Det ökade intresset frÄn allmÀnheten för frÄgor som rör miljö och hÄllbarhet stÀller allt högre krav pÄ företag som tillverkar, importerar och distribuerar produkter. Leksaksbranschen som har barn som mÄlgrupp har lÀngre haft ögonen pÄ sig nÀr det gÀller att ta fram sÀkra produkter som Àr tillverkade under schyssta villkor. De senaste Ären har det ett flertal gÄnger uppkommit larmrapporter om giftiga och osÀkra leksaker och leksaker som tillverkas under mycket dÄliga arbetsmiljöförhÄllanden eller genom barnarbete. Bojkott av företag Àr inte omöjligt i dagens upplysta samhÀlle. Vissa branscher Àr mer tacksamma att granska och dÀrmed mer utsatta Àn andra för konsumentens makt att pÄverka ett företags framtid. LEKIS AB har sedan i början av 1900-talet tillverkat leksaker dÀr fokus till en början var produktion av roliga produkter med hög kvalitet som stimulerar barn i olika utvecklingsfaser.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder som vÄra observerade lÀrare anvÀnder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av vÄra lÀrare för insamling av data till den hÀr undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan pÄverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten Àr, sprÄkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frÄgor samt tidsaspekten, det vill sÀga hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever.

Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillvĂ€xten och kostnadseffektiviteten vilket frĂ€mjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, sĂ„ som inrikesflyg-, el-,jĂ€rnvĂ€gs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestĂ€mde den svenskaregeringen att Ă€ven avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli Ă„r 2009 rĂ„der detkonkurrens pĂ„ apoteksmarknaden. PĂ„ en marknad i konkurrens mĂ„ste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie Ă€ratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har pĂ„verkats dĂ„organisationen har gĂ„tt frĂ„n en monopolsituation till konkurrens..

I dagens bilburna samhÀlle Àr det nödvÀndigt att ur miljösynpunkt energieffektiviseratransporterna. Samtidigt blir etableringar av externa handelsplatser allt vanligare iSverige och lockar frÀmst kunder med bil. Högsbo Sisjön i Göteborg Àr frÄn börjanett industriomrÄde dÀr handeln har expanderat och dÀrför kan det idag betraktas somen extern handelsplats. Utvecklingen har medfört pÄtaglig trÀngselproblematik ochdet finns behov av att hitta lösningar för att reducera antalet transporter i omrÄdet. Enmöjlig bidragande lösning till trafiksituationen skulle kunna vara att samordnahemleveranser frÄn butikerna.

Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lÀrares kommunikation med sina elever i Är 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lÀrare deltog i undersökningen. Metoderna som anvÀndes var klassrumsobservationer, intervjuer med lÀrarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lÀrare som har samma kön som de sjÀlva har. De kvinnliga lÀrarna kommunicerar nÀstan lika mycket med bÄde flickor och pojkar medan hÀlften av de manliga lÀrarna nÀstan enbart kommunicerar med pojkar.

Detta examensarbetet Àr skrivet pÄ magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoÀng. Syftet med uppsatsen Àr att visa ett förslag för en framtida strÀckning av ett system av spÄrbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgÄr frÄn konkreta mÄl, riktlinjer och visioner som formulerats pÄ internationell, nationell, regional och kommunal nivÄ gÀllande hÄllbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stÀmmer ofta dÄligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. PÄ global nivÄ efterlyser FN miljövÀnligare, tystare och mer anvÀndarvÀnliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, dÀr bilen stÄr i fokus, förbrukar stora mÀngder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhÀllet. Det nationella transportpolitiska mÄlet innebÀr att transportpolitiken ska sÀkerstÀlla en samhÀllsekonomiskt effektiv och lÄngsiktigt hÄllbar transportförsörjning, ett mÄl som SIKA, Statens Institut för Kommunikationsanalys, i dagslÀget bedömer vara mycket svÄrt att uppnÄ. PÄ regional nivÄ menar utvecklingsplanen för stockholmsregionen, RUFS 2010, att regionen idag riskerar en tudelning som en följd av det hÄrt anstrÀngda vÀgnÀtet och efterlyser bÀttre kollektivtrafik. Statliga utredningar gjorda av SIKA och RUFS 2010 pekar ut en satsning pÄ spÄrbilar som mycket intressant för att komma tillrÀtta med de högt stÀllda transportpolitiska mÄlen och som komplement till dagens bilberoende transportsystem.

Bakgrund: Kommunikation Ă€r grundlĂ€ggande i all omvĂ„rdnad och sjuksköterskan förvĂ€ntas kunna kommunicera professionellt med alla patienter. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient/boende riskerar att kunna bli asymmetrisk i hĂ€lso- och sjukvĂ„rden och patienten/den boende kan lĂ€tt hamna i underlĂ€ge. Äldre patienter/ boende Ă€r en utsatt grupp vad gĂ€ller asymmetrisk kommunikation. I vĂ„rt samhĂ€lle och inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden finns en rad negativa attityder och stereotypa bilder av Ă€ldre och Ă„ldrande. Kommunikationen med den Ă€ldre patienten/boenden anpassas och förenklas ofta.

Titel: Manlig och kvinnlig kommunikation = Kvinnors och mÀns kommunikation?NivÄ: Kandidatuppsats, Ledarskap (15hp), vÄren 2011Författare: Lisa Englund och Frida NielsenHandledare: Jenny StÄhlNyckelord: Ledarskap, kommunikation, genusProblemformulering: Hur kan mÀn respektive kvinnor i position som chefer kommunicera med sina medarbetare inom dagligvaruhandeln?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen undersöka hur mÀn respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera med sina medarbetare inom dagligvaruhandeln. Vi vill Àven undersöka om mÀn och kvinnor i position som handlare inom dagligvaruhandeln kommunicerar pÄ olika sÀtt samt försöka ta reda pÄ varför ledarna kommunicerar som de gör.Teoretiskt perspektiv: Avsnittet inleds med en beskrivning av Àmnet genus, dÀrefter redogörs Àven för Àmnet kommunikation och slutligen en kombination av dessa Àmnen i form av manlig och kvinnlig kommunikation.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssÀtt dÀr vi har intervjuat tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor i position som handlare inom vÄra ÀmnesomrÄden.Empiriskt perspektiv: I empirin beskriver vi de intervjuer som vi genomfört med de fyra handlarna.Slutsats: MÀn respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera olika med sina medarbetare. Orsaken till varför mÀn och kvinnor kommunicerar pÄ det sÀtt som de gör kan bero pÄ flera olika faktorer och inte bara pÄ det faktum att de Àr mÀn respektive kvinnor..

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

AbstractTiteln pÄ studien Àr kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lÀgga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsÀttning autism har stora begrÀnsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur pÄverkar kommunikationen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn Kvale (1997) och anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lÀrare Àr medvetna om hur de anvÀnder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har Àven legat pÄ att se i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lÀrare i Ärskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgÄng av vad verbal kommunikation Àr och vad den betyder för elevers lÀrande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallÀrare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan bestÄr av tvÄ matematiklektioner frÄn Är 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.LÀrarna var i mÄnga delar medvetna i sitt sÀtt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kÀndes trygg. Under lektionerna observerades tvÄ parallella sprÄk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt sprÄk. Det framkom att ett tydligt förhÄllningssÀtt betrÀffande matematiskt sprÄk kan underlÀtta för elevens inlÀrning samt medvetandegöra lÀraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mÄl i fokus. .

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan frÀmja barns lÀrande och utveckling i skolan. Vi har stÀllt oss frÄgan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta gÄr men att den modesta estetiken Àr dominerande i skolans verksamhet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav tvÄ klasslÀrare och tre ÀmneslÀrare i estetiska Àmnen. Var och en har fÄtt berÀtta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre omrÄden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..