Sökresultat:
6171 Uppsatser om Hćrd verksamhet - Sida 49 av 412
Hur förskollÀrare och lÀrare Àr rustade att möta barn i behov av sÀrskilt stöd.
Denna undersökning handlar om hur vÀl rustade förskollÀrare och lÀrare Àr att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrÄn ett lÀrarperspektiv.Syftet med undersökningen Àr att ge ökad kunskap om förskollÀrare och lÀrare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser pÄverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. TvÄ förskollÀrare samt tvÄ lÀrare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att bÄde förskollÀrarna och lÀrarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av sÀrskilt stöd sÄ mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollÀrarna och lÀrarna Àr för högt. De ansÄg Àven att förskolan och skolans lokaler var för smÄ.
IT-stöd för resursplanering ? En studie om resursplanering för projekt inom en multiprojektorganisation
Det multiprojektbaserade arbetssÀttet blir en allt mer vanlig syn inom
moderna organisationer. Antalet projekt som genomförs inom en och samma
organisation har ökat lavinartat de senaste Ären, och dÀrtill kommer
problemet att planera för alla de resurser som delar sin tid mellan flertalet
projekt.
Studien tar sin utgÄngspunkt i en antagelse om att det finns ett behov av ett
IT-stöd för resursplanering i de organisationer som bygger till största delen
av sin verksamhet utefter det projektbaserade arbetssÀttet.
Studien tar Àven sin utgÄngspunkt i att de som bedriver största delen av sin
verksamhet projektbaserat har problem att planera sina resurser, och att
konflikter och svÄrigheter i planeringen ofta uppstÄr. Med anledning av det
multiprojektbaserade synsÀttet Àr det viktigt att ha en fungerande
resursplanering för att planera resursernas tid i de olika projekten. Inom
mÄnga företag finns det stora problem med att hantera resurserna.
Studien syfte Àr att undersöka vilka för- och nackdelar införandet av ett ITstöd
för resursplanering kan medföra. Det empiriska materialet har tagits
fram genom intervjuer.
Se barnet pÄ nytt varje dag : En kvalitativ studie kring barns kulturella ramar
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan undersöker och tar till vara pÄ barns olika kulturella ramar i sin planerade verksamhet. Denna studie har fokus pÄ matematik och begreppet rumsuppfattning. För att studera detta gjordes en litteraturstudie för att kunna definiera vad en kulturell ram Àr för nÄgot. En pedagog beskriver att en kulturell ram för ett barn Àr de erfarenheter och dom uppfattningar som de har fÄtt/lÀrt sig under tiden de levt. Vidare undersöktes hur pedagogers syn Àr pÄ matematik i förskolan? samt vad som rÀknas till begreppet rumsuppfattning? Efter det genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma pÄ olika förskolor.
Handledning som verktyg - en studie om specialpedagogisk handledning ur ett styrningsperspektiv
Syfte: Studiens syfte var att tolka och beskriva hur tio huvudmÀn uttryckte sin syn pÄ specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen uttryckte styrningen av specialpedagogisk verksamhet i relation till de statliga intentionerna med ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan.Teori & Metod: Studien Àr kvalitativ och dess teoretiska ram Àr hermeneutisk och utgÄr frÄn förstÄelse och tolkning av specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen erfar styrning av specialpedagogisk verksamhet. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med nio huvudmÀn för fristÄende och kommunala skolor.Resultat: HuvudmÀnnen uttryckte specialpedagogisk handledning som ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete. Handledning uttrycktes bÄde ur ett lÄng- och kortsiktigt perspektiv. NÄgra huvudmÀn hade centralt organiserad handledning och erbjöd kompetensutveckling i handledning för dessa specialpedagoger. Samtliga huvudmÀn uppgav att rektor avgör om specialpedagogisk handledning ska erbjudas i verksamheten.
"... nu har jag hittat hem..." -En kvalitativ studie, utifrĂ„n ett boendeperspektiv, om Bostad först i Ărebro
SammanfattningI kunskapssamhÀllets nuvarande form Àr kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lÀrande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sÀtt genom vilket lÀrande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lÀrande. Kompetensutveckling Àr ett sÀtt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lÀrande. Detta sker bÄde med formella och informella insatser utifrÄn varierande syften samt mÄl.UtvÀrderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lÀrande samt kunskap i relation till avsatt mÄl för kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn ett företagsperspektiv.
FĂ€ltarbetsgruppen - Att finnas eller icke finnas? : En kvalitativ studie om nedlĂ€ggningen av fĂ€ltarbetsgruppen, Ăstersund
I den aktuella studien har följder studerats utav nedlĂ€ggningen av fĂ€ltarbetsgruppen i Ăstersunds kommun. Detta utifrĂ„n myndighetspersoner, ungdomar, politiker samt ideella organisationers anstĂ€lldas upplevelser. Studien bygger pĂ„ nio semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som har arbetslivserfarenheter samt erfarenheter av fĂ€ltarbetsgruppens verksamhet. Studiens resultat pĂ„visar flertalet negativa följder gentemot ungdomar, dess vĂ„rdnadshavare, ideella organisationers samt för socialtjĂ€nsten. Intervjudeltagarna berĂ€ttar om hur ungdomarna har förlorat en vidare kontaktyta med myndighetspersoner vars uppgift Ă€r att befinna sig i ungdomarnas sociala miljö.
Dramaarbete i förskolan
Vigren Johansson, Kalle & Svensson, Christian (2008) Dramaarbete i förskolan
Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola
Examensarbetet handlar om hur arbetet med pedagogiskt drama ser ut pÄ förskolor. Huvudsyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad förskollÀrare har för instÀllning till pedagogiskt drama samt om de kÀnner att de har tillrÀckliga kunskaper för att anvÀnda det i den dagliga verksamheten. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgor: Hur ser verksamma förskollÀrare pÄ pedagogiskt drama som en del av verksamheten i förskolan? Hur framstÀlls pedagogiskt drama/dramalek i förskolans lÀroplan? Hur stor kompetens anser förskollÀrarna krÀvs för att leda denna typ av verksamhet? Hur Àr utbudet av litteratur eller andra kunskapskÀllor tillgÀngliga pÄ arbetsplatserna? För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört en enkÀtundersökning med förskollÀrare i Lunds kommun samt ett mindre antal intervjuer. Vi har utgÄtt frÄn litteratur som rör pedagogiskt drama i allmÀnhet samt drama och teaterarbete i förskolan.
BerÀttelsens betydelse för en plats symbolvÀrde och turism : Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf som en del av VÀrmlands identitet
Denna studie har för avsikt att fokusera pÄ den Àldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i VÀrmland. Studiens syfte och frÄgestÀllningar Àmnar undersöka om den Àldre litteraturen som kulturarv anvÀnds som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den isÄ fall Àr uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprÀtthÄlla verksamheten. Studien kommer ocksÄ att undersöka vilken betydelse litteraturen har för VÀrmlands symbolvÀrde och identitet, dÄ litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsÀttningsvis om litteraturen som symbol och identitet av VÀrmland anvÀnds i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera pÄ den vÀrmlÀndskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.
Polisens och socialtjÀnstens syn pÄ samverkan vid ungdomsbrott
1 INLEDNING
Det finns mÄnga anledningar till varför jag vill skriva om ungdomsbrottslighet. En anledning Àr mitt stora intresse om det hÀr Àmnet som Àr bÄde intressant och lÀrorikt.
Intressant Àr det för att det ofta talas och skrivs om ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland vÄra politiker av olika partier i hela landet om vem som bÀst kan hantera ungdomsproblematiken i vÄrt land.
LÀrorikt Àr det pÄ grund av att det Àr sÄ mÄnga verksamheter som Àr inblandade vid ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgÄrdar, rÀttvÀsendet, drabbade familjer men ocksÄ sjÀlva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset Àr stort för ungdomsbrottslighet kan ocksÄ förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken pÄ kommande problem för bÄde samhÀllsutvecklingen och ungdomarna.
I alla de hÀr fallen vi nÀmnde Àr det ytterst viktigt för vÄra professionella organisationer d.v.s.
?En lycklig arbetsterapeut Àr en produktiv arbetsterapeut.? En studie om arbetsterapeuters psykosociala arbetsmiljö och arbetsförmÄga i kommunal verksamhet.
Miljön Àr viktig för mÀnniskans aktivitetsutförande och ett omrÄde dÀr arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet sjÀlva upplever sin psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förÀndring skulle pÄverka deras arbetsförmÄga. Syftet var Àven att studera hur deras upplevda psykosociala arbetsmiljö pÄverkade deras arbetsförmÄga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkÀtundersökning bland kommunanstÀllda arbetsterapeuter dÀr de fick besvara frÄgor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bÀsta kombinationen för att ha en bra arbetsförmÄga.
Litteracitet i förskolan : En studie om pedagogers reflektioner kring arbetssÀtt och lÀroplanens direktiv
Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, frÀmst lÀs- och skrivinlÀrning i förskolan. LikasÄ hur dessa pedagoger ser pÄ sin yrkesroll och sitt arbetssÀtt i förhÄllande till de riktlinjer och mÄl lÀroplanen anger. Följande forskningsfrÄgor har anvÀnts: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivinlÀrning med hjÀlp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhÄllande till de mÄl och riktlinjer lÀroplanen anger för lÀs- och skrivinlÀrning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i deras verksamhet? Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer, dÀr fyra förskollÀrare och fyra barnskötare deltar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visar pÄ att flera metoder och hjÀlpmedel anvÀnds i pedagogernas verksamheter men Àven vilken betydelse leken har för inlÀrning.
En praktisk tillÀmpning av Balanced Scorecard - En fallstudie av HjÀrt- och Lungdivisionen pÄ Universitetssjukhuset i Lund
Syftet Àr att beskriva och analysera utformningen och tillÀmpningen av Balanced Scorecard i en sjukvÄrdsverksamhet samt studera huruvida modellen anvÀnds som ett mÀtsystem eller ett managementsystem. Metoden som ligger till grund för denna uppsats Àr kvalitativ i form av en djupare fallstudie av en sjukvÄrdsverksamhet. Vi har utgÄtt frÄn sÄvÀl sekundÀrdata som primÀrdata för att erhÄlla relevant information till uppsatsen. PrimÀrdata har samlats in via personliga intervjuer. Det teoretiska kapitlet innehÄller modeller och begrepp som behandlar budget, BSC, ekonomistyrning i offentlig verksamhet och i sjukvÄrden.
NÀr grÀset blir tillgÀngligt : en studie av den fysiska miljöns roll vid sÀrskilda boenden och daglig verksamhet
NÀr en mÀnniska befinner sig i en trygg miljö finns större potential för utveckling och vÀlbefinnande för personen Àn om miljön kÀnns otrygg. Personer med utvecklingsstörning pÄ en tidig utvecklingsnivÄ har stort behov av trygghet och utrymme för sinnesstimulering och koncentrations svÄrigheter Àr vanliga. I en utomhusmiljö kan förutsÀttningarna göra att det Àr lÀttare att hantera olika intryck. Forskning har visat det Àr enklare att sortera naturliga ljud frÄn trÀd och fÄglar Àn brus frÄn bilar och mÀnniskor. DÀrför Àr det av stor vikt att dagliga verksamheter och sÀrskilda boenden har tillgÄng till en tillgÀnglig och för mÄlgruppen anpassad utemiljö, sÄ att den kan komma till nytta för dessa personer i deras vardag.
I denna studie har observationer och intervjuer pÄ en dagligverksamhet och sÀrskilt boende utförts och analyserats med hjÀlp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA.
Hur motverkas rasism och frÀmlingsfientlighet? : En undersökning hur tvÄ skolor med olika förutsÀttningar vÀljer att arbeta med vÀrdegrunden.
AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.
Pusselbitar till ökat kvinnligt företagande
VÄr nyfikenhet till denna studie vÀcktes genom att vi fick reda pÄ att det startas fler företag av kvinnor Àn av mÀn pÄ Idélab pÄ MÀlardalens högskola. Detta Àr en skillnad mot övriga landet, dÀr fler företag startas av mÀn Àn av kvinnor statistiskt sÀtt. FrÄgan vi stÀllde oss var vilka faktorer det Àr som pÄverkar att statistiken ser ut som den gör pÄ Idélab? För att hitta svaren till detta har vi intervjuat tio kvinnliga företagare som startat sin verksamhet via Idélab, tvÄ ur personalen pÄ Idélab och Àven en sakkunnig person inom Àmnet. Intervjuerna gjordes i början av studien för att skapa ett öppet angreppssÀtt och för att inte styra resultatet allt för mycket av tidigare teorier om Àmnet.