantera stress. Deltagarna bestod utav universitetsstudenter och mÀtinstrumentet för studien var en enkÀtundersökning med skalorna ?Akademisk stress?, ?kognitiv coping-strategi?, ?Social support?, ?Sociala kontakter? och ?positiva-och negativa coping-strategier?. Det visade sig att det inte fanns nÄgon skillnad mellan studenter frÄn samhÀlls-och beteendevetarprogrammet och studenter frÄn psykologprogrammet i hur akademisk stressade det var. Det fanns inget signifikant samband mellan programmens sociala stöd, sociala kontakter, kognitiva coping-strategier eller sÀttet att hantera positiva och negativa coping-strategi pÄ.