Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

UtifrÄn de snabba omstÀllningar, globalisering och nya omvÀrldskrav inom nya yrken och med krav pÄ ny kompetens tvingas mÀnniskor navigera och skapa nya karriÀrer. Vi sÄg det angelÀget att undersöka hur utvÀrderingsprocessen pÄ vÀgledningsverksamheten pÄ vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen Àr att visa en bild av hur studie- och yrkesvÀglednings-verksamheten, organiseras, utvÀrderas och kvalitetssÀkras pÄ vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare pÄ vÀgledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller pÄ utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades pÄ att vi ville fÄ en bred förstÄelse för hur vÀgledningsverksamheten organiseras och utvÀrderas.

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet pÄ dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.

Denna uppsats har syftat till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur omsta?llningen till att planera fo?r mer ha?llbart resande upplevs och kan hanteras av tja?nstema?n pa? stadsbyggnadskontoret i Ta?by kommun. Genom en kvalitativ studie har tja?nstema?n i projektgruppen fo?r Va?stra Roslags-Na?sby liksom konsulter inriktade mot mobility management intervjuats. Utifra?n begrepp som ha?llbar mobilitet, resilienta institutioner, mobility management och livsva?rldsperspektiv har respondenternas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ha?llbart resande i stadsbyggnadsprocessen studerats.

Bakgrund: Tillverkande företag har stÀllts inför ökade kundkrav och konkurrens underde senaste Ären och tvingas arbeta med verksamhetsutveckling för att överleva pÄmarknaden. Slöserier som förekommer i tillverkningsprocesser pÄverkar lönsamhet ochinnefattar aktiviteter som kund inte Àr beredd att betala för. KartlÀggning av vÀrdeflödehar dÀrför utvecklats för att identifiera och eliminera slöserier i ett produktionsflöde föratt effektivisera ett företags processer.Syfte: Uppsatsen syftar till att kartlÀgga vÀrdeflödet frÄn inleverans av stationer tillbehov i slutmonteringen. Vidare syftar studien till att identifiera slöserier av detkartlagda vÀrdeflödet samt genom förbÀttringsförslag reducera slöserier.Metod: Uppsatsen följer ett positivistiskt synsÀtt med ett deduktivt angreppssÀtt.Datainsamling av empiri har gjorts genom en kvalitativ fallstudie som innefattarobservationer, ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer. Urvalsmetod somanvÀnts Àr ett bekvÀmlighetsurval som bottnar i ett snöbollsurval.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Forskning inom omrÄdet missbruksvÄrd visar att eftervÄrd kan ha betydelse för fortsatt nykterhet/drogfrihet hos individer som varit placerade pÄ behandlingshem. Studiens syfte Àr att belysa eftervÄrd vilket görs genom att jÀmföra hur professionella inom tre kommuners socialtjÀnst uppfattar och beskriver sin kommuns arbete med eftervÄrd och samverkan i relation till eftervÄrd. Studien baserades pÄ nio kvalitativa intervjuer av professionella inom socialtjÀnsten i sin kommun. Resultatet visade att intervjupersonerna frÄn de tre kommunerna definierade eftervÄrd och dess innehÄll pÄ ett liknande sÀtt dÀr boende och sysselsÀttning spelade en stor roll. Resultatet visade Àven att planeringen av eftervÄrden har brister i de tre kommunerna och att samverkan med psykiatrin fungerar dÄligt i samtliga kommuner.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner Àr att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andrasprÄk). Studien Àr kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt Àr att beskriva och analysera bÄde process och innehÄll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand pÄ kulturmöten, livsÄskÄdning och livsfrÄgeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrÄn de medverkande lÀrarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

I detta arbete behandlas frÄgor som berör förÀndringsarbete. Alla verksamheter och organisationer arbetar kontinuerligt med att förbÀttra och effektivisera den egna verksamheten. Genom att arbete med förÀndringar pÄ ett strukturerat sÀtt kan företag och organsiationer öka sannolikheten nÀr det gÀller att arbeta fram rÀtt lösningar och förÀndringsförslag till den utvecklade verksamheten.I mitt arbete har jag undersökt hur verksamhetsutvecklare genomför förÀndringar. Jag har, genom intervjuer, tagit reda pÄ vilka metoder som anvÀnds och hur dessa metoder Àr uppbyggda. Genom att studera de metoder som angivits har jag kommit fram till att metoderna, i stora drag, innehÄller liknade arbetssteg.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot hĂ„llbar verksamhetsutveckling och management, MĂ€lardalens Högskola i VĂ€sterĂ„s. Datum: 2011-06-07 Författare: Yosef Gebretsadkan och Natalie SepĂșlveda Moradinassab Handledare: Peter SelegĂ„rd Titel: Belöningssystem - En studie om belöningar och motivation hos Handelsbanken Problemformulering: Belöningssystem har i dagslĂ€get blivit oerhört modernt och de flesta banker anvĂ€nder sig av det. Till följd av detta har studiens problemformulering utformats enligt följande: Är belöningssystem en bra motivation för effektivare arbete? Hur mycket pĂ„verkas de anstĂ€llda av belöningssystem? Syfte: Syftet med studien Ă€r att beskriva vad belöningssystem innebĂ€r och vad det har för verkan hos organisationer, i detta fall Handelsbanken. Vi redovisar Ă€ven medarbetarnas uppfattning om belöningssystemet och hur de upplever att deras motivation pĂ„verkas. Metod: Informationen har hĂ€mtats frĂ„n vetenskaplig kurslitteratur och artiklar samt internetsidor. Undersökningen bestod av ett flertal intervjuer av bĂ„de ledningen och anstĂ€llda vid olika kontor i Handelsbanken.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarstudenters val till lÀrarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns nÄgon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte Àr att lÀraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhÄllanden som rÄder i skolor och pÄ lÀrarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkÀtundersökning som genomförts bland lÀrarstudenter som gÄtt en termin pÄ lÀrarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkÀten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lÀrarstudenternas motiv.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Denna studie ville bidra till att öka förstÄelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser pÄ och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollÀrare. Syftet mynnade ut i följande frÄgestÀllning:? Vad i mötet mellan förskolechef och förskollÀrare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod anvÀnts, dÀr data har samlat in med hjÀlp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms lÀn. Förskolechefen samt 3 förskollÀrare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mÄl.