Sök:

Sökresultat:

532 Uppsatser om Hćrdgjorda ytor - Sida 31 av 36

Utveckling av en diameterklassmodell för grandominerade bestÄnd i Sverige :

Growth models are very useful tools for forestry to predict growth and yield. With growth models and optimising tools you can manage forest stands in a way that maximize benefit and income. There are three major types of growth models. Stand models; stage structured models and single-tree models. The most advanced models give the most accurate forecasts.

FastighetsförvÀrv : ? En studie om centrala beslut för kommersiella fastighetsköp

SjÀlvstÀndigt uppsatsarbete inom företagsekonomi 15hp Författare: Philip Jacobson och Benjamin NuayHandledare: Gunnar Wramsby Titel: FastighetsförvÀrv ? En studie om centrala beslut för kommersiella fastighetsköp Bakgrund och problem: Sedan 2008 har belÄningen till fastighetsbolag minskat och förÀndrats. Basel III stÀller högre krav pÄ bankerna som i sin tur reflekteras pÄ fastighetsföretagen.  Bankernas kreditbedömning Àr numera noggrannare och banker vÀrdesÀtter sÄledes avkastning framför monetÀra vÀrden. Basel III kraven medför att bankerna mÄste stÀlla högre amorteringskrav pÄ fastighetsföretagen, vilket slÄr kraftigt mot fastighetsföretagens ekonomi.  Investeringskalkylering Àr en central del vid fastighetsinvesteringar.

Konceptet ekosystemtjÀnster och dess möjliga roll i planeringen av stadens grönstruktur - intervjustudie och fallstudie

Grönstrukturen kan spela en betydande roll för mÀnniskors vÀlbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmÀrksammas alltmer för sina fördelar. EkosystemtjÀnstkonceptet erbjuder ett alternativt sÀtt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjÀnster har blivit populÀrt i samhÀllet under en relativt kort period, trots att det rÄder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osÀkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjÀnstbegreppet kan ske. Det finns ocksÄ en osÀkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns dÀrför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjÀnsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i stÀder, undersöka vad anvÀndningen av begreppet anvÀnds till, sÄ planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien Àr att undersöka anvÀndbarheten med ekosystemtjÀnster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur.

ProcessförbÀttring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek AB

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VĂ€xjö Universitet, Logistikfördjupning, EKL361, VT 2006Författare: Joel Agnsfeldt, Anders Johannessen & Peter PuchHandledare: Åsa GustafssonExaminator: Helena ForslundTitel: ProcessförbĂ€ttring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek ABBakgrund: Företag Ă€r idag verksamma i en konkurrensutsatt miljö som konstant förĂ€ndras. Kunder stĂ€ller allt högre krav dĂ„ de hela tiden efterfrĂ„gar bĂ€ttre samt innovativa varor och tjĂ€nster. För att företag ska kunna möta dessa förĂ€ndringar bör dĂ€rför organisationen ha en helhetssyn, sĂ€tta kunden i fokus, vara flexibla samt att beakta tidsaspekten. För företag har det blivit allt viktigare att kunna tillfredstĂ€lla sina kunder genom korta ledtider.Ledtidsförkortningar inom företaget Ă€r mekanismen för tidsbaserad konkurrens. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnĂ„s i flera avseenden, sĂ„som högre kvalitet och fĂ€rre fel.

Parkering i Karlskrona innerstad - Handelshamnen

Biltrafiken ökar idag i allt större utstrÀckning. Bilen, och dÀrmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgÀnglighet och ger starkt utslag i sÄvÀl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de stÀder som har en trÄng stadskÀrna kan det vara svÄrt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden Àr det hög efterfrÄgan pÄ parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken Àr hög för alternativ markanvÀndning. Biltrafiken tar ofta Àven upp stora ytor i stÀderna och kan pÄ sÄ vis bidra till en lÀgre densitet och en mer bilberoende stad. För att minska bilberoendet kan stÀderna satsa pÄ förtÀtning som gynnar alternativa transportmedel som cykel, gÄng och kollektivtrafik.

Ett Gestaltningsförslag till en MiljövÀnlig TrÀdgÄrd

SammanfattningDet sjÀlvstÀndiga arbetet gestaltar en trÀdgÄrd i omrÄdet Kobjer, nordvÀst om centrum i Lund.Huset som ligger pÄ tomten, Villa Trift 3.0, Àr ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshÄllning, kretslopptÀnkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsÀttningar. TrÀdgÄrden Àr tÀnkt att gÄ i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. MÄlet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur vi kan gestalta trÀdgÄrdar uteftermiljöpÄverkan, estetik och önskemÄl frÄn bestÀllaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att fÄ klarhet i vad en miljövÀnlig trÀdgÄrd innebÀr. Denbörjar med beskrivandet av vÄrt förhÄllande till de levande processerna som finns i jorden.

Makten över bostaden

Bostadsbyggandet i Sverige idag prÀglas av ett fÄtal större företag som producerar relativt standardiserade bostÀder. Möjligheterna för den enskilda boende att pÄverka sitt framtida boende med avseende pÄ planlösning och utformning Àr begrÀnsade samtidigt som nya krav pÄ bostÀder uppkommer: familjekonstellationer Àndras, kÀrnfamiljen Àr inte lÀngre en sjÀlvklarhet och miljö- och klimatfrÄgor vinner mark. Deltagande rÀknas som en av grundförutsÀttningarna för en av dimensionerna för hÄllbar utveckling; social hÄllbarhet. Social hÄllbarhet handlar om att bygga ett lÄngsiktigt och dynamiskt samhÀlle och att trygga mÀnniskors förutsÀttningar för sina grundlÀggande mÀnskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en sÄ kallad byggemenskap, Àr ett fenomen som förekommer i flera lÀnder i Europa och Àven i ett begrÀnsat antal exempel i Sverige.

Effekter pÄ virkesproduktion och miljö av igenlÀggning av skogsdiken : en fallstudie nÀra PiteÀlven i Norrbotten

De skogliga vÄtmarkerna kring mellersta och nedre delen av PiteÀlven Àr starkt pÄverkade av markavvattning i form av skogsdikning. I skogliga vÄtmarker anrikas Àmnen som kol, kvÀve och olika metaller. VÄtmarker Àr Àven rika pÄ organiska syror och vÀtejoner. Om vÄtmarken dikas kan urlakning av anrikade Àmnen ske, detta kan leda till negativa effekter pÄ intilliggan-de mark och vattendrag. WWF och Sveaskog i södra Norrbotten arbetar med en idé om att lÀgga igen gamla skogsdiken för att gynna vÄtmarksföredragande flora och fauna samt för-bÀttra vattenmiljön kring PiteÀlven.

Ytor för trafik i staden MÀtning och analys av trafikytors storlek i centrala Göteborg.

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

Gröna tak som en metod för dagvattenhantering i Norrbotten

Den höga andelen hÄrdgjorda ytor i urban miljö bidrar till ökad belastning pÄ dagvattennÀtet vid kraftiga regn och vid snösmÀltning. För att minska belastningen och förhindra översvÀmningar i urbaniserade samhÀllen kan grön infrastruktur införas, till exempel gröna (vegetationsklÀdda) tak. Gröna taks prestanda i kalltempererade klimat Àr ett omrÄde ej studerat i vidare utstrÀckning vilket bidrog till examensarbetets syfte med undersökning av ett grönt tak placerat i centrala LuleÄ. Genom en flödesmÀtare vid avrinningsutloppet frÄn det gröna taket samt ett uppskattat flöde frÄn ett intilliggande plÄttak kunde de ackumulerade avrinningsvolymerna berÀknas och jÀmföras. Det uppskattade flödet frÄn plÄttaket berÀknades med takets area och SMHI:s nederbördsdata frÄn LuleÄ Flygplats.

Leklandskap i skolmiljö : förslag till gestaltning av utemiljön pÄ Lunds Montessorigrundskola

Med dagens utveckling av barns minskade rörelsefrihet och tÀtare stadsbyggnad finns risker för konsekvenser gÀllande barns utomhuslek. SkolgÄrden som barns huvudsakliga utomhusmiljö blir dÄ allt viktigare. Lekplatser och skolgÄrdar i Sverige tenderar dock att vara likartade och till stor del utformade pÄ traditionellt vis med statiska material och utplacerade prefabricerade lekredskap. Vi kallar detta för ?möblerade? lekmiljöer.

Biotoppusslet : ett gestaltningsförslag av Lill-Valla temalekplats i Linköping

TÀvling som arbetsform kan vara en del av landskapsarkitektyrket. Kommuner och privata aktörer utlyser ofta landskapsarkitekturtÀvlingar, i samband med nya projekt. Redan under studietiden kan studenter prova pÄ denna arbetsform, som för framtiden kan ge en bra erfarenhet och bli en merit att visa upp som referensprojekt. Linköpings kommun har, i samband med planering av en ny stadsdel, Vallastaden, initierat en allmÀn tÀvling. Uppdraget Àr att omgestalta den redan befintliga lekplatsen Lill-Valla, en attraktiv mötesplats som fÄr utstÄ hÄrt tryck och slitage. MÄlet med detta kandidatarbete Àr att genomföra ett gestaltande tÀvlingsförslag som ska vara Linköpings kommun tillhanda den 28 maj 2012.

UtvĂ€rdering av dagvattendammarna i Örebro kommun med förslag till skötselrutiner

Dagvatten definieras som ytavrinnande regn- spol- och smĂ€ltvatten som rinner pĂ„ hĂ„rdgjorda ytor eller genomslĂ€pplig mark via diken eller ledningar till recipienter eller reningsverk. Fram till 1970-talet ansĂ„gs dagvatten enbart som ett hydrauliskt problem som löstes genom att leda bort dagvatten frĂ„n tĂ€ttbebyggt omrĂ„de sĂ„ snabbt som möjligt. Under 1970-talet uppstod diskussionen om dagvattnets eventuella föroreningsinnehĂ„ll och undersökningar av dagvattnet gjordes och bekrĂ€ftade misstankarna om att dagvattnet inte Ă€r sĂ„ rent som man tidigare trott.I Örebro kommun har arbetet med att rena dagvattnet pĂ„gĂ„tt sedan i början av 1990-talet. Engrupp sammansatt av personer frĂ„n flera olika avdelningar och förvaltningar sattes sammanför att titta pĂ„ problemet i ett regionalt perspektiv. Till följd av denna grupps arbete byggdessju reningsdammar för att minska dagvattnets pĂ„verkan pĂ„ recipienterna SvartĂ„n och LillĂ„nvilka bĂ„da leder ut till sjön HjĂ€lmaren.Syftet med det hĂ€r examensarbetet var att ta fram skötselplaner för de befintliga dammarna i Örebro kommun.

Förstudie till layoutförÀndring pÄ Volvo CE i Eskilstuna

Detta examensarbete behandlar och föreslÄr förbÀttringar pÄ kort och pÄ lÄng sikt vad gÀller layouten av Volvo Construction Equipment Components AB:s produktionsanlÀggning i Eskilstuna för transmissions- och axelkomponenter. UtgÄngspunkten Àr att skapa bÀttre och tydligare materialflöden. Examensarbetet föreslÄr för underavdelningen kugghjul och axlar en blocklayout, vilket innebÀr att layouten Àr bestÀmd till var maskingrupper ska placeras men ingen detaljplanering Àr utförd, och riktlinjer för kommande layoutförÀndring. Den förslagna blocklayouten tar hÀnsyn till en kommande inflytt av hÀrdning och hÀrdverk till transmissionskomponenternas förÀdlingsflöde. Examensarbetet anvÀnder sig i stor utstrÀckning av B Andreasson tillvÀgagÄngssÀtt i Handledning i verkstadslayout: rÄd och tips nÀr layouten skall förÀndras (Bengt Andreasson, IVF, 1997).

Inhysningsrelaterade skador bland svenska hÀstar - en studie av distriktsveterinÀrers erfarenheter

Arkeologiska fynd har visat tecken pÄ att hÀsten levde vid mÀnniskans sida redan för mer Àn 5 000 Är sedan. De utmaningar som tidigare förfÀder tvingats hantera har i mÄngt och mycket dagens hÀstar fÄtt hjÀlp av oss mÀnniskor att undvika. Trots detta Àr inte dagens hÀstar framselekterade för att reagera annorlunda pÄ omgivingen, utan anvÀnder sig av samma samma sÀtt att hantera sin tillvaro som deras förfÀder tvingats att göra för sin överlevnad. HÀsthÄllningen i Sverige regleras i mÄnga avseenden enligt de lagar och förordningar som finns, bÄde i frÄga om hur den fysiska miljön ska se ut och vilka krav som stÀlls pÄ hÀstens dagliga hantering. Jordbruksverket har tagit fram uppgifter som visar att nÀstan 90 % av svenska hÀsthÄllare tillgodoser hÀstarnas behov av social kontakt genom att de fÄr gÄ i hage tillsammans med andra hÀstar och att 80 % har stall med boxar. Att inhysa tidigare stÀpplevande djur pÄ begrÀnsade ytor kan antas medför en hel del risker.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->