Sök:

Sökresultat:

801 Uppsatser om Hćrd och mjuk sektor - Sida 5 av 54

VĂ€rdering av krav vid upphandling av IT-system inom offentlig sektor

Upphandlingar för införande av nya IT-system inom offentlig sektor omfattas i Sverige av Lagen om offentlig upphandling. Denna lag tvingar den upphandlande myndigheten att vÀlja ett av tvÄ direktiv för att utse ett vinnande anbud, det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det med lÀgst pris. Tidigare studier visar pÄ att mÄnga anser det lÀttare att gÄ efter direktivet om lÀgst pris dÄ det ekonomiskt mest fördelaktiga mÄste motiveras utifrÄn flera aspekter. Studien syftar till att undersöka hur en verksamhet inom offentlig sektor kan sÀtta ett kvantitativt mervÀrde pÄ krav för IT-systemet för att pÄ sÄ sÀtt kunna genomföra upphandlingen med det ekonomiskt mest fördelaktiga som direktiv. ForskningsfrÄgan har studerats genom en dokumentstudie pÄ Stockholms Stads nya IT-satsning Skolplattform som Àr uppdelad i fem separata upphandlingar.

Urval, bedömning och beslutsfattande av Going Concern : - En studie ur ett revisorsperspektiv

Titel: Urval, Bedömning och Beslutsfattande av going concern- En studie ur ett revisorsperspektivNyckelord: Going concern, bedömning, revisionsbevis, hÄrd- och mjuk informationBakgrund och problemdiskussion: I yrkesverksamma revisorers arbetsuppgifter ingÄr det att uttala sig om företagets förmÄga att leva vidare under nÀstkommande Är. Den information som företaget presenterar kan bestÄ av rÀkenskapsrelaterad information samt verksamhets- och förvaltningsrelaterad information. Den information som företaget lÀmnat till revisorn delas in i tre revisionsomrÄden och kan klassificeras som tvÄ skilda informationstyper, hÄrd och mjuk information. Den hÄrda informationen innefattar rÀkenskapsrelaterad information som ofta Àr historisk medan information rörande företagets förvaltning och verksamhet bestÄr av mjuk information, som ofta kopplas samman med företagets framtid. För att göra en korrekt bedömning ligger det i revisorns uppgift att vÀlja ut korrekt och anvÀndbar information som skall ligga till grund för uttalandet i revisionsberÀttelsen rörande going concern.

Vilka kan konsekvenserna och uppfattningarna av en styrning
vara?: en studie av tvÄ motsatser

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur ledningen och de anstÀllda i tvÄ olika organisationer som anvÀnder relativt hÄrd och relativt mjuk styrning uppfattar styrningen, om det finns nÄgra skillnader i uppfattningen, hur nöjda de anstÀllda Àr med styrningen samt om deras osÀkerhetstolerans har nÄgot med nöjdheten att göra. För att undersöka detta har vi gjort tvÄ smÄ fallstudier i tvÄ olika organisationer som fick representera de tvÄ olika styrningarna. Vi har intervjuat personalchefen i den ena organisationen och prefekten i den andra organisationen. För att ta reda pÄ de anstÀlldas uppfattningar till vÄr undersökning utformade vi en enkÀt. Vi upptÀckte att uppfattningen om styrningen kan skilja sig mellan anstÀllda och ledare, i detta fall frÀmst i organisationen med den hÄrdare styrningen.

Offentlig sektor kontra privat sektor - En studie om lÀrarnas medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader gÀllande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse mellan kommunal och privatanstÀllda gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanstÀllda lÀrare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsstÀllelse med arbetskamrater och tillfredsstÀllelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Vishet i arbetslivet : En utveckling av ett arbetslivsanpassat vishetsformulÀr

Vishet som fenomen har en lÄng historia, dock har begreppet under de senaste Ären uppmÀrksammats allt mer av empirisk forskning. Det rÄder oenigheter kring fenomenets innebörd. MÄnga studier visar dock att vishet kÀnnetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori dÀr vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgÄr frÄn Ardelts teori. En enkÀtundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulÀr.

Ritningslös produktframtagning

BAE Systems HÀgglunds AB anvÀnder idag ett ritningsbaserat produktionsunderlag. För att effektivisera produktframtagningsprocessen Àr företaget intresserad av att undersöka möjligheterna till ett ritningslöst arbetssÀtt dÀr produktionsunderlaget bestÄr av 3D-modellen. I CAE- programmet Catia V5, vilket anvÀnds pÄ företaget, finns en modul vid namn FTA (Functional Tolerancing & Annotations). I denna modul kan information i form av annoteringar sÀttas ut pÄ 3D-modellen. Detta arbete syftar kring att undersöka funktionaliteten i FTA-modulen samt undersöka vilken mjuk- och hÄrdvara som krÀvs för att ett ritninglöst underlag ska kunna presenteras pÄ företagets olika avdelningar.

?r tv?rsektionell samverkan v?gen att g?? - En fallstudie av ett samverkansarrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet g?llande utrikes f?dda kvinnors etablering p? den svenska arbetsmarknaden

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

Frisk, friskare, friskast: en jÀmförande studie om hÀlsotillstÄndet i kooperativ respektive offentlig verksamhet

I media kan man ofta lÀsa om Sveriges höga sjukfrÄnvarotal. I vÄrden har man fler sjukdagar Àn genomsnittssvensken. Ett alternativ till att arbeta inom vÄrden i offentlig sektor Àr att arbeta i ett kooperativ. Denna verksamhetsform styrs av medlemmarna vilket leder till ökat inflytande och att man arbetar mot de mÄl man sjÀlv satt upp. VÄr uppsats har skrivits pÄ uppdrag av Norrbottens Kooperativa Utvecklingscentrum.

Frisk, friskare, friskast: en jÀmförande studie om hÀlsotillstÄndet i kooperativ respektive offentlig verksamhet

I media kan man ofta lÀsa om Sveriges höga sjukfrÄnvarotal. I vÄrden har man fler sjukdagar Àn genomsnittssvensken. Ett alternativ till att arbeta inom vÄrden i offentlig sektor Àr att arbeta i ett kooperativ. Denna verksamhetsform styrs av medlemmarna vilket leder till ökat inflytande och att man arbetar mot de mÄl man sjÀlv satt upp. VÄr uppsats har skrivits pÄ uppdrag av Norrbottens Kooperativa Utvecklingscentrum.

Effekter av beröringsmassage hos patienter med oro/Ängest

Oro/Ängest Àr ett vanligt förekommande fenomen, inte sÀllan kopplat till sjuk-domstillstÄnd eller den utsatta situation patienten befinner sig i under vÄrdtiden. Inom vÄrd och omsorg har mjuk massage som icke-farmakologisk metod visat sig ha en rad positiva effekter. Författarna har valt att anvÀnda begreppet berörings-massage för att sammanfatta de olika former av mjuk massage som förekommer i litteraturen. Ett behov finns av ökad kunskap och utbildning för att integrera den-na metod i omvÄrdnadsarbetet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av beröringsmassage hos patienter med oro/Ängest.

Ledarskap med ett coachande förhÄllningssÀtt inom offentlig kontra privat sektor

Titel: Ledarskap med ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt inom offentlig kontra privat sektorFörfattare: Charlotta Nilsson och Lena JadekrantzHandledare: Feresteh AhmadiExaminator: Peter ÖbergTyp av arbete: Kvalitativ C-uppsats i SociologiPeriod: VT 2008Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studiens syfte Ă€r att se om ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt kan pĂ„verka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren Ă€r medveten om hur dennes val av beteende kan pĂ„verka nivĂ„n pĂ„ medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor.Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats dĂ€r empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer.Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap pĂ„verkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare.Ledarna Ă€r delvis medvetna om att val av beteende pĂ„verkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta vĂ€ljer ledarna att ta tillvara genom att lĂ„ta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt.Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gĂ€ller ledarskapssyn och mĂ€nniskosyn samt hur man vĂ€ljer att ta tillvara pĂ„ dem mĂ€nskliga resurserna. Det coachande förhĂ„llningssĂ€ttet som ledarskapsmetod Ă€r mer integrerat i det privata nĂ€ringslivet jĂ€mfört med den offentliga sektorn..

Betydelsefulla Faktorer för Investering i en Integrationsplattform ?Ett Top Management Perspektiv

FrÄn att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom frÀmst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergÄtt till att ses som en grund för affÀrerna. Samtidigtkarakteriseras mÄnga organisationers IS/IT miljöer av lÄg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom bÄde privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. DÄ det rÄder en informationsbrist kring vad som pÄverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primÀra syfte att bidratill att skapa en ökad förstÄelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundÀrt syftevar Àven att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större pÄverkan Àn andravid dessa beslut och om dessa kategoriers pÄverkan skiljer sig Ät mellan privat och offentligsektor.

Skitsystem. En kvalitativ undersökning om upplevelser och erfarenheter av att arbeta som socialarbetare i offentlig sektor och vara delaktig i en utomparlamentarisk vÀnsterrörelse

Uppsatsens syfte Àr att undersöka konsekvenser och eventuella konflikter av att vara anstÀlld i en offentlig verksamhet och att samtidigt vara politiskt aktiv inom utomparlamentariska vÀnsterrörelser dÀr man arbetar utifrÄn en lÄngtgÄende kritik av olika systemorÀttvisor. FrÄgestÀllningarna tar upp hur man som socialarbetare inom offentlig sektor kan utöva motstÄnd inom och utom arbetet och vad konsekvenserna av motstÄndet blir, hur socialarbetare förhÄller sig till den eventuella konflikt som detta motstÄnd leder till och hur det pÄverkar identitet/sjÀlvbild att vara i motstÄndsposition. Uppsatsens frÄgestÀllningar har undersökts ur ett maktperspektiv pÄ motstÄnd med hjÀlp av teorier om identitet kopplat till motstÄndspositionen och kollektiva processer i skapandet av grupper som rör sig mellan en utanför- och innanförposition i samhÀllet. Resultatet Àr att personer som Àr aktiva inom en utomparlamentarisk vÀnsterrörelse och samtidigt arbetar med socialt arbete inom offentlig sektor upplever detta som mycket problematiskt. De hanterar det genom att göra avvÀgningar kring vilka motstÄndshandlingar de utför, och hur mycket de berÀttar pÄ sitt arbete om sin politiska aktivism..

Belöningssystem - Kan ett kunskapsföretag i offentlig respektive ett i privat sektor lÀra av varandra?

Syftet Àr att beskriva och jÀmföra belöningssystemen i ett offentligt och ett privat kunskapsföretag för att undersöka om de bÄda företagen kan lÀra av varandra. Vi har i vÄrt uppsatsarbete anvÀnt oss av en deduktiv forskningsansats. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra fallstudier. Vi har införskaffat informationen vi behövde genom personliga intervjuer med chefer pÄ olika nivÄer i de bÄda fallföretagen. Intervjuerna kan karakteriseras som semistandardiserade.

Marknadskommunikation Inom Offentlig Sektor ? Att positionera en stad

Det finns vissa svÄrigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor dÄ produkten och kunden skiljer sig frÄn den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, dÄ de ocksÄ Àr delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumÀrke, utan mÄste ocksÄ betraktas som interna medarbetare. SvÄrigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor Àr dessutom att offentliga organisationer mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olika vÀrden.Vi har studerat hur olika vÀrden inom BorÄs Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlÀgga kommunikationen för att se hur BorÄs Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pÄgÄende satsningar pÄ det textila klustret Textile Fashion Center.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->