Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare upplever användningen av skönlitteratur och romaner i undervisningen i allmänhet och i historieundervisningen i synnerhet, då i form av historiska romaner. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av fyra intervjuer som undersöker om historieundervisningen kan främjas av historiska romaner som ett komplement i undervisningen och hur lärarna upplever den historiska romanens möjligheter att väcka elevernas intresse för ämnet historia. I anslutning till detta har jag även gjort en mindre undersökning i form av en kvantitativ enkät om elevernas läsvanor. Undersökningen har sin utgångspunkt i de fyra inlärningsstilarna och i Lärarnas Riksförbunds rapport som har undersökt elevers läsvanor. Undersökningens resultat visar på att främst bristen på tid, lektionstimmar och de alltför stora klasserna gör att det är svårt att använda hela historiska romaner i historieundervisningen.

Hamling och andra former av lövtäkt för utfodring av tamboskap, var tidigare mycket vanligt men har minskat betydligt fram till våra dagar. Arter, som under åtminstone ett par tusen år anpassat sig till ett liv i, eller i anslutning till de hamlade träden, hotas idag av utrotning. För att kunna säkerställa fortlevnaden för dessa arter samt för de hamlade träden och hamlingen som tradition, krävs kunskap, dels om hamlingsförfarandet i äldre tider, dels om förekomsten av hamlade träd i dagens landskap. Genom att samla in och datera grenprover, kartlade jag i detta arbete senaste hamlingstidpunkt i Bråbygden, i Oskarshamns kommun. För att bedöma hamlingens utförande och potentialen för ytterligare hamling i området, studerade jag också förekomsten av döda träd med hamlingsspår, grova (brösthöjdsdiameter över 30 cm) askar, lindar och lönnar utan hamlingsspår, samt tillgången på tänkbara nya hamlingsträd. En enkät ställd till markägarna i området samt en omfattande litteraturstudie över hamlingens praktik och historia i Sverige ingick också i studien. På de 72 fastigheter som besöktes, tog jag prover från 406 träd.

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ?barnets bästa? i adoptionsärenden under perioden 1925?1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ?goda familjen?.

Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet. Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt.

Möbelsnickaren Johannes Fundberg var verksam i Dalsland under 1800-talets första decennier, där han tillverkade ovanliga och vackra möbler åt välbärgade bönder.Som skråutbildad stadssnickare under det sena 17- och tidiga 1800-talet i Sverige var man hårt styrd av snickarämbetets stränga regler. För de hantverkare som ville skapa sin möbelkonst efter eget sinne var den enda möjligheten att arbeta på landsbygden, där tvånget att följa modets växlingar inte fanns.Uppsatsen ger en kort beskrivning av möbelstilarnas växlingar under det sena 17- till tidiga 1800-talet hos de högre stånden och hur möbeltillverkningen hos allmogen utvecklades under samma period. Fundbergs personliga historia och förutsättningarna för hans yrkesverksamhet beskrivs, för att sedan gå vidare till hans materialval och tekniker. Ett golvur som man nyligen insett kan vara tillverkat av Fundberg undersöks. Detaljer i möblernas konstruktion och skådeytor jämförs.

Den här studien beskriver tre brytpunkter som inte bara påverkat Sveriges historia utan även gjort Tomelilla kommun till det moderna samhälle det är idag. Jag har fokuserat på följande brytpunkter: när skiftesreformerna moderniserade jordbruket, när kommunikationer och då främst järnvägen banade vägen för handel och nya möten, och sist har jag diskuterat effekterna av den rationalisering och strukturomvandling som skedde efter andra världskriget. Utifrån olika begrepp som exempelvis expertsystem och modernisering, som jag lånat av sociologerna Anthony Giddens och Håkan Thörn, har jag undersökt på vad brytpunkterna lett till för Tomelilla kommun. Idag är jordbruket ett avancerat företagande där lantbrukarna blir allt färre och arealen större. Tåget har utvecklats från att vara en produkttransport till en pendlingsmöjlighet för människor som vill bo på landet och ha ett arbete i staden. Strukturomvandlingen som sedan skedde med rationaliseringen skapade ett samhälle byggt på effektivitet och storproduktion..

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjärta. Det är för många samlingsplatsen för familj och vänner. Det är här vi umgås, tittar på tv, äter och spelar spel tillsammans. På grund av bostadsbrist bor många av oss på mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med Trästad 2012:s projekt "Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris" som tittar på bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Moderaterna är ett parti som varit en del av Sveriges politik i över hundra år och de har en historia som Sveriges representanter för högerpolitik och konservatism. Efter ett lamt röstresultat i valet 2002 beslutade de sig för att restaurera sitt parti. Under ledning av den nya partiledaren Fredrik Reinfeldt skapades "nya moderaterna" vilket kom att bli väldigt uppmärksammat och debatterat i och med de förändringar som det medförde.Denna studie utreder dels vad förändringen till nya moderaterna innebar för partiet samt för väljarna, men även hur den påverkar svensk politik i ett större perspektiv.Uppsatsen diskuterar även hur strategierna för att marknadsföra nya moderaterna har anpassats efter hur politisk propaganda internationellt sett bedrivs idag.Studien är diskursanalytisk och utgår från nya moderaternas språk och hur det strategiskt används för att skapa nya diskurser och förändra redan existerande sådana.Uppsatsen refererar till nya moderaternas egna marknadsföringsmaterial för att kunna analysera sättet de väljer att presentera sig själva på..

I takt med att våra storstäder förtätas förväntas stadsrummen tillgodose ett allt större antal invånare och aktiviteter. En aktivitet som sedan 1970-talet utövats i de svenska städerna är skateboardåkning. Aktiviteten har genom åren emellertid ansetts vara problematisk, ofta på grund av bristande förståelse från planerare och vuxenvärlden. Målet med uppsatsen är att ge en ökad inblick och förståelse i den stundtals misstolkade skateboardkulturen, genom att skapa ett underlag som kan fungera som grund för fortsatta studier och diskussion. Avsikten med uppsatsen är att undersöka populära urbanmiljöer för skateboardåkning med fokus på deras utformning.

Sammanfattning Ny skollag och nya ämnesplaner är några av de förändringar som står för dörren. För den svenska gymnasieskolan väntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram än tydligare i de nya ämnesplanerna. Utifrån de nya förutsättningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvärderats. Uppsatsen är ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande.

Undersökningens syfte är att undersöka och jämföra hur staten har betraktat den manliga homosexualiteten i relation till den rådande maskulina hegemonin under tidsperioden 1933-1944. Det kommer ske genom att framhäva de homosexuella männens karaktärstecken, d.v.s. utmärkande egenskaper, kännetecken och beteenden, d.v.s. vad som karaktäriserade männen i källmaterialet. I undersökningen synliggörs dokumentförfattarnas normer och värderingar i de skrivna orden.

Detta arbete har undersökt hur mycket en volymetrisk eldeffekt med tillhörande fysiksimulering kan optimeras medan effekten samtidigt presterar tillfredställande. I bakgrunden ges en sammanfattning om eldteknikens historia. De begrepp som krävs för att förstå arbetet som helhet redogörs. I bakgrunden presenteras även den forskning som motiverar utförandet av arbetet. Bakgrunden följs av problemformuleringen med tillhörande metodbeskrivning.

Det har gått 20 år sedan katastrofen i Tjernobyl inträffade. Landskapet som förorenades vid katastrofen förlorade det mesta av sin brukbarhet för människan och kan komma att ligga i träda i kanske 1000 år framåt. Hur ska vi komma ihåg platsen och dess historia under så lång tid? Hur ska berättelsen gå från oss, till våra barn, barnbarn, barnbarnsbarn och vidare i kanske 30 generationer. Och vad händer med naturen under tiden? Inifrån zonen har landskapet inte förändrats.