Antalet certifikat enligt ISO 9000 ökar stadigt både i Sverige och i övriga världen. Fram till nu har de flesta certifikaten innehafts av stora företag. Den nuvarande trenden är dock att även många småföretag väljer att certifiera sin verksamhet. Att skapa och certifiera ett nytt kvalitetssystem är ett kostsamt och tidskrävande arbete som ofta innebär en hel del problem. I detta arbete har dessa problem kartlagts och lösningar på hur de ska undvikas har analyserats.

I takt med att inköp har fått en allt mer betydande roll inom företag krävs det också att strategier för inköp utformas på ett sätt som möjliggör att de kan efterlevas och följas upp, framförallt när det rör sig om koncernövergripande strategier som kräver samordning. I dagsläget är det inköpsrådet på Saab som styr över och samordnar projekt och initiativ som sker inom inköp. Inköpsrådet ansvarar även för framtagandet av inköpsstrategier och arbetet utifrån dessa för hela koncernen. En första klassificering av Saabs leverantörer utefter Kraljics matris genomfördes år 2010 och i samband med detta har ett ökat intresse påvisats för att på ett differentierat sätt mäta och följa upp leverantörer. Syftet med studien är därmed att se vilka Key Performance Indicators (KPI:er) som är tillämpliga i en indelning av leverantörer enligt Kraljics matris, det vill säga om olika KPI:er är fördelaktiga för att genomföra mätning och uppföljning av olika typer av leverantörer enligt Kraljics matris.En betydande slutsats med indelning av KPI:er enligt Kraljics matris är att studien ska påvisa vilka mätetal som är mest väsentliga att ha vid uppföljning av leverantörer kopplade till respektive kvadrant i Kraljics matris.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV). Det påstås att evaluering av komplexa/sammansatta system är svårt, om inte omöjligt. Common Criteria (CC) är en ISO/IEC-standard för evaluering av produkter och system. Även Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) används för samma ändamål. Jag har undersökt vad som är möjligt och denna uppsats beskriver alternativa evalueringslösningar med hjälp av CC/ITSEC, dock primärt enligt CC; där fokus hela tiden vilar på ackreditering av system och produkter inom det svenska försvaret.

Bakgrunden till examensarbetet är att det inom kärnkraftsbranschen finns myndighetskrav och krav från den internationella atomkraftsmyndigheten (IAEA), på att verksamhet vid kärntekniska anläggningar skall styras och utvecklas med stöd av ett kvalitetssystem. Ringhals AB, nordens största kärnkraftsverk, har utvecklat ett ledningssystem där hänsyn tagits till olika kvalitets- och miljöledningsstandarder. På Ringhals AB har det inte utförts någon ingående jämförelse mellan det framtagna ledningssystemet och IAEA:s riktlinjer. Ett behov finns således att en sådan jämförelse utförs för att undersöka hur väl det egna ledningssystemet stämmer överens med IAEA:s föreskrifter. Examensarbetet syftar till att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan Ringhals AB:s ledningssystem (RVS) och IAEA:s föreskrifter.

Idag finns det tusentals verksamheter i Sverige som kräver tillstånd enligt miljöbalkens 9 kap 6 § då de klassas som miljöfarlig verksamhet. Vissa av verksamheterna omfattas också av Sevesolagstiftningen vilket innebär att åtgärder ska vidtas för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Vid sidan av de legala kraven väljer många företag att certifiera verksamheten enligt ledningssystemen ISO 14001 och OHSAS 18001, vilka ställer krav på verksamheten att arbeta med miljö och arbetsmiljö på ett strukturerat sätt. De legala kraven ovan samt ledningssystemen innebär att berörda företag ska arbeta med riskinventering samt kommunikation till externa intressenter. Nynas raffinaderi Nynäshamn är en verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt miljöbalken och Sevesolagen, samt innehar certifikat enligt ISO 14001 och OHSAS 18001.Syftet med det här examensarbetet var att genom en enkätundersökning studera riskperceptionen, dvs.

Idag är det inte bara genom traditionella utbildningar som värdefulla förmågor kan erhållas, utan detta kan även ske genom internet, samt på andra fysiska platser utanför skolan. Dessvärre finns det inte något allmänt accepterat sätt att redovisa denna informella kompetens. För att lösa detta problem har den amerikanska stiftelsen Mozilla Foundation, känd för att ha utvecklat webbläsaren ?Mozilla Firefox?, skapat ?Open Badges?. Open Badges är en typ av e-utmärkelse, dvs.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett område som fått alltmer uppmärksamhet i dagens affärsmiljö, speciellt hos aktörer som är verksamma på den internationella marknaden. Företags sociala, miljömässiga och etiska ansvarstagande är betydande delar i ett hållbart globalt samhälle, varför CSR är ett viktigt ämne att öka uppmärksamheten kring och förståelsen för. Syftet med denna studie var att utveckla ett svenskt industriföretags leverantörsutvärdering med fokus på CSR-aspekter vid inköp på den kinesiska marknaden. Studien undersökte även vilka kulturella aspekter som bör tas hänsyn till vid utvärdering av en leverantör i Kina. Studien syftade därigenom till att öka insikten kring vilka CSR-områden som bör prioriteras på den kinesiska marknaden och ge en möjlighet till företag att praktiskt implementera CSR vid leverantörsutvärdering.

SammanfattningElektronisk handel har under senare år vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla användningsområdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gäller elektroniska signaturer. Kommisionens mål var att underlätta användningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rättsligt erkännande av dessa, främst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om svensk lagstiftning på området, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlättat användningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man påpeka att lagens rättsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadeståndsansvar som lagen reglerar, endast tillämpas om det är fråga om kvalificerade elektroniska signaturer som är baserade på kvalificerade certifikat, och som utfärdas till allmänheten.

Idag är socialt ansvarstagande inte längre en isolerad företeelse utan något som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprätthålla sitt varumärke och ett gott rykte också om att kontrollera risker och på så sätt skapa förutsättningar för bättre lönsamhet. Allt fler företag har upptäckt att det finns affärsmässiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). Något som bidragit till att efterfrågan för redovisad miljöredovisning ökat.