Stadsdelen SkÀggetorp Àr en förort cirka 4 kilometer frÄn Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill sÀga mellan 1965-74. Under dessa tio Är uppfördes drygt en miljon bostÀder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trÄngboddhet som dÄ rÄdde. EfterÄt har byggandet och stadsdelarna frÄn epoken kommit att kritiserats hÄrt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var nÄgot som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet pÄ grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna frÄn miljonprogrammet har Àven kritiserats pÄ grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

Den övergripande frÄgestÀllningen för uppsatsen Àr: Vad innebÀr det ur ett demokratiperspektiv nÀr en abonnerad morgontidning vÀljer att ge ut en gratistidning för att nÄ lÄgresursgrupperna i samhÀllet??. Bakgrunden till frÄgan Àr att Helsingborgs dagblad valt att ge ut gratistidningen Xtra Helsingborg för att nÄ ut i de omrÄden dÀr tidningen har fÄ lÀsare. Gemensamt för dessa stadsdelar Àr att de tillhör de fattigaste i Helsingborg och att en större andel av invÄnarna har utlÀndsk bakgrund Àn i övriga Helsingborg.Genom att göra en innehÄllsanalys av Helsingborgs Dagblad och gratistidningen Xtra har jag undersökt vilka innehÄllsmÀssiga skillnader det finns mellan tidningarna. Jag har ocksÄ intervjuat Helsingborgs Dagblads VD Lars Svensson, Xtras chefredaktör Kersti Forsberg och nyhetschefen pÄ HD City Anders HÄkansson för att ta reda pÄ vilka tankar man har om skillnader i mÄlgrupp och konkurrensen mellan tidningarna.InnehÄllsmÀssigt har Xtra ett större fokus pÄ Nöje, Sport och Opinionsmaterial Àn HD och bristen pÄ lokal samhÀllsinformation i Xtra kan skapa stora kunskapsklyftor mellan dem som lÀser HD och dem som lÀser Xtra.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med min studie Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom socialtjÀnstens Àldreomsorg tolkar sekretesslagstiftningen utifrÄn sitt arbete, om de upplever problem i förhÄllande till sekretessen och hur de i sÄ fall hanterar dessa. Detta undersöker jag med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar:?Hur tolkar bistÄndshandlÀggare inom socialtjÀnstens Àldreomsorg sekretesslagstiftningen utifrÄn sitt arbete??I vilka situationer uppkommer eventuella problem??Hur upplever och hanterar man problemen?Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har intervjuat sju bistÄndshandlÀggare i lika mÄnga stadsdelar i Göteborg.Resultat och slutsatser: Jag har i min studie kunna urskilja vissa centrala omrÄden i handlÀggarnas tolkning av sekretesslagstiftningen. BistÄndshandlÀggarna i studien talar samtliga om den enskildes samtycke till hÀvd sekretess som en viktig aspekt.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel anvĂ€nds Tensta som geografiskt omrĂ„de. Tensta var ett av de socialt utsatta omrĂ„den som skulle förbĂ€ttras inom ramen för storstadssatsningen.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka vilka skillnader i bistÄndets/insatsens omfattning begreppen skÀlig levnadsnivÄ och goda levnadsvillkor medför vid bedömning enligt SocialtjÀnslagen (SoL) respektive Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Göteborg. Syftet var att undersöka hur dessa begrepp pÄverkar bedömningen av insatserna ledsagning och kontaktperson vid likvÀrdig problematik. Studien byggde pÄ tvÄ hypoteser; (1) det Àr mer troligt att en och samma insats blir beviljad nÀr man söker via LSS Àn nÀr man söker via SoL och (2) beviljade insatser enligt LSS blir mer omfattande Àn beviljat bistÄnd enligt SoL. Respondenterna var tio handlÀggare som arbetar med bistÄndsbedömningar enligt SoL och/eller LSS för funktionshindrade frÄn nio olika stadsdelar i Göteborg. Studien genomfördes i form av en vinjettundersökning.

Examensarbetet handlar om hur leken gestaltas i tvÄ barngrupper med olika etniska sammansÀttningar som befinner sig i tvÄ stadsdelar i Malmö. Den ena barngruppen bestÄr av barn med majoritet av svenskt etniskt ursprung och i den andra barngruppen har barnen olika etniska ursprung. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ syn pÄ likheter och olikheter i barns lek och hur det etniska ursprunget pÄverkar leken. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Vad leker barnen pÄ en förskola i Sverige med majoritet av barn med svenskt etniskt ursprung? Vad leker barnen pÄ en förskola i Sverige dÀr barnen har olika etniska ursprung? Vad finns det för likheter och olikheter i barnens lek i dessa olika barngrupper? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna har varit att observera samt samtala med barnen om leken och att intervjua barnen om lek.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska har generellt sett sÀmre studieresultat Àn elever med svenska som modersmÄl. Detta fÄr med jÀmna mellanrum stor uppmÀrksamhet i media och i den allmÀnna samhÀllsdebatten. Ofta utgÄr man frÄn förestÀllningen att dessa elever saknar kunskaper i det svenska sprÄket pÄ grund av för lite eller för dÄlig svenskundervisning. Svensk och internationell forskning visar att ett starkt och vÀl utvecklat modersmÄl stÄr i direkt relation till hur vÀl man lyckas lÀra sig ett andrasprÄk. Detta förutsÀtter dock att skolan och det omgivande samhÀllet intar en positiv hÄllning till minoritetssprÄken och arbetar för ett jÀmlikt och demokratiskt sÀtt att se pÄ flersprÄkighet.

I de flesta stÀder finns nÄgot som kan definieras som stadsliv. MÀnniskor rör sig ute pÄ gatorna och aktiviteter pÄgÄr oberoende av varandra, vilket bidrar till att göra staden levande, trygg och intressant. Men att detta folkliv uppstÄr Àr inte en sjÀlvklarhet, och bÄde viljan och kunskapen att skapa det Àr nÄgot som har gÄtt förlorat under en stor del av 1900-talet, mycket pÄ grund av funktionalismens intÄg i stadsbyggandet. Det finns dock mÄnga mÀnniskor som genom böcker presenterar teorier som beskriver hur detta stadsliv Äterigen kan skapas. FrÄgan Àr dock om dessa teorier verkligen tillÀmpas i dagens stadsbyggande?I detta arbete har jag tagit del av nÄgra av de böcker dÀr arkitekter och stadsplanerare lÀgger fram teorier om hur den levande staden med stadsliv och mÄngfald Äterigen kan uppnÄs.

MĂ„nga Ă€ldre patienter har idag flera sjukdomar och mĂ„nga lĂ€kemedel eftersom detta Ă€r den vanligaste behandlingsformen. Med antal lĂ€kemedel ökar risken för lĂ€kemedelsbiverkningar samt sĂ€mre livskvalitet och vĂ€lbefinnande för patienten. LĂ€kemedelsgenomgĂ„ngar Ă€r till för att se över vilka lĂ€kemedel patienten anvĂ€nder och varför dessa lĂ€kemedel Ă€r ordinerade. Även nyttan och risker för lĂ€kemedelsbiverkningar ses över.Syftet Ă€r att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av lĂ€kemedelsgenomgĂ„ngar hos Ă€ldre patienter inom den kommunala hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. För att uppnĂ„ syftet i denna studie har författarna anvĂ€nt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats.

Stadsdelen SkÀggetorp Àr en förort cirka 4 kilometer frÄn Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill sÀga mellan 1965-74. Under dessa tio Är uppfördes drygt en miljon bostÀder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trÄngboddhet som dÄ rÄdde. EfterÄt har byggandet och stadsdelarna frÄn epoken kommit att kritiserats hÄrt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var nÄgot som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet pÄ grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna frÄn miljonprogrammet har Àven kritiserats pÄ grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

Studiens syfte var att beskriva hur barnets bÀsta kan konstrueras i förhÄllande till lÀmpligt förÀldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare frÄn sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrÄn ett rÀttsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori.Resultatet visade att lÀmpligt förÀldraskap Àr en förutsÀttning för barnets bÀsta. LÀmpligt förÀldraskap preciseras som förÀlderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn.

I en tillgÀnglig och attraktiv vinterstad ska invÄnarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva kÀnna otrygghet pÄ grund av halka och halkolyckor. Klimatet lÀngs norrlandskusten förvÀntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och dÀrmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar dÀrför fenomenet halkolyckor i centralorten LuleÄ, och försöker besvara frÄgor som; var fotgÀngare halkar, vad halkolyckor kostar samhÀllet, hur samhÀllet kan förhindra halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekÀmpningsmetoder som anvÀnds idag för att förhindra att fotgÀngare halkar.För att besvara dessa frÄgor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mÀtning av gÄngytors lutning anvÀnts för att fÄ ett sÄ brett angreppssÀtt och sÄ stor förstÄelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken LuleÄ kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att halkolyckor belastar dem dÄ de knappt fÄr nÄgra halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata frÄn olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefÀr 1200 halkolyckor har intrÀffat i LuleÄ under de tio Är (2003-2013) som studerats.

BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin sjĂ€lvförstĂ„else, omvĂ€rldsuppfattning och sociala sammanhĂ„llning och skapa bĂ€ttre relationer vilket leder till förbĂ€ttrad inlĂ€rning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vĂ„rt arbete Ă€r att nĂ€rmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i tvĂ„ utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. EnkĂ€tundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. UtifrĂ„n enkĂ€tresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven Ă€r de tydligaste anledningarna till förutsĂ€ttningar eller svĂ„righeter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att mĂ„nga önskar att det kunde utnyttjas i större utstrĂ€ckning.

AbstractDetta Àr en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur sprÄk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur sprÄket konstruerar samhÀlleliga uppfattningar, hur det pÄverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien Àr en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet bestÄr av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrÄn Göteborgs 21 stadsdelar.

Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i retoriken i bifallsÀrenden respektive avslagsÀrenden och om besluten var logiska utifrÄn argumentationen. Vid genomförandet av studien anvÀndes kvantitativ och kvalitativ textanalys av tolv bistÄndsutredningar gÀllande sÀrskilt boende enligt SocialtjÀnstlagen.En av Stockholms stadsdelar hade arbetat med kvalitetssÀkring av verksamheten. BistÄndsenheten hade granskat tolv bistÄndsutredningar. HÀlften av ansökningarna avslogs och hÀlften ledde till beslut om bifall. BistÄndsenheten visste inte med sÀkerhet varför utfallet blev som det blev och det fanns dÀrmed betÀnkligheter om godtycke i beslutsfattandet.Studiens innehÄllsanalys visade att klienternas egna resurser, sociala skÀl, anhöriga och juridiska skÀl (riktlinjer) angavs som skÀl för avslag.