Det övergripande nationella folkhÀlsomÄlet Àr att skapa samhÀlleliga förutsÀttningar för en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bÀttre bebyggd miljö som pÄverkar folkhÀlsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhÀlsan genom olika politikomrÄden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhÀlsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhÀlsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.

Vi har genomfört en studie som berör förhÄllningssÀtt dÀr könsroller i Àmnet idrott ochhÀlsa undersöks och analyseras. Studien Àmnar undersöka lÀrares förhÄllningssÀttgentemot elever beroende pÄ könstillhörighet samt elevernas förhÄllningssÀtt tillvarandra. För att söka svar har vi anvÀnt oss av observation som metod dÀr vi varitkÀnda icke deltagande observatörer. Studien bygger pÄ att undersöka den socialainteraktionen mellan lÀrare och elev, men Àven elevernas förhÄllningssÀtt mot varandra.I studien har vi anvÀnt oss av tvÄ idrottslÀrare pÄ tvÄ skilda skolor dÀr Äldrarna pÄeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare Är,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de Àldre.

År 2030 förutspĂ„s Stockholm vara en miljonstad vilket skulle innebĂ€ra en befolkningsökning pĂ„ cirka 150 000 personer. För att möta den vĂ€xande befolkningen mĂ„ste man bygga nya bostĂ€der. En av stadens strategier Ă€r att komplettera ytteromrĂ„dena med nya bostĂ€der och arbetsplatser. Idag prĂ€glas mĂ„nga stadsdelar i Stockholms ytteromrĂ„den av 60- och 70-talens storskaliga bebyggelse. En pĂ„taglig kvalitet i mĂ„nga av stadsdelarna Ă€r de stora grönytorna mellan bebyggelsen samt större rekreationsomrĂ„den som ofta finns i dess nĂ€rhet.I min uppsats har jag valt att studera hur utemiljön i 60-talsstadsdelen BredĂ€ng, sydvĂ€st om Stockholms innerstad, kan pĂ„verkas av stadens aktuella planer pĂ„ ny bebyggelse.

Examensarbetet Àr ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. PlanomrÄdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. OmrÄdet Àr aktuellt som förnyelseomrÄde dÄ den pÄgÄende verksamheten successivt skall avvecklas fram till Är 2010. PÄ samhÀllsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrÄgan pÄ centrala lÀgen för bostÀder och verksamheter uppmÀrksammats. I översiktsplanen har denna efterfrÄgan besvarats med en planberedskap dÀr en rad utvecklingsomrÄden pekats ut.

Prevalensen av lÄngvarig smÀrta Àr hög bland Àldre, kvinnor Àr överrepresenterade. LÄngvarig smÀrta pÄverkar Àldres vardagliga liv och dess aktivitetsförmÄga. Det Àr vanligt att söka vÄrd för sin smÀrta, sjukgymnastik Àr en av behandlingsmetoderna.Syftet med studien var att kartlÀgga lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta hos Àldre ? 65 i VÀsterÄs, med avseende pÄ smÀrtintensitet, lokalisation, duration samt pÄverkan pÄ aktivitetsförmÄgan och nöjdhet med denna. Vidare var syftet att undersöka könsskillnader och associationer mellan undersökta variabler samt hos vilken yrkesgrupp deltagarna fÄtt behandling för sina smÀrtrelaterade besvÀr och upplevd nöjdhet med eventuell behandling.

Uppsala County has ambitious environmental aims for the planned residential area inÖstra Sala backe. In this thesis different energy sources have been evaluated todetermine which system that would be most favorable given currently availableinformation about the project. Planned energy usage has been divided into tap waterheating, space heating and power. Three base case scenarios were made with districtheating, small scale bio fuel and heat pump. Solar power and solar heating were thensimulated and the production from the two could individually be deducted from theenergy need in the base cases, constituting 9 different scenarios.

Prevalensen av lÄngvarig smÀrta Àr hög bland Àldre, kvinnor Àr överrepresenterade. LÄngvarig smÀrta pÄverkar Àldres vardagliga liv och dess aktivitetsförmÄga. Det Àr vanligt att söka vÄrd för sin smÀrta, sjukgymnastik Àr en av behandlingsmetoderna.Syftet med studien var att kartlÀgga lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta hos Àldre ? 65 i VÀsterÄs, med avseende pÄ smÀrtintensitet, lokalisation, duration samt pÄverkan pÄ aktivitetsförmÄgan och nöjdhet med denna. Vidare var syftet att undersöka könsskillnader och associationer mellan undersökta variabler samt hos vilken yrkesgrupp deltagarna fÄtt behandling för sina smÀrtrelaterade besvÀr och upplevd nöjdhet med eventuell behandling.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

HÀlsan skiljer sig mellan olika grupper i Sverige. Invandrare, arbetslösa, lÄgutbildade och personer med lÄg social status har visat sig ha en sÀmre hÀlsa. En betydande orsak för den sÀmre hÀlsonivÄn Àr livsstilsfaktorer sÄ som kost, fysisk aktivitet, eller brist pÄ sÄdan, och stress. Dessa faktorer kan pÄverkas, nÄgonting som HÀlsoteket i Angered vill underlÀtta för befolkningen i stadsdelarna Gunnared och LÀrjedalen. Men upplever folk att de kan pÄverka sin hÀlsa? Syftet var att ta reda pÄ om personer bosatta i dessa stadsdelar upplever att de kan pÄverka sin hÀlsa, och i hur stor grad de försökt göra det.

(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, Àr skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vÄrt arbete har vi undersökt hur pedagoger frÄn tvÄ skilda förskolor frÄn olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns sprÄkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tÀnker kring barns sprÄk och deras instÀllning till de metoder som de anvÀnder sig av. Vi fick reda pÄ hur pedagogerna arbetar för att fÄ förÀldrarna involverade i deras barns sprÄkutveckling samt tagit reda pÄ hur arbetssÀttet skiljer sig Ät i förskolorna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa metoder för vÄr studie. Det empiriska materialet grundar sig pÄ intervjuer med tio pedagoger med fokus pÄ deras sprÄkarbete.

Barn till missbrukande förÀldrar Àr en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmÀrksammas mer Àn vad den gör idag. Syftet med vÄr studie Àr att belysa problematik kring tillÀmpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.TillvÀgagÄngssÀttet för att nÄ vÄrt syfte med denna studie, Àr att med en innehÄllsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer dÀr missbruksproblematik förekommer. Vidare gÄr vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet Àr att göra en jÀmförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer frÄn Socialstyrelsen, Àr att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjÀnsten. Socialstyrelsen anser, att nÀr förÀldrar missbrukar bör barn och förÀldrar fÄ behandling tillsammans eller parallellt.

ABSTRAKTAndreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007Ungdomsbrottsligheten Àr idag ett vÀlkÀnt samhÀllsproblem. Som samhÀllsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man pÄ fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats Àr att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förstÄelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhÀllet.Vi har utifrÄn vÄr insamlade empiri samt utifrÄn relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrÄn skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg.Ett avgrÀnsat bostadsomrÄde i en större stad dÀr ungdomskriminaliteten har framstÀllts som ett problem i media.

Syftet med denna studie Àr att undersöka barn och ungdomar i 11 och 15 Ärs Älder och nÀr det gÀller deras konsumtionsfrekvens, igenkÀnnande, erfarenhet av och attityd till frukt och grönsaker. Urvalet grundar sig pÄ tre utvalda stadsdelar i Malmö. Kriterierna för urvalsprocessen av de tre stadsdelarna i Malmö baserades pÄ skillnaden i den disponibla inkomsten för hushÄllen i de tre stadsdelarna som Àr Limhamn-Bunkeflo, Hyllie och Södra Innerstaden. Sammanlagt deltog 116 barn och ungdomar i Ärskurs 5 och Ärskurs 9 i den kvantitativa studien. Studien Àr uppbyggd kring ett frÄgeformulÀr/enkÀt med frÄgor om frukt och grönsaker.

Dagens samhÀlle blir alltmer mÄngsprÄkigt. Ungdomar frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund och sprÄk samlas inom en och samma sociala praktik för att lÀra, i skolan. De nyanlÀnda eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och Àven att de utvecklas olika sprÄkligt. Hur pÄverkar olika sociala praktiker elevernas andrasprÄksutveckling? Varför Àr sprÄkinlÀrningen sÄ varierad hos olika elever? Jag har valt att utgÄ frÄn sÄdana frÄgor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andrasprÄksperspektiv.

Det hÀr examensarbetet handlar om dagens och framtidens byggande av flerbostadshuskomplex. Syftet Àr att undersöka marknadens trender i Sverige, för att se vilken nisch byggföretagen bör vÀlja vid byggande av nyproduktion för att bÀst kunna locka till sig de ÄtrÄvÀrda kunderna pÄ marknaden.Arbetet inleds med en grundlig genomgÄng av hur trender kommit till Sverige genom tiden frÄn utlandet. DÀrefter följer en utvÀrdering av olika kommande trender som Àr aktuella i utlandet men Ànnu inte fÄtt nÄgon stor genomslagskraft i Sverige. De trender som utreds Àr AvskÀrmade stadsdelar, Höga hus, TrÀhus och Passivhus.Vidare gÄs passivhusen och dÀrmed ocksÄ miljötrenden igenom Ànnu grundligare och de olika aktörernas aktivitet inom omrÄdet i dagslÀget undersöks. Olika alternativ för att utveckla dagens miljökoncept föreslÄs ocksÄ och Àven konkreta exempel nÀmns.Efter detta görs det en parallell med bilindustrin och deras miljöbilskoncept och hur den marknaden har utvecklat sig.