Sök:

Sökresultat:

196 Uppsatser om Hćllbart resande - Sida 13 av 14

Östra Stranden: Gestaltningsprogram och utvecklingsplan för resecentrum och en ny hĂ„llbar stadsdel i LuleĂ„

Planer pĂ„ att bygga Norrbotniabanan mellan UmeĂ„ och LuleĂ„ har gjort att de berörda stĂ€derna börjat förbereda sig pĂ„ en eventuell utbyggnad, bl.a. genom att utreda möjliga placeringar och utformningar pĂ„ resecentrum. I LuleĂ„ utgör omrĂ„det Östra Stranden, öster om dagens jĂ€rnvĂ€gsstation, den enskilt största kvarvarande markreserven för bebyggelse pĂ„ centrumhalvön. Östra Stranden har dĂ€rför potential att möta framtida efterfrĂ„gan pĂ„ mark för expansion av stadsbebyggelsen. Idag utvecklas jĂ€rnvĂ€gsstationer mot att vara mer Ă€n ett centrum för resande och transport.

Nytt busslinjenÀt i LuleÄ tÀtort: utveckling och utvÀrdering
av olika alternativ med datorstöd

Detta examensarbete behandlar framtidens busslinjenÀt i LuleÄ tÀtort, och har utförts pÄ uppdrag av LuleÄ Lokaltrafik AB. KommunfullmÀktige i LuleÄ har i över 10 Är önskat en utveckling och effektivisering av busstrafiken för att fÄ fler att Äka buss, bÄde för att uppfylla kommunens miljömÄl och för att minska underskottet i LuleÄ Lokaltrafiks ekonomi. För nÀrvarande tÀcks bara 43% av bolagets utgifter av biljettintÀkter. Syftet med detta projekt var att förbÀttra ett konsultförslag till nytt linjenÀt frÄn Trivector Traffic AB. Förslaget hade nÄgra problem, frÀmst att driftskostnaderna skulle öka kraftigt, men ocksÄ att tidtabellerna var för stressiga för förarna och att det skulle bli vÀldigt trÄngt pÄ ett par linjer i morgonrusningen.

JÀrnvÀgsnÀra gestaltning - med fokus pÄ Tyringe stationsomrÄde

Det hÀr arbetet handlar om jÀrnvÀgsnÀra gestaltning. I samhÀllet harinstÀllningen till jÀrnvÀgen och dennas omgivningar vÀxlat frÄn attligga i fokus under slutet pÄ 1800- och början pÄ 1900-talet till atthamna i skymundan pÄ 1960-talet pÄ grund av bilens framgÄngar.Under denna tid sparades det in mycket pÄ jÀrnvÀgen vilket har sattsina spÄr Ànda fram tills idag. I planeringen för framtiden Àr jÀrnvÀgenÄterigen aktuell att diskutera, nu som en viktig del i uppfyllandet av Dettransportpolitiska mÄlet .För att uppnÄ det nÀmnda mÄlet mÄste tÄgtrafiken bli en naturligaredel av ett ökat kollektivt resande. TÄgtrafiken Àr idag marknadsstyrdoch det Àr dÀrför viktigt att sÀtta resenÀrens upplevelse i fokus, föratt kunna förbÀttra tÄgtrafiken och för att göra jÀrnvÀgen till ett merattraktivt och anvÀndbart transportmedel.MÄlet med det hÀr examensarbetet Àr att skapa ett gestaltningsförslagsom förbÀttrar upplevelsen av omgivningen lÀngs med jÀrnvÀgsspÄreti Tyringe, belÀget i norra SkÄne, med fokus pÄ ett mer detaljeratförslag till förÀndring av Tyringe stationsomrÄde. Syftet Àr attmed hjÀlp av gestaltningsförslaget undersöka problematiken kringjÀrnvÀgsarkitektur, för att dÀr kunna skapa en attraktivare upplevelseför tÄgresenÀrer, förbÀttra ortens kvalitéer och bidra till uppfyllandetav transportpolitiska mÄl.

Industriell Segmentering ? en fallstudie

Segmentering har beskrivits som ett av de viktigaste koncepten pÄ industriella marknader. Trots att det skett mycket forskning pÄ omrÄdet och att mÄnga teorier över god segmentering har framstÀllts, finns det förvÄnansvÀrt lite forskning om hur sjÀlva implementeringen rent praktiskt bör gÄ till. Detta har lett till att det finns ett gap mellan den segmentering som före-sprÄkas i teorin och den segmentering som faktiskt tillÀmpas pÄ industriella marknader. Som lösning för att brygga detta gap har det förslagits att segmenteringsarbetet bör genomföras tillsammans med företagsledningen och dÀrmed flyttas in i ett praktiskt domÀn. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva Wiges nuvarande segmentering och att med ut-gÄngspunkt ur denna undersöka vilka möjligheter som företaget har att förbÀttra sin kundseg-mentering.

Habituering till motorbÄt hos knubbsÀl (Phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv

Studien utfördes i Kosterhavets Nationalpark utanför Strömstad pÄ svenska vÀstkusten. Nationalparken, invigd 2009, som omger öarna Nord- och Sydkoster omfattar nÀstan 400 kvadratkilometer varav 98 % Àr marina miljöer. I nationalparken finns en stor del av VÀstsveriges knubbsÀlspopulationer, dock har knubbsÀlpopulationen i nationalparken haft dÄlig tillvÀxt sedan sÀlpesten senast slog till Är 2002. NaturvÄrdsverket har en skötselplan och föreskrifter som gÀller i Kosterhavets Nationalpark. Bland annat har de ett sÀlskydd för vissa omrÄden i parken dÀr det sÀsongsvis Àr förbjudet att komma nÀrmare Àn 100 meter till vissa skÀr och öar.

Undersökning av beryllium-behandlade safirer med uv-ljus

I ett globaliserat samhÀlle spelar förflyttning av varor och mÀnniskor ennyckelroll för vÀxande ekonomi och vÀlstÄnd. För att undvika diskriminering,segregation och utanförskap mÄste varje medborgare i samhÀllet kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene mÀnniskan stÀllsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av mÀnniskor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebÀr detta en stor utmaning somkan upplevas svÄr att klara av.Taktila plattor Àr ett av mÄnga hjÀlpmedel för att öka tillgÀngligheten ochsjÀlvstÀndigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor anvÀndsför att skapa ledstrÄk dÀr naturliga sÄdana saknas, exempelvis pÄ perrongerdÀr vÀggar och andra kanter saknas.

Studie av taktila plattor & vinterunderhÄllet av dessa

I ett globaliserat samhÀlle spelar förflyttning av varor och mÀnniskor ennyckelroll för vÀxande ekonomi och vÀlstÄnd. För att undvika diskriminering,segregation och utanförskap mÄste varje medborgare i samhÀllet kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene mÀnniskan stÀllsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av mÀnniskor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebÀr detta en stor utmaning somkan upplevas svÄr att klara av.Taktila plattor Àr ett av mÄnga hjÀlpmedel för att öka tillgÀngligheten ochsjÀlvstÀndigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor anvÀndsför att skapa ledstrÄk dÀr naturliga sÄdana saknas, exempelvis pÄ perrongerdÀr vÀggar och andra kanter saknas.

Ska alla behandlas lika?: En fallstudie om monetÀra och icke-monetÀra belöningars pÄverkan

I ett globaliserat samhÀlle spelar förflyttning av varor och mÀnniskor ennyckelroll för vÀxande ekonomi och vÀlstÄnd. För att undvika diskriminering,segregation och utanförskap mÄste varje medborgare i samhÀllet kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene mÀnniskan stÀllsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av mÀnniskor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebÀr detta en stor utmaning somkan upplevas svÄr att klara av.Taktila plattor Àr ett av mÄnga hjÀlpmedel för att öka tillgÀngligheten ochsjÀlvstÀndigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor anvÀndsför att skapa ledstrÄk dÀr naturliga sÄdana saknas, exempelvis pÄ perrongerdÀr vÀggar och andra kanter saknas.

TillgÀnglighet i Stockholm : ett samhÀllsansvar och konkurrensmedel för turistiska aktörer

Tio procent av Sveriges befolkning har nÄgon form av funktionsnedsÀttning. Var tionde person har alltsÄ sÀrskilda behov i sitt resande och Àr dÀrmed beroende av att hela destinationens miljö Àr tillgÀnglig. TillgÀnglighet Àr nÄgonting som Stockholm Stad arbetar med dÄ de har som mÄl att Är 2010 vara vÀrldens mest tillgÀngliga huvudstad. Stockholm Àr en destination och en destination bestÄr av mÄnga olika aktörer, bÄde kommersiella och icke kommersiella. Studien syftar dÀrför dels till att undersöka om, och i sÄ fall hur, en god tillgÀnglighet i Stockholm skulle pÄverka de enskilda turistiska aktörerna pÄ destinationen.

HÄllbar utveckling av transportsystem : en studie av hur Mobility Management implementerats i Lunds kommun

Mobility Management Àr en teori för utveckling av hÄllbara transportsystem. Teorin tar avstamp i beteendepÄverkande ÄtgÀrder med syfte att förÀndra resan innan den Àger rum. Genom att förÀndra sÀttet vi ser pÄ resor, anvÀnder transportmedel och gör vÄra vardagliga val, kan obefogat bilanvÀndande bytas ut mot kollektivtransport, cykel och gÄng, vilka ses som mer miljövÀnliga. Genom samordning och ett effektivt anvÀndande av transportsystemet kan energi och resande sparas in vilket leder till en bÀttre miljö bÄde i form av mindre utslÀpp, buller och gÀstvÀnligare stÀder. Den hÀr uppsatsen tar utgÄngspunkt i Lunds kommun för att undersöka hur Mobility Management kan tillÀmpas i praktiken och vilka effekter som uppkommer.

Att resa innan det Àr för sent. Backpackerns fascination för det annorlunda.

Med risk för att sjÀlv ha bidragit till en uppdelning mellan vÀst och öst, nord- syd, eller i-land- u-land, har jag genomgÄende belyst hur resmÄl pÄ olika kontinenter görs intressanta i marknadsföring och resenÀrers berÀttelser. Backpackerns fascination för det annorlunda och nya, olikt det dÀr hemma har inneburit att resmÄlens sÀrart betonats i marknadsföring, liksom i reseberÀttelser. Problemet med denna uppdelning och exotifiering av vissa kontinenters kulturer framför andra Àr ett övergripande inslag i hela backpacking-kontexten. Jag har intresserat mig för vem som uttalar sig, och vad som sÀgs. DÄ identiteter konstrueras i sprÄket kan vi förstÄ hur diskursen ger vissa förutsÀttningar för gruppers och mÀnniskors identitet (Bergstöm & Boréus 2000:226, 235).

Afrikansk svinpest hos vildsvin : ett hot mot svensk grisproduktion?

Afrikansk svinpest Àr en av de allvarligaste grissjukdomarna och Àr pÄ frammarsch i östra Europa. Under 2000-talet har det oerhört tÄliga afrikanska svinpestviruset med hög morbiditet och mortalitet spridits frÄn Afrika till Kaukasusregionen och angrÀnsande europeiska lÀnder dÀr den utgör en stor risk för den globala grisindustrin. Sjukdomen Àr ingen zoonos men eftersom det saknas vaccin och behandling har den en stark pÄverkan pÄ mÀnniskor rent socialt och ekonomiskt nÀr deras grisar drabbas. Sjukdomsutbrott leder till minskad internationell handel, kostsamma kontrollstrategier för att stoppa utbrott och stora förluster för smÄskaliga bönder. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utvÀrdera huruvida europeiska vildsvin kan bli ett hot mot grisproduktionen i Sverige.

Master-slavesystem med tvÄ haptiska robotar för palpation pÄ
distans

Axelopererade personer har svÄrt att röra sig under nÄgra veckor efter operationen. Den som bor i glesbygden och blir opererad i axeln eller armen mÄste regelbundet Äka lÄnga strÀckor för att besöka sjukvÄrden och bli undersökt. FrÄgan Àr om det gÄr att minska dessa bilturer och samtidigt behÄlla vÄrdkvaliteten? Man har kunnat reducera patienternas resande till och frÄn sjukvÄrden med hjÀlp av en enkel videokonferensanlÀggning som patienten fÄr lÄna hem. Med denna utrustning kan patienten upprÀtta videomöten med vÄrdpersonalen istÀllet för att Äka till sjukvÄrden.

Utveckling av nattÄgstrafiken pÄ övre Norrland: nya
möjligheter för persontrafik med Botniabanan

Botniabanan Àr ett av de största infrastrukturprojekten i Norrland pÄ mycket lÀnge och nÀr jÀrnvÀgen stÄr klar Är 2007 kommer förutsÀttningarna för person- och godstrafik se helt annorlunda ut jÀmfört med idag. Godstrafikens kapacitetsproblem lindras kraftigt och restiderna för bÄde gods och resande kan minskas. Dessutom innebÀr banan att en viktig regional pulsÄder utmed den expansiva östersjökusten blir verklighet. NattÄgstrafiken pÄ övre Norrland kÀnnetecknas idag av bristande företagsekonomisk lönsamhet och dÄlig konkurrenskraft gentemot flyget. Med Botniabanan förkortas restiden med ungefÀr tvÄ timmar vilket innebÀr att nya marknader kan nÄs.

Stockholmsförsöket: förhoppningen om en bÀttre stadsmiljö

Den 3/1-2006 inleddes försöket med trÀngselskatter i Stockhomlsstad. MÄlet Àr att reducera innerstadens morgon- och eftermiddagstrafik med 10?15% och samtidigt öka nyttjandet av kollektivtrafiken, sÄ att framkomligheten ökar för bussar, varutransporter och bilar. Försöket bekostas av staten och investeringskostnaderna berÀknas uppgÄ till 3.8 miljarder kronor, budgeten ska tÀcka kostnaden för tekniskt system, utökad kollektivtrafik, förbÀttrat vÀg och gatunÀt samt information. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att dels beskriva trÀngselskattens effekt pÄ kommuninvÄnarnas resvanor till och frÄn innerstaden, samt ta reda pÄ om det Àr rÀttmÀtigt att staten begrÀnsar fordonstrafiken enligt John Rawls och Robert Nozicks syn pÄ statligt ingripande.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->