Sök:

Sökresultat:

6171 Uppsatser om Hćrd verksamhet - Sida 48 av 412

Samverkan mellan förskollÀrare och lÀrare i förskoleklass och grundskola.

SammanfattningFörskolans lÀroplan, Lpfö 98 (2010), och förskoleklassens och grundskolans lÀroplan, Lgr11, visar pÄ vikten av att förskolan, förskoleklassen och skolan ska strÀva efter ett brasamarbete. Detta leder till det hÀr examensarbetets syfte som handlar om att undersökasamverkan mellan de tre skolformerna förskola, förskoleklass samt grundskola. För attuppfylla syftet har utgÄngspunkterna för studien varit vad förskollÀrare och lÀrare iförskoleklass och grundskola anser om samverkan. TillvÀgagÄngssÀttet för att uppnÄstudiens syfte och framstÀlla ett resultat har varit ett utskick av webbenkÀter tillförskollÀrare och lÀrare i förskoleklass och grundskola i tvÄ kommuner. Resultatet Àrbaserat pÄ totalt 79 respondenters besvarade enkÀter.Resultatet som redovisas i denna studie tyder pÄ att samverkan anses vara viktigt och attdet har en betydelse för verksamheten inkluderat barnen och respondenterna sjÀlva.Respondenterna ser bÄde möjligheter vid samverkan och svÄrigheter som kan uppstÄ.Samverkan ger möjligheter för lÀrarna att utbyta information om verksamheterna och ta tillsig ny kunskap.

Etnisk mÄngfald i kulturlivet. En studie om etnisk mÄngfald vid Kulturskolan

Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten.

Att baka en sockerkaka pÄ sju olika sÀtt ?En studie om hur personal inom daglig verksamhet för personer med funktionshinder, arbetar med varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal inom daglig verksamhet i en av Göteborgs stadsdelar, ser pÄ samt arbetar utifrÄn den gemensamt uppsatta vÀrderingen: Att arbeta med varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum, utifrÄn dennes förutsÀttningar och förmÄgor. Personalens förhÄllningssÀtt gentemot arbetet med och för arbetstagarna har Àven varit i fokus.Följande frÄgestÀllningar har fungerat som hjÀlp vid strÀvandet efter att uppnÄ syftet:? Vad innebÀr det för personalen att sÀtta varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum och vilka arbetsmetoder anvÀnder de för detta? ? Hur arbetar personalen utifrÄn varje enskild arbetstagares förutsÀttningar och förmÄgor? ? Vilket/vilka förhÄllningssÀtt till arbetet med och för arbetstagarna finns hos personalen?Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metodstrategi vid genomförandet av denna uppsats. Empirin har samlats in genom Ätta intervjuer med personal frÄn den undersökta stadsdelens dagliga verksamhet. Som analysredskap har vi anvÀnt oss av följande teorier och teoretiska begrepp för att lyfta fram olika aspekter och belysningspunkter i vÄrt insamlande material: Salutogent perspektiv & KASAM; Beroende, Autonomi & SjÀlvbestÀmmande; Bemötande samt olika former av socialt stöd.

ArbetsgivarvÀnlig fackförening? : En studie av den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet i Karlskrona 1924-1938.

SammanfattningI denna undersökning har fokus legat pÄ att jÀmföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila varvsindustrin. Den tes som stÀllts upp i sammanhanget har prÀglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet prÀglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmÄl Àn en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nÀra inkorporerad med den militÀra verksamheten vilket kan ha pÄverkat den politiska inriktningen pÄ arbetsplatsen. UtifrÄn detta resonemang har jag stÀllt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanstÀlldas personalförbund avdelning 36 utmÀrkts av en mer arbetsgivarvÀnlig attityd Àn vad var brukligt vid de civila varven.I min uppsats har jag följande frÄgestÀllning:Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanstÀllda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona Ät jÀmfört med fackföreningar vid civila varv i allmÀnhet?För att kunna svara pÄ denna frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av kvalitativ och kvantitativ metod dÀr jag frÀmst studerat ÄrsberÀttelserna frÄn avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att fÄ sammanhanget förtydligat eller för att sÀkerstÀlla korrektheten i uppgifterna jag fÄtt fram.

Utformning, anvÀndning och samarbete kring mÄlbeskrivningar pÄ gruppbostÀder

Syfte: Syftet Àr att beskriva personalens erfarenheter i arbetet med individuella mÄlbeskrivningar. Hur innehÄllet utformas i en mÄlbeskrivning, hur mÄlbeskrivningen anvÀnds i det dagliga arbetet samt hur personalen samarbetar kring mÄlbeskrivningen. Bakgrund: Funktionshindrade Àr idag en vÀl integrerad grupp i vÄrt samhÀlle. MÄnga bor i en gruppbostad med anpassad hjÀlp enligt olika lagar och förordningar. Personalen som arbetar pÄ gruppbostaden har ett stort ansvar för att utveckla vÄrd och verksamhet för de boende.

Kulturkrock i skolan : Skapande skola ur kulturaktörernas perspektiv

Kulturorganisationer Ă€r en typ av organisationer som skiljer sig frĂ„n andra. IstĂ€llet för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnĂ€rliga vĂ€rderingar. En viktig förutsĂ€ttning för att deras verksamhet ska fungera Ă€r statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebĂ€r att skolhuvudmĂ€n kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning Ă€r en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de pĂ„verkas av att nya resurser till-gĂ€ngliggörs.Studien bestĂ„r av kvalitativa intervjuer med personer frĂ„n sex olika kulturorganisationer frĂ„n skilda delar av Sverige.

Vad motiverar personalen -En fallstudie av tvÄ kunskapsföretag i en expansiv fas

Fallstudien undersöker och beskriver vad som motiverar medarbetarna i företag med kunskapsintensiv verksamhet. Studien behandlar ocksÄ medarbetarnas syn pÄ en eventuell expansion. Studien Àr uppbyggd pÄ ett deduktivt sÀtt och empirin bygger pÄ intervjuer med ledare och medarbetare frÄn tvÄ fallföretag..

Elevinflytande och delaktighet i skolans verksamhet: En sociologisk undersökning om rektorers berÀttelser kring tillÀmpningen av barnkonventionens artikel 12

Mitt syfte Àr att undersöka om och hur rektorer upplever att barnkonventionens artikel 12, vilken innefattar att alla barn har rÀtt att sÀga sin mening och fÄ den respekterad, tillÀmpas i skolans verksamhet. Mina frÄgestÀllningar Àr; (1) Upplever rektorer att elevers Äsikter blir hörda i skolans verksamhet? (2) I vilken utstrÀckning upplever rektorerna att eleverna fÄr vara delaktiga och ha elevinflytande och vilken betydelse har dessa för skolans verksamhet? (3) Upplever rektorer att eleverna fÄr vara med i en beslutsprocess? Förenta nationerna (FN) arbetade fram en konvention om barnens rÀttigheter, barnkonventionen, 1989. En konvention innebÀr regler som flera lÀnder arbetat fram och kommit fram till att de skall följa. NÀr barn lÀr sig i tidig Älder om mÀnskliga rÀttigheter, jÀmstÀlldhet, mÀnniskors lika vÀrde och hur ett demokratiskt samhÀlle fungerar kommer det gynna samhÀllet i lÀngden.

Bildens betydelse för barns/elevers skrivutveckling : hur bilden kan pÄverka som ett hjÀlpmedel för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter

Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.

Pedagogiskt drama i verksamheten?

I vÄrt arbete har vi undersökt instÀllningen till och kunskapen om pedagogiskt drama hos fyra slumpvis utvalda pedagoger i förskola och grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt om de anvÀnder sig av det i sin verksamhet, hur de i sÄ fall anvÀnder sig av det och om de Àr medvetna om att det Àr pedagogiskt drama de anvÀnder sig av. Vi har ocksÄ haft för avsikt att försöka tydliggöra för lÀsaren vad pedagogiskt drama innehÄller. VÄr undersökning har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med de fyra pedagogerna. I vÄr litteraturgenomgÄng definierar vi först orden drama och pedagogiskt drama för att göra innebörden av dessa ord tydliga och förstÄliga.

Personalekonomiska nyckeltal i marknadskopplade och budgetkopplade organisationer

Nyckeltal Ă€r alla de relationstal som Ă€r intressanta och var och en bestĂ€mmer sjĂ€lv vad som Ă€r intressant (CatasĂșs et al. 2001). En del nyckeltal Ă€r ett mĂ„ste för organisationerna att redovisa pĂ„ grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram pĂ„ grund av eget intresse. Det finns mĂ„nga grupper av nyckeltal men den hĂ€r uppsatsen behandlar enbart de sĂ„ kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen Ă€r en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Personalekonomiska nyckeltal i marknadskopplade och budgetkopplade organisationer

Nyckeltal Ă€r alla de relationstal som Ă€r intressanta och var och en bestĂ€mmer sjĂ€lv vad som Ă€r intressant (CatasĂșs et al. 2001). En del nyckeltal Ă€r ett mĂ„ste för organisationerna att redovisa pĂ„ grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram pĂ„ grund av eget intresse. Det finns mĂ„nga grupper av nyckeltal men den hĂ€r uppsatsen behandlar enbart de sĂ„ kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen Ă€r en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

LÀroplanen och mÄngfalden : ? Pedagogernas syn pÄ anvÀndningen av lÀroplanen för förskolan

LÀroplanen för förskolan nÀmner att förÀldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighetberor pÄ hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mÄl och innehÄllpresenteras tydligt ökar förÀldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper omförskolan och dess verksamhet Àr Àven en förutsÀttning till förÀldrars möjlighet tillutvÀrdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn pÄanvÀndningen av lÀroplanen för förskolan, i arbetet med förÀldrar.

Att skapa lojalitet i organisationer : Lojalitet i privat och offentlig sektor

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Flickor/barn med AD/HD   : Pedagogen, diagnosen och miljöns betydelse

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->