Syftet med studien Àr att beskriva och analysera lÀrares upplevelser av socialt arbete med fokus pÄ barn i utsatta livssituationer. Följande frÄgestÀllningar har formulerats; Hur ser lÀrare pÄ sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lÀrare att dessa frÄgor fÄr och har i skolan? Vilka framgÄngsfaktorer och hinder upplever lÀrare i sitt arbete med elever i utsatta lÀgen? Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lÀrare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. LÀrarnas berÀttelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förvÀntningar frÄn olika hÄll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillrÀckliga resurser, krav pÄ att eleverna ska ha full mÄluppfyllelse, krÀvande eller oengagerade vÄrdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, grÀnssÀttning, prioriteringar och ett tidskrÀvande dokumentationsarbete.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fÀltassistenters syn pÄ den offentliga nÀrmiljön. Studien Àr begrÀnsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda pÄ vad killar i högstadieÄldern gör pÄ sin fritid och hur fÀltassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det pÄverkar killarna och fÀltassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen Àr vad killarna och fÀltassistenterna har för tankar om trygghet och syn pÄ medias roll.

StÀndigt tillkommer det uppgifter om att en organisations ledarskap Àr i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur pÄverkar ledare pÄ varierande sÀtt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad Àr uppdelad i stadsdelar.

Ett övergripande mÄl med Àmnesvalet till denna uppsats var att belysa det ibland förbisedda men nÀra förhÄllandet mellan den byggda miljön och trafikplanering. För att synliggöra denna relation valdes ett socialt perspektiv med utgÄngspunkt i statistik över var mÀnniskor vÀljer att bosÀtta sig. Syftet var sedan att undersöka sambandet mellan populÀra boendemiljöer och utformningen av deras trafiksystem. UtifrÄn mycket skiftande popularitet mellan olika stadsdelar i Göteborg identifierades 20-talsstadsdelen KungsladugÄrd som ett specialfall och tvÄ relevanta referensobjekt, BrÀmaregÄrden och Högsbohöjd, valdes för att pröva trafiksystemens inverkan pÄ dessa boendemiljöers popularitet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Finns det ett samband mellan boendemiljöers popularitet och: dess trafiksystem och parkeringslösningar? dess omgivande trafikstruktur med olika grad av barriÀrverkan? BrÀmaregÄrden valdes för att i första hand pröva den andra frÄgestÀllningen dÄ stadsdelen ligger utmed en tungt trafikerad motorled och godsjÀrnvÀgsspÄr men i övrigt har mÄnga likheter med populÀra KungsladugÄrd.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka uppfattningar barn i Ärskurs tvÄ har om sina livschanser utifrÄn ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill Àven ta reda pÄ om deras etniska bakgrund har nÄgon pÄverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i tvÄ olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och dekonstruera begreppet mÄngfald och hur det anvÀnds och skapas i relation till arbetsgrupper inom socialt arbete i Göteborg.De centrala frÄgestÀllningarna för uppsatsen Àr: Hur ser mÄngfaldsdiskursen ut i mÄngfaldsplanerna och för personer med ansvar för rekrytering inom Göteborgs Stad? Vilka grupper kan identifieras? Hur beskrivs dessa grupper? Vilka egenskaper tillskrivs grupperna? Vilka grupper ses som efterstrÀvansvÀrda att rekrytera ifrÄn för att uppnÄ mÄngfald? Vad uttrycks vara syftet med mÄngfalden?Uppsatsen bygger pÄ postkoloniala teorier, socialkonstruktionism och diskurs som ett teoretiskt ramverk. Datainsamling har skett med hjÀlp av intervjuer och genom studiet av mÄngfaldsplaner frÄn 15 av Göteborgs stadsdelar. Metoden som har anvÀnts Àr kritisk diskursanalys.Vi har funnit att mÄngfaldsdiskursen Àr problematisk eftersom den bygger pÄ olikhet mellan ett antal olika grupper, och att den dÀrför Äterskapar och förstÀrker dessa olikheter. Den oundvikliga konsekvensen av denna stÀndiga kategorisering Àr en uppdelning i ?vi? och ?de?.Vi Àr inte intresserade av att komma med en utopisk lösning pÄ hur man skall prata om verkligheten eller komma ifrÄn den kategorisering som vi kritiserar.

Syftet med denna C?uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan den rÄdande finanskrisen och barns hÀlsa och hur detta i sÄ fall pÄverkar barns livssituation. Vi vill undersöka hur professionella som arbetar med barn uppfattar situationen utifrÄn de upplevelser och samtal de haft med barn i skolan.VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Vilka samband kan det finnas mellan barns hÀlsa och finanskrisen?? PÄ vilket sÀtt har finanskrisen, direkt eller indirekt, pÄverkat barnens livssituation?? Hur tror de professionella att barnen pÄverkas av finanskrisen?För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat personal frÄn tvÄ olika skolor ifrÄn tvÄ olika stadsdelar i Göteborg för att kunna jÀmföra vÄr empiri.

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstÄ begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har tvÄ frÄgestÀllningar besvarats, nÀmligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mÄngfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen Àr kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid tvÄ invandrartÀta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig Ät och i analysen framtrÀdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs pÄ kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nÄs med bÄde kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens Àr förmÄga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att bÄde kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och vÀrderingar och förstÄelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan pÄverka det professionella arbetet Àr centrala förutsÀttningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

Syftet med denna studie Àr att undersöka socialsekreterares bakomliggande synsÀtt pÄ alkoholberoende. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur förklarar socialsekreterarna alkoholberoende, vilka perspektiv grundar de sig pÄ och hur kan de olika perspektiven kombineras och hur ser socialsekreterarna pÄ individens ansvar och vilja? Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sju socialsekreterare pÄ vuxenenheter i 5 olika stadsdelar i Göteborg. Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn tre olika perspektiv pÄ alkoholberoende, ett medicinskt, ett psykologiskt och ett socialt och utifrÄn hur dessa perspektiv kan kopplas till tankar om individens ansvar och val. Vi fann att alkoholberoende Àr en komplex frÄga och vi fann Àven att de flesta av socialsekreterarna anvÀnder sig av flera förklaringsmodeller dÀr de olika perspektiven blandas men att det finns en tonvikt pÄ de sociala och psykologiska faktorerna.

Abstract: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i vÀstra SkÄne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att pÄverka sitt arbetssÀtt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt Àven i hur man vÀljer att bemöta klienten. Möjligheten att stÀlla krav pÄ klienten och bestÀmma storleken pÄ dessa krav Àr en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tÀmligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas.

Att hot och vÄld mot socialsekreterare förekommer Àr ett vÀlkÀnt fenomen. Men hur benÀgenheten att anmÀla det man utsÀtts för Àr dÀremot inte lika kÀnt. Vi har för att öka kunskapen om deras arbetssituation valt att lÄta socialsekreterarna sjÀlva berÀtta hur de tÀnker kring att göra anmÀlningar samt vilken betydelse de ger dem och pÄ sÄ sÀtt fÄ förklaringar till deras benÀgenhet att anmÀla, vilket Àr syftet med studien.Uppsatsen Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer med Ätta socialsekreterare och tvÄ chefer frÄn tvÄ av Göteborgs stadsdelar. I studien stÀllde vi frÄgor om hur socialsekreterarna hanterar hot- och vÄldssituationer, vad de anser om uttrycket ?lite fÄr man tÄla? samt hur de kopplar anmÀlan till sin arbetsmiljö.

Juliusson, K. Vad Àr hÀlsofrÀmjande ledarskap? ? en empirisk studie om hur le-darskapet ses ur ett hÀlsoperspektiv. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 20 po-Àng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, Enheten för biomedicinsk laborato-rievetenskap, folkhÀlsovetenskap och omvÄrdnad, 2005. Ledaren spelar en betydande roll nÀr det gÀller medarbetarnas arbetsmiljö.

Ett övergripande mÄl med Àmnesvalet till denna uppsats var att belysa det ibland förbisedda men nÀra förhÄllandet mellan den byggda miljön och trafikplanering. För att synliggöra denna relation valdes ett socialt perspektiv med utgÄngspunkt i statistik över var mÀnniskor vÀljer att bosÀtta sig. Syftet var sedan att undersöka sambandet mellan populÀra boendemiljöer och utformningen av deras trafiksystem. UtifrÄn mycket skiftande popularitet mellan olika stadsdelar i Göteborg identifierades 20-talsstadsdelen KungsladugÄrd som ett specialfall och tvÄ relevanta referensobjekt, BrÀmaregÄrden och Högsbohöjd, valdes för att pröva trafiksystemens inverkan pÄ dessa boendemiljöers popularitet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Finns det ett samband mellan boendemiljöers popularitet och: dess trafiksystem och parkeringslösningar? dess omgivande trafikstruktur med olika grad av barriÀrverkan? BrÀmaregÄrden valdes för att i första hand pröva den andra frÄgestÀllningen dÄ stadsdelen ligger utmed en tungt trafikerad motorled och godsjÀrnvÀgsspÄr men i övrigt har mÄnga likheter med populÀra KungsladugÄrd.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Rörelse i staden Ă€r avgörande för hur staden fungerar. Platser och strĂ„k med stora flöden har annorlunda förutsĂ€ttningar Ă€n platser och strĂ„k med smĂ„ flöden. Flödena pĂ„verkas i sin tur av stadens struktur.  Det hĂ€r examensarbetet handlar om hur förtĂ€tning kan vara en del i en medveten förĂ€ndring av stadsstrukturen och hur man genom förĂ€ndringar i stadsstrukturen kan skapa varierande rumsliga förutsĂ€ttningar som kan utgöra ett ramverk för framtida utformning.FöremĂ„let för den hĂ€r studien Ă€r omrĂ„det runt Årstabergs pendeltĂ„gsstation i södra Stockholm. OmrĂ„det Ă€r en viktig kollektivtrafikknutpunkt och mĂ„nga mĂ€nniskor passerar hĂ€r dagligen för att byta mellan olika kollektivtrafikslag.