Sökresultat:
2133 Uppsatser om Hćrets historia - Sida 56 av 143
"Ett lika fritt folk bör Ă€ga lika rĂ€tt" : Om förĂ€ndringarna i jordĂ€gandet i Ăja socken före och efter 1789 och 1809/10
During the time between 1660-1680 the nobility in Sweden came to be a gigantic landowner with 65 % of the total amount of land, but only 20 years later they lost almost half of their possessions. The eighteenth century was on its way ? a period in history were ?ordinary? people started to question the nobility?s right to be excused from tax, at the same time as farmers and the ?middlegroup? started to appropriate more and more land from the nobility and the Crown.Through King Gustav III:s document of 1789, land became free to own to whoever it was ? except from the prime nobility?s land; but the Swedish Parliament followed the wind of change, and 1809/10 this land was also free to own. At the end of 1840, the nobility owned about 19 % of the land in Sweden, and the farmers and middlegroup owned 69 %. The tide had turned...But Ăja parish showed a different development compered to the rest of Sweden.
PÄ besök i medeltiden : att levandegöra historien pÄ ett museum
Museums are a part of the cultural sector that over the last couple of years had to compete with the steadily growing consumption of spectacles. New techniques to attract and amaze the visitors have evolved. Living History Museums has developed a method to simulate past times by building up an environment with reconstructions. History is a non-definite science, there will never be an exact answer to how it really was, for example during the Middle Ages.This essay deals with the difference between reconstructions and authentic artefacts and how they build up an illusion of the past. In what sense does it matter if the artefacts are genuine or not? How do these museums deal with anachronistic phenomena from today's modern world in the historic environment? Additionally I discuss whether or not these reconstructions - of environment, buildings and personal characters - have any influence on the historic narrative given by the museum.
IP-telefoni : en teknisk undersökning
Projektet har till syfte att undersöka den revolutionerande tekniken bakom IP-telefoni. Eftersom tekniken Àr relativt ung sÄ finns det fortfarande mycket att lÀra om hur det fungerar och hur den anvÀnds. Projektet behandlar fördelar och nackdelar samt vilka hot som finns och hur man kan kÀnna sig sÀker nÀr man anvÀnder IP-telefoni till vardags. Det primÀra objektivet med projektet Àr att fÄ en helhetsbild och förstÄ hur tekniken verkligen fungerar.Vidare behandlas telefonens historia dÄ det Àr viktigt att se var tekniken har sina rötter och hur den utvecklats sedan dess. Som en röd trÄd frÄn telefonens teknologi och det publika telefonnÀtets rötter görs en jÀmförelse mellan de tvÄ teknologierna för att se skillanderna och förmodade fördelar och nackdelar med de bÄda systemen.
SkÄnska husarernas Landskronaavdelning : Lokalpressens instÀllning frÄn början till slut 1908-1926
Den avdelning pÄ fyra, sedermera tre skvadroner, av SkÄnska husarkÄren som var förlagd till Landskrona under perioden 1908-1926 kom att bli det sista regemente som staden inhyste. Försvarsbeslutet frÄn 1925 innebar en total avveckling av avdelningen i Landskrona och satte sÄledes punkt för en lÄng historia av militÀr nÀrvaro i staden.I föreliggande uppsats granskas och analyseras den lokala pressens instÀllning till husarerna under den period de var förlagda till staden. Skillnader och likheter i rapporteringen kring husarerna belyses med utgÄngspunkt i tre tidningars politiska agendor. De tre aktuella tidningarna Àr Arbetet, Landskrona Posten och Korrespondenten Landskrona Tidning. Undersökningen visar att Arbetets och Landskrona Postens ursprungliga instÀllning kvarstÄr vid tiden för Landskronaavdelningens avveckling medan den antyder att Korrespondentens instÀllning har reviderats nÄgot. .
Salicetum : frÄn idé till verklighet
Detta Àr ett arbete om Salix och skapandet av ett salicetum dÀr det redogörs för projekteringen och den beskrivande processen frÄn ide till genomförande. I arbetet berÀttas Àven om företeelsen vÀxtsamlingar samt ges en beskrivning av Salix slÀktet, dess historia, genus och anvÀndningsomrÄden. DÀr beskrivs tvÄ andra arboreta vilka i diskussionen jÀmförs med Alnarps salicetum. Arbetet innehÄller ocksÄ vÀxtlistor med förekomst, storlek och anvÀndning av ca 70 arter som Àr nyplanterade pÄ salicetumet. Det finns Àven en förteckning över andra arter i slÀktet som finns planterade pÄ SLU, Alnarps omrÄde.
Gnosjöandan och Aliiansmissionen : Analys av tre intervjuer med medlemmar i Alliansmissionen om förhÄllandet mellan företagsliv och frikyrklighet i Gnosjöregionen
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgon relation mellan den starka företagarkulturen och de mÄnga frikyrkoförsamlingarna i Gnosjöregionen. Uppsatsen bygger frÀmst pÄ intervjuer med tre medlemmar ur Alliansmissionen.Informationen som kommer fram i intervjuerna har till stora delar analyserats mot Webers bok Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism. I grunden bygger idén till uppsatsen pÄ Webers teori om hur kalvinismen gynnade kapitalistisk framgÄng.Att det finns en relation mellan frikyrkorna och nÀringslivet i regionen framkom tydligt i intervjuerna. Bygdens historia har ocksÄ haft stor betydelse för hur bÄde religion och företag har utvecklats. Likheter med Webers teori finns men dÀremot har det under detta arbetes gÄng inte gÄtt att se nÄgot direkt inflytande frÄn kalvinismen i omrÄdet.
Med ögonen pÄ förmÄgor/With eyes on your ability
Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda pÄ om speciallÀrare/specialpedagoger anvÀnder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallÀrare/specialpedagoger, jag har Àven anvÀnt mig av litteratur dÀr jag frÀmst inriktat mig pÄ olika inlÀrningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lÀmpliga metoder som jag kan anvÀnda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlÀrningsstrategier tar jag upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning Àr.
VÀgen till emancipation : Svensk riksdagsdebatt under 1850-talet om judarnas medborgerliga rÀttigheter
Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka en del av den vÀg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trÀdde i kraft Är 1870, och min undersökning Àr placerad i en riksdagsdebatt Är 1851 dÀr de diskuterar just judarnas utvidgade rÀttigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige dÀr liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhÀllets fasta principer och dÀr judefrÄgan inte bara handlar om religion, utan ocksÄ om ekonomi, sociala förhÄllanden och de utbredda fördomarna hos folket.Min hypotes var att den framvÀxande liberalismens idéer om frihet och jÀmlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat pÄ fanns i Sverige vid den hÀr tiden. Genom att gÄ igenom tvÄ motioner dÀr det yrkas pÄ judarnas utvidgade rÀttigheter, utskottsbetÀnkandet samt dÀrpÄ följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frÄgan om judarnas plats i det svenska samhÀllet.StÀmde dÄ min hypotes? Till viss del, men jag insÄg att ideologier, tankestrukturer och skiften dÀremellan var mer komplicerat Àn ett enkelt ja eller nej.
Geometri i skolan
Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ elevers kunskaper om de geometriska begreppen dm3 och m2 samt hur lÀrarna undervisar i dessa avsnitt. Detta har vi tagit fram genom att först göra en litteraturstudie följt av intervjuer. Av litteraturen fick vi fram att laborativt arbete och materiel Àr essentiella delar i geometriundervisningen och har sÄ varit under hela skolans historia. Det gÀller att anvÀnda materielen pÄ rÀtt sÀtt för att fÄ ett bra resultat.Resultatdelen, med intervjuer, visade att elevernas kunskaper gÀllande begreppen Àr vaga och ofullstÀndiga. Deras resultat var sÀmre Àn vad vi trodde med undantag för de starka eleverna.
1970-talets lÀseböcker i svenska för lÄgstadiet - speglingar av samhÀllet?
Detta examensarbete undersöker genom analys innehÄllet i ett urval av samtida lÀseböcker i svenska för lÄgstadiet. Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt de förÀndringar som skedde i det svenska samhÀllet under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var LÀroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehÄller Àven forskningsbakgrund kring lÀseböcker frÄn 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska lÀsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av lÀseböcker som anvÀnts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehÄll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gÀller struktur, disposition och val av illustrationer.
Arbetslöshet i Sverige, Norrbotten och Ăstergötland 1960 ? 2004
Uppsatsens syfte Ă€r att göra en historisk studie av arbetslösheten samt att göra en jĂ€mförelse mellan Norrbotten, Ăstergötland och övriga riket. Metoden som uppsatsen anvĂ€nder sig av Ă€r en litteraturstudie samt en kvantitativ jĂ€mförelse mellan de olika lĂ€nen. Den historiska bakgrunden i uppsatsen belyser hur arbetsförhĂ„llandena och statens roll har förĂ€ndrats frĂ„n krisen efter första vĂ€rldskriget till idag. Resultatet avhandlar hur arbetslösheten har förĂ€ndrats och tydliga skillnader ses mellan Norrbotten, Ăstergötland och övriga riket. I diskussionen försöker vi förklara dessa skillnader med hjĂ€lp av de olika typerna av arbetslöshet.
Högdalstoppens begravningsplats
Högdalstoppen Àr konstruerad med myter och rykten. Och av teglet frÄn Klara-kvarteren. I vissa ljus Àr det en ruin, ibland en bortglömd allmÀnning. Bland sly och trasiga lyktstolpar gÄr du pÄ avvÀgar, sÄ plötsligt: du ser ett hörn av ett gravröse, ett monument. Att betrakta och bestiga Högdalstoppen Àr lika mycket en alldaglig som en storslagen upplevelse.
LĂ€rande i fritidshem
Jag har gjort en intervjustudie med utgÄngspunkt ien sociokulturell syn pÄ lÀrande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lÀrande, hur de uppfattar lÀrande pÄ fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmÀtning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav ocksÄ en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lÀrande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frÄgor var att fÄ berÀttande svar.Intervjupersonerna var ovana att tÀnka pÄ sin verksamhet utifrÄn lÀrandebegreppet.
IT, LĂ€raren och LĂ€randet
Mot bakgrund av datorns och ITs historia bÄde i allmÀnhet och i skolan i synnerhet, Àr syftet med detta arbete att ge en bild av hur lÀrare uppfattar IT i skolan. FrÄgestÀllningar som behandlas Àr vilka mÄl lÀrarna har med datorundervisningen och vilka skÀl de har att anvÀnda IT eller inte anvÀnda IT i undervisningen och om detta pÄverkat lÀrarrollen och lÀrandet. I arbetet ingÄr en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex lÀrare verksamma i Ärskurserna 4-6. Huvudresultaten Àr att det finns tvÄ olika mÄl med datorundervisningen, ett dÀr sjÀlva hanteringen av maskinen Àr det viktigaste och ett dÀr mÄlet Àr att göra datorn till ett hjÀlpmedel för eleven. LÀrarnas huvudskÀl till datoranvÀndning Àr att ge alla elever samma bas att stÄ pÄ och det starkaste skÀlet till att inte anvÀnda datorn Àr att det Àr svÄrt organisatoriskt.
Efter 30 Är med FörÀldraförsÀkring ? varför tar mÀn ut mindre förÀldraledighet Àn vad kvinnor gör?
Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra den struktur som rÄder kring förÀldraförsÀkringen och granska varför mÀn inte tar ut lika mycket förÀldraledighet som kvinnor gör. Uppsatsen undersöker nÄgra av de faktorer och hinder som föreligger och som avgör vilken förÀlder som tar ut mest förÀldraledighet. Uppsatsen visar att uttaget av förÀldrapenning bÄde har sociala och ekonomiska förklaringar. Familjer vÀljer ofta den lösning som medför att familjen förlorar minst pengar. Samtidigt verkar mÀns lön, upp till socialförsÀkringstaket, positivt pÄ deras uttag av förÀldraledighet, vilket Àr förvÄnande med tanke pÄ Gary Beckers teori.