Title: The process of gentrification ?the transformation of declined neighbourhoods into attractive ones Gentrification = ?A social process of change where people with high socioeconomic status move into neighbourhoods which traditionally has been dominated by people from the lower classes or from ethnical minorities.? (Nationalencyklopedin 2010).In many cities around the world, disinvested neighbourhoods become the place to be, where everything happens. This usually occurs when different social groups, such as bohemians, homosexuals and artists, move into a declined and disinvested neighbourhood. After a while, people from the middleclass move in to the area due to its increased attractiveness, and start to renovate their properties. This usually leads to higher rents, which force some of the original inhabitants to leave the neighbourhood.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Den byggda miljön planeras efter olika strategiska förutsÀttningar, till exempel med gÄngvÀgar för att gÄ pÄ eller med hinder för att markera grÀnser. Utanför det planerade vÀgnÀtet gÄr det att skönja ett, ibland nÀstintill osynligt, tillÀgg i nÀtverket. Mer eller mindre upptrampade stigar som förbinder platser dÀr mÀnniskor har funnit en mer naturlig vÀg att gÄ. FotgÀngare förflyttar sig dagligen via det nÀt av stigar och genvÀgar som trampats upp av mÄnga innan dem. Vi har undersökt de genvÀgar som synliggör hur fotgÀngare förflyttar sig pÄ platser som inte Àr specifikt utformade för det. PÄ sÄ sÀtt har vi kunnat vidga vÄr förstÄelse för genvÀgar, var de uppkommer och hur mÀnniskor vÀljer att inkludera dem i sin vardag. Studien har genomförts i ett utsnitt av Hyllie i Malmö, och har inkluderat delomrÄden lÀngs Lorensborgsgatan.

Syftet med studien var att analysera hur bistÄndshandlÀggarna i vÄr studie bedömer och hur de upplever att bedöma enligt begreppet skÀlig levnadsnivÄ för personer över 65 Är. Vi utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar bistÄndshandlÀggarna begreppet skÀlig levnadsnivÄ? Vad Àr mest svÄrhanterligt för bistÄndshandlÀggarna i deras bedömningar enligt skÀlig levnadsnivÄ? Hur stort handlingsutrymme har bistÄndshandlÀggarna i bedömningarna? Studien baserades pÄ en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer dÀr vi utgick frÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Vi intervjuade fem bistÄndshandlÀggare som arbetade inom tvÄ olika stadsdelar i Göteborgs stad. Genom studien fann vi att bistÄndshandlÀggarna anser att skÀlig levnadsnivÄ Àr svÄrdefinierat men att de flesta menar att det syftar till att de grundlÀggande behoven tillgodoses.

Syftet med detta examenarbete Àr att undersöka vad TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som metod har för betydelse i förskolan för de yngre barnen och hur förskolorna anvÀnder sig av TAKK. Min undersökningsmetod var intervjuer med tre pedagoger pÄ tre förskolor i tre stadsdelar och observation pÄ en av förskolorna.Resultatet utifrÄn intervjuerna visar att efter vad barnen har sagt till pedagogerna sÄ tycker de om att anvÀnda sig av TAKK. Pedagogerna beskriver TAKK som mycket positivit för barnen men Àven för dem sjÀlva. PÄ tvÄ av tre förskolor anvÀndes TAKK i mycket stor utstrÀckning och pÄ den tredje förskolan anvÀndes TAKK i mindre utstrÀckning. Diskussion Àr stÀllt mot tidigare forskning och resultatet som mina intervjuer gav.Mina slutsatser Àr att TAKK Àr en bra metod som hjÀlper barnen i sitt sprÄk.

Detta examensarbete Àr resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning pÄ Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig frÀmst till de med ett intresse för frÄgor som hÄllbar stadsbyggnad och stadsplanering. Arbetets grund ligger i en utvÀrdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvÀrldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrÄgor, och dÄ i synnerhet sÄdana med relation till staden. Med hjÀlp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvÀrdering av ett antal aspekter pÄ Bo01.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter frĂ„n olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, sĂ„som kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som pĂ„verkar konsumtionen?. Fokus ligger pĂ„ tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, HĂ€gersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiomrĂ„det berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Syfte: Syfte Àr att kartlÀgga hur Com Hem och ICA arbetar med sina skapade frontfigurer som "spokespersons".Problem: Det kan vara svÄrt för företag att nÄ ut till sina kunder i dagens hÄrda konkurrens. Det Àr dÀrför viktigt att de anvÀnder sig av olika strategier för att differentiera sitt varumÀrke och bli unika pÄ marknaden. En varumÀrkesstrategi kan vara "spokespersons", dÀr nÄgon blir företagets ansikte utÄt. Företagets "spokespersons" syns dÀrefter kontinuerligt i deras reklam. Det krÀvs att företaget noggrant överlÀgger vem som ska sammankopplas med varumÀrket, för att kommunicera ut rÀtt budskap till sina mottagare.Metod: Studien Àr genomförd med kvalitativa intervjuer och textanalyser.Resultat: VÄra resultat visade att Com Hem och ICAs "spokespersons" har och Àr effektiva i deras marknadsföring.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur barnperspektivet implementeras och realiseras i SocialtjÀnsten. Uppsatsen Àr baserad pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder och tillÀmpar socialsekreterarna sig av barnperspektivet i handlÀggningsprocessen? AnvÀnder de sig av nÄgra hjÀlpmedel eller ?arbetsverktyg? för att tillÀmpa barnperspektivet? För att svara pÄ uppsatsen syfte och frÄgestÀllningar, anvÀndes en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom avdelningen för ekonomiskt bistÄnd i en av Malmös stadsdelar. Uppsatsens resultat visar att respondenterna Àr för tillfÀllet igÄng med att tillÀmpa ett nytt arbetsverktyg för att integrera ett barnperspektiv i deras handlÀggningsprocess.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs pÄ lÄg- och mellanstadiet. Valet av lÄg- och mellanstadiet gjordes dÀrför att i kursplanen, i historia, finns en mÄluppfyllelse för Är fem som innebÀr att eleverna skall kÀnna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet.Metoden som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr: historiemedvetande, identitetsbildning, historia ? en kritisk process samt historia ? möte med det mÄngkulturella. Samtliga utgÄngspunkter finns med i kursplanen i historia pÄ nÄgot sÀtt.

Deltagandet i organisationer och föreningar sjunker och det ses som ett hot mot demokratin. Det finns nÄgra fÄ undantag och det Àr pensionÀrsorganisationerna. De Àr representerade i pensionÀrsrÄd som finns i varje svensk kommun med syfte att bevaka ÀldrefrÄgor i kommunen. Studien belyser ledamöternas syn pÄ pensionÀrsrÄdens demokratiska möjligheter till inflytande, hur ledamöterna ser pÄ sitt uppdrag och vad de anser att syftet med pensionÀrsrÄdet Àr eller bör vara. Valet föll pÄ Stockholms stadsdelsnÀmnders pensionÀrsrÄd.

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hÀlsa Àr överlag fokuserade pÄ frÄnvaro av hÀlsa med utgÄngspunkt frÄn sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som frÀmjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad.

Stockholm, Sveriges huvudstad blev framröstad som Europas miljöstad och en vision Àr att öka elproduktionen av vindkraft frÄn ca 3 TWh/Är till 30 TWh/Är pÄ 10 Är vilket Àr en markant ökning. Detta medför installation av mÄnga vindkraftverk, bÄde i stora fria ytor men Àven i urbana miljöer. MÄnga delar av centrala Stockholm Àr under utveckling, dÀr vissa stadsdelar ligger mer strategiskt Àn andra och hÀr bör man utnyttja vindförhÄllandena maximalt.Rapportens syfte Àr att undersöka om förutsÀttningarna för installation av smÄskalig vindkraftfinns i Liljeholmskajen, söder om Stockholm. För att avgöra om förutsÀttningarna finns har elproduktionen för tvÄ vindkraftsmodeller kartlagts och en socialundersökning i omrÄdet genomförts. Vidare har olika anvÀndningsomrÄden utretts.De undersökta modellerna har visat en Ärlig pÄ produktion pÄ 13,4 MWh respektive 25,8 MWh, och den maximala ljudnivÄn som uppfattas ligger under den tillÄtna grÀnsen i stadsmiljö.