Syfte: Syftet med uppsatsen Àr kartlÀgga de kritiska faktorer vid införandet som kan orsaka en ytlig anvÀndning av ett balanserat styrkort. Metod: För att besvara syftet anvÀnde vi oss i undersökningen av en deduktiv ansats. UtifrÄn teorin identifierar vi ett antal kritiska faktorer under införandet av styrkortet som kan avgöra den framtida anvÀndningen av styrkortet. För att fÄ en bild av vilka problem svenska företag har vid införandet av ett balanserat styrkort gjorde vi fyra kvalitativa intervjuer med konsulter. De faktorer vi identifierat utifrÄn teorin jÀmförs med resultatet av vÄra intervjuer.

Innovation Àr i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap Àr en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belÀgg för att samtliga faktorer pÄverkar kreativiteten pÄ arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna frÀmjar eller hÀmmar kreativiteten.

Studiens bakgrund beskriver vad diabetes mellitus innebĂ€r för mĂ€nniskans levda kroppsamt dess pĂ„verkan pĂ„ patientens hĂ€lsa. Problem finns gĂ€llande motivering av patientertill egenvĂ„rd. Även hur patientens syn pĂ„ hĂ€lsa och sjukdomskontroll samt hur enallmĂ€nsjuksköterska ska bemöta detta Ă€r delar av studiens problemformulering. DĂ€rförvaldes syftet att beskriva vad som pĂ„verkar möjligheter till hĂ€lsa för patienter meddiabetes mellitus typ 2.Metoden utgĂ„r ifrĂ„n Axelssons (2012, ss. 203-220) metod för litteraturstudie.

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger pÄ en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjÀnst Àr den taktiska datalÀnken link 16. En avsikt med uppsatsen Àr att visa pÄ vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa tvÄ radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. PÄ grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns nÄgon internationell anpassningsförmÄga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmÄga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

I dagens hÄrda konkurrenssituation krÀvs det mer och mer av företags informations-system. Detta gör att fler och fler företag vÀljer att implementera ett integrerat affÀrs-system. Integreringen gör att företag fÄr en enhetlig systemmiljö för hela företagets informationsbehandling. Implementeringen Àr dock en kostsam och tidskrÀvande process (Ekstrand, 1998). Mitt arbete behandlar frÄgestÀllningarna om varför företag vÀljer att implementera ett affÀrssystem, hur implementeringen förlöpte samt hur affÀrssystemet fungerar nÀr implementeringen Àr fÀrdig.Bland de företag jag vÀnde mig till sÄ var den frÀmsta anledningen till att företag installerar ett affÀrssystem att systemen Àr omfattande och integrerade.Jag kom Àven till slutsatsen att det nÀstan Àr omöjligt att genomföra en implementering av ett affÀrssystem helt smÀrtfritt.

I dagens företag Àr information och kommunikation nÄgot grundlÀggande för att nÄ framgÄng. En organisation i förÀndring har stort behov av kommunikation, eftersom den tillkÀnnager, förklarar och förbereder personal för förÀndringen. Det finns en mÀngd olika kommunikationssÀtt som kan anvÀndas för att kommunicera förÀndringar, dÀrför vill vi veta vilka sÀtt som anvÀnds i tjÀnsteorienterade organisationer idag och om det skett nÄgon utveckling sedan tidigare forskning gjorts. Slutsatser: I Unionen anvÀnds videokonferenser, forum och internetgrupprum i större utstrÀckning Àn vad teorierna beskriver. Utöver dessa anvÀnds intranÀt, möten, e-mail och telefon, samt Àven brev och fax.

Medicinsk och vÄrdvetenskaplig forskning som behandlar urtrÀning ur respirator syftar pÄ urtrÀningsmetoder och tekniker för att minska vÄrdtid, komplikationer och sÀnka vÄrdkostnader inom intensivvÄrden. Det finns vÄrdvetenskaplig litteratur som menar att sjuksköterskan kan spela en betydande roll i detta genom sin kunskap om och nÀrvaro till intensivvÄrdspatienten. Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans roll avseende urtrÀning av patienter som respiratorvÄrdas pÄ IVA. Resultatet baseras pÄ en litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskans roller kan sammanfattas i fem omrÄden: kommunikationen med patienten, att lÀra kÀnna patienten, samarbete i personalgruppen, erfarenhet och teknisk kunskap, kliniskt arbete och utveckling.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

MĂ„lsĂ€ttningen med kursen management Ă€r enligt kursbeskrivningen att utveckla en helhetssyn pĂ„ företag samt ledning och styrning av företag. Avsikten Ă€r att studenterna ska fĂ„ insikt i managementaspekter genom praktiskt arbete och genom aktivt deltagande vid olika kursmoment. : - Ökad sjĂ€lvinsikt ger större förstĂ„else för det egna beteendet och för andra mĂ€nniskors beteenden. Genom ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom kan ledning och medarbetare bĂ€ttre utnyttja ett företags resurser.- I arbetslivet Ă€r öppen kommunikation och vĂ€l fungerande feedback viktiga element för att hĂ„lla samman en organisation och team inom denna.- Motivation Ă€r en viktig drivkraft i allt arbete. Faktorer som pĂ„verkar motivation Ă€r exempelvis ansvar, förtroende och stöd samt rĂ€ttvisa.- UppstĂ€llning av vision och mĂ„l Ă€r viktigt för att driva arbetet framĂ„t i rĂ€tt riktning i en organisation eller i ett team.- Det Ă€r viktigt att ha en öppen dialog för att undvika konflikter.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka en tillvÀxtorienterad organisationsförÀndring ur ett kvalitetsperspektiv för att se vilka effekter förÀndringen haft pÄ organisationens kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete definieras i studien som arbete inom ramen för offensiv kvalitetsutveckling. Offensiv kvalitetsutveckling definieras vidare som ett ledningssystem bestÄende av vissa vÀrderingar samt de arbetssÀtt och verktyg som stödjer dessa vÀrderingar. Undersökningsansatsen som valts Àr en fallstudie av ett företag, Mercatus Engineering AB (Mercatus), som 2000-2001 genomgick en organisationsförÀndring i syfte att bereda organisationen för framtida tillvÀxt. Data har primÀrt samlats in via intervjuer och litteraturstudier.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och förklara hur ett balanserat styrkort kan se ut för IP Industri & Projektconsult AB samt vilka utmaningar och problem företaget kan uppleva.Balanced Scorecard Àr idag ett aktuellt Àmne. Allt fler företag planerar att införa ett styrkort i sin verksamhet. DÀrför har vi grundat vÄr uppsats utifrÄn följande problemformulering: ?Hur ska ett balanserat styrkort vara uppbyggt för att kunna anpassas för verksamheten samt vilka utmaningar och problem kan uppstÄ för företaget vid uppbyggnad och implementering av ett balanserat styrkort??Vi har i huvudsak anvÀnt oss av en deduktiv ansats och en kvalitativ metod i vÄrt arbete. Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer som underlag för vÄr empiriska undersökning.

Trots att organisationer satsar alltmer pÄ utbildningsinsatser, stÄr det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förÀndring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrÄn Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  FörsvarsmaktsanstÀlldas upplevda kunskapsinhÀmtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkÀtundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrÀmjande implementering samt behovsstöd frÄn chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrÀmjande implementering samt kunskap förklarande faktorer.

Syftet med denna studie Àr att identifiera ett antal kritiska framgÄngsfaktorer för implementering av ett nytt affÀrssystem, samt att utifrÄn dessa faktorer skapa en modell. UtgÄngspunkten för dessa parametrar Àr med fokus pÄ anvÀndarna.I litteraturdelen redovisas ett antal olika projektmodeller och faktorer. För att kunna belysa de styrkor och svagheter som dessa modeller pÄvisar har jag granskat, analyserat och kritiserat dem, samt stÀllt dem emot varandra. Det som de flesta har gemensamt Àr att de saknar ett anvÀndarfokus. I den empiriska delen beskrivs tvÄ stycken fallstudier pÄ Fagersta Stainless AB. Den första granskar en implementering av affÀrssystemet Movex som genomfördes 1999.

Bakgrund och problem Redovisningen har under den senaste tiden haft en stark utveckling och har dĂ€rigenom blivit allt mer komplex. Komplexiteten innebĂ€r att reglerna blir svĂ„ra att tillĂ€mpa och implementeringen blir svĂ„r. Införande av nya redovisningsregler innebĂ€r förĂ€ndringar för företagen och detta stĂ€ller krav pĂ„ att företagen hĂ„ller sig uppdaterade. Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur företag implementerar nya regler i sin verksamhet och hur processen kring att hĂ„lla sig uppdaterad gĂ„r till. Författarna avser att undersöka vad de nya reglerna i ÅRL 5 kap.

FrÄn den 1 januari 2013 Àr det obligatoriskt för börsnoterade företag som vÀrderar sina tillgÄngar till verkligt vÀrde att anvÀnda sig av IFRS 13. Tidigare studier angÄende hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard Àr nÄgot som saknas. Detta trots att en sÄdan förÀndring Àr av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur Àr en viktig del av företagets organisation. UtifrÄn den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende pÄ relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.