Sök:

Sökresultat:

6171 Uppsatser om Hćrd verksamhet - Sida 59 av 412

Cirkushallen i Alby : Cirkusfabriken

Cirkushallen i Alby Àr ett ombyggnadsprojekt som handlar om att förbÀttra en befintlig verksamhet och att lyfta fram byggnaden i omrÄdet. Cirkushallen idag Àr en introvert byggnad och dÀrför har jag Àven jobbat med att lyfta fram verksamheten pÄ platsen. Mitt projekt har utgÄtt ifrÄn strukturen och dÀrav har jag jobbat mer med det interiöra Àn det exteriöra..

Skolbibliotek i det offentliga samtalet : En diskursanalys av hur samtalet kring skolbibliotek förts idagspress efter lagÀndringen 2011

Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur dagspressen framstÀller och debatterar skolbiblioteket gÀllande problem och verksamhet och vilka möjligheter allmÀnheten dÀrigenom fÄr att bilda sig en uppfattning om det. Analysen genomförs med Connected Concept Analysis som Àr en textanalys med bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och visualiseras genom nÀtverk. Teoretiska utgÄngspunkter kommer frÄn diskursanalysen, domÀnanalysen och nÀtverksanalysen. TidsmÀssigt Àr uppsatsen fokuserad pÄ tiden efter lagÀndringen 2011. Inom problemomrÄdet kan man se en diskurs kring tillgÄng till skolbibliotek och den nya lagen har en tydlig koppling till denna.

Beslutsprocessen : En fallstudie rörande tvÄ beslut i offentlig verksamhet: ersÀttningsmodell och uppdragsmodell

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera hur Àrenden bereds och beslutas inom tvÄ landstingsorganisationer. Fyra forskningsfrÄgor har vi stÀllt oss: 1) aktualisering av ett Àrende för att bli föremÄl för ett formellt beslut, 2) den formella och informella beredningen av ett aktualiserat Àrende, 3) faktorer som pÄverkar det slutgiltiga beslutets kvalitet och innehÄll, 4) formella krav pÄ Àrendeberedningen.En kvalitativ fallstudie av tvÄ hÀndelsekedjor har genomförts dÀr teorier kring beslutsprocessen har studerats för att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr av central betydelse i beslutsprocessen. Genom att jÀmföra hur beredningen inför beslut gÄr till i empirin med teorier om beslutsprocessen har analys av tvÄ beslut genomförts - ersÀttningsmodell och uppdragsmodell.AvgrÀnsningen var att studera beslutsprocessen pÄ förvaltningsnivÄ frÄn uppdrag till beslut. Slutsatser Àr att det finns olika sÀtt som Àrenden aktualiseras inom offentlig verksamhet, vilket visar pÄ att makten över dagordningen kan ses som delad mellan politikerna och tjÀnstemannaledningen. I de fall politikerna har en uttalad vilja att driva Àrenden har de ocksÄ makt att göra det.

Omgivningens motstridiga krav pÄ statliga företag : ur ett nyinstitutionellt perspektiv

Statliga företag i Sverige agerar pÄ en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhÀllsfunktioner. Statliga företag agerar idag pÄ samma marknadsmÀssiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgÀnglighet till information och större rörlighet nÀr det gÀller förflyttning av varor och tjÀnster. Detta har gjort att företag ocksÄ blir mer granskade Àn tidigare och att fler utomstÄende intressegrupper stÀller krav pÄ dem. Ett krav som ökat pÄ senare Är handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar.

RR 15 Immateriella tillgÄngar och dess redovisningsmÀssiga effekter

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jÀmföra vilka redovisningsmÀssiga effekter RR 15 har medfört för företag, vars verksamhet bygger pÄ forskning och/eller utveckling, inom branscherna IT och HÀlsovÄrd. VÄr uppsats bygger pÄ en fallstudie av sex företag, tre inom IT och tre inom HÀlsovÄrd samt litteratur-studier inom vÄrt ÀmnesomrÄde. VÄra slutsatser Àr att de redovisningsmÀssiga effekterna för företagen har varit spridda. För hÀlften av företagen har införandet av RR 15 inneburit en ökad aktivering, medan tvÄ företag inte pÄverkades alls och för ett företag innebar det ökad kostnadsföring. Effekten som pÄvisades berodde pÄ tvÄ faktorer, dels vilken verksamhet företaget har och dels hur redovisningen av FoU skett innan.

Kan de styra mot mÄl? ? En studie om mÄlstyrning i en kommunal respektive fristÄende skola

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet. VÄr bedömning Àr att ledningen pÄ skolan har den kunskap som krÀvs för att fÄ mÄlstyrningen att fungera men dÄ personalen inte alltid Àr med att sÀtta mÄlen kan det brista vid implementeringen.

"Det respektfulla bemötandet" : En studie om medarbetares uppfattningar av tvÄ kompetensutvecklingsinsatser samt metoderna för dessa.

SammanfattningI kunskapssamhÀllets nuvarande form Àr kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lÀrande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sÀtt genom vilket lÀrande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lÀrande. Kompetensutveckling Àr ett sÀtt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lÀrande. Detta sker bÄde med formella och informella insatser utifrÄn varierande syften samt mÄl.UtvÀrderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lÀrande samt kunskap i relation till avsatt mÄl för kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn ett företagsperspektiv.

Kvinnlig karriÀr i en mansdominerad bransch

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Benchmarking i praktiken -finns det en koppling till ekonomistyrpaketen?

Bakgrund ochfrÄgestÀllningBegreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag ochorganisationer och mÄnga sÀger sig anvÀnda verktyget. Forskning pÄomrÄdet har visat att benchmarking kan appliceras pÄ flera olikaprocesser och produkter inom alla typer av industrier. PÄ senare tid haren rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vidstyrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna ivad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades tvÄfrÄgestÀllningar: Hur ser anvÀndningen av benchmarking ut i praktikenjÀmfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg iekonomistyrpaketen?Syfte Syftet med uppsatsen Àr att skapa en bild av hur tre utvalda svenskaföretag anvÀnder benchmarking i sin verksamhet samt att jÀmföra dennabenchmarkingprocess med teori pÄ omrÄdet.

Svenska entreprenörers etablering pÄ en frÀmmande marknad : En studie om strategiska val och kulturella svÄrigheter

Bakgrund: De senaste 60 Ären har karaktÀriserats av företags flytt till nya marknader. Sveriges integration med EU tillÄter fri rörlighet av varor, tjÀnster och arbetskraft vilket har bidragit till att bÄde stora och smÄ företag har större valmöjligheter till vidare expansion. Svenska entreprenörer som startar sin verksamhet pÄ marknader som Àr tydligt skilda frÄn den egna till bÄde avstÄnd och kultur blir en allt vanligare syn.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera de problem och viktiga faktorer att ta hÀnsyn till som uppstÄr vid en marknadsetablering i ett annat land för svenska entreprenörer. Vidare Àmnar studien Àven undersöka varför svenska entreprenörer förflyttar alternativt startar sin verksamhet i utlandet.Slutsats och resultat: Viktiga faktorerna att ta hÀnsyn till för svenska entreprenörer som etablerar sig i Spanien verkar utifrÄn denna studie framförallt vara kulturskillnader, legala problem som uppkommer under etableringen samt vikten av relationer och nÀtverk vid affÀrsuppgörelser. Den primÀra anledningen till etablering i Spanien förefaller sig vara sociala skÀl och inte de eventuella affÀrsmöjligheterna som finns..

RÀkna med förskolan : En fenomenografisk studie om förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan

 I denna studie har vi undersökt förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjÀlp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar mÄnga aspekter pÄ hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. FörskollÀrarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benÀmner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frÄgor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjÀrdedel av Àpplet? Ett exempel som framkom pÄ matematik i förskolan var i barnens lek.

TÀnkOm och VÀrna VÀsterÄs : En jÀmförelse mellan Nyköpings olycks- och brottsförebyggande rÄd och Brottsförebyggande rÄdet i VÀsterÄs

Vi har studerat det brottsförebyggande arbetet i VÀsterÄs och Nyköping. Framför allt har vi tittat pÄ hur det bedrivs och utvÀrderas, samt pÄ vilken forskning man grundar sitt arbete. Vi har funnit att sÄ vitt vi kan se, grundas all brottsförebyggande verksamhet pÄ den forskning som gjorts av Marie Torstensson med flera..

DNA-registret : Nya lagstiftningen pÄ omrÄdet och dess inverkan pÄ den personliga integriteten

I mitten av 80-talet gjordes upptÀckter för att kunna anvÀnda DNA för personidentifiering. Utvecklingen har lett till att tekniken nu Àr given hos polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet. Syftet med rapporten Àr att beskriva för och nackdelar med DNA-register ur ett brottsutredande perspektiv samt dess inverkan pÄ personliga integriteten. Rapporten bygger pÄ litteraturstudier och pÄ webbaserad information. Resultatet av denna rapport Àr att de olika DNA-registren Àr ett bra verktyg för polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet.

SprÄkfilter

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

"Man mÄste vara mer kÀnslostyrd inom psykiatrin. Det gÄr inte att vara helt kÀnslokall." : En kvalitativ studie pÄ tre slutenvÄrdsavdelningar i en svensk psykiatrisk verksamhet och den emotionella pÄverkan pÄ dess anstÀllda.

Denna studie har, utifrÄn den hermeneutiska traditionen, utförts pÄ en psykiatrisk verksamhet i syfte att nÄ en förstÄelse för vad det pÄ mikronivÄ kan innebÀra att arbeta emotionellt. Inledningsvis fördjupade vi oss i vetenskapliga artiklar vilka gav oss verktyg att arbeta med för att öka förstÄelsen av fÀltet. Detta uppmÀrksammade viktiga faktorer som betydelsen av samarbete, gemenskap och emotionshantering som de anstÀllda utför. Psykiatrin betraktas som ett emotionellt arbete vilket gör att de anstÀllda kan pÄverkas av de starka emotioner som rÄder. Den kÀnslomÀssiga karaktÀren kan medföra ett behov för den anstÀllde att hantera sina emotioner i syfte att undvika den eventuella belastningen det kan innebÀra.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->