Den första juni 2011 genomfördes ett politiskt beslut, taget av regeringen, som Àndrade den svenska gymnasieskolans riktlinjer. Skolreformen har lett till höjda krav, högre kvalité samt en ny betygsskala dÀr betygskriterierna har blivit tydligare. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ lÀrarens instÀllning till implementeringen utav GY2011 samt att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som finns för implementering utifrÄn tre olika omrÄden; motivation, resurs och kompetens. Metoden som har anvÀnts i denna studie Àr en kvantitativ enkÀtundersökning som skickades ut till lÀrare verksamma pÄ tre kommunala gymnasieskolor i en kommun i Halland.  Studiens resultat har utifrÄn de data som samlats in analyserats utifrÄn olika teorier kring implementering. LÀrarnas instÀllning har analyserats i samband med litteraturen och lett till att belysa vissa problem som har visat sig i resultatet och som har uppstÄtt i implementeringsprocessen.

Uppsatsen fokuserar pÄ hur begreppet hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i SamhÀllskunskap A. Syftet med min undersökning Àr att studera hur hÄllbar utveckling behandlas i samhÀllsböckerna i kurs A och jÀmföra om det finns en diskrepans med kursmÄlen och hur detta förhÄllande har förÀndrats över tid. Som metod har jag valt att göra en lÀromedelsanalys dÀr jag utifrÄn en egen operationalisering av begreppet hÄllbar utveckling undersöker hur lÀrobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hÄllbar utveckling inte har nÄgon central roll i lÀroböckerna och att vÀldigt lite har förÀndrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hÀvda att det finns en diskrepans mellan lÀroböckerna och kursmÄlen, i synnerhet nÀr det gÀller dagens kursmÄl och de senaste lÀroböckerna..

Siffror om könsfördelning inom IT-branschen och pÄ högre tekniska utbildningar talar sitt tydliga sprÄk. Andelen mÀn inom ÀmnesomrÄdena data och teknik Àr ofta betydligt större Àn andelen kvinnor. Detta kan ge till följd att samhÀllet gÄr miste om en stor del potentiella begÄvningar. En jÀmnare könsfördelning brukar dessutom resultera i ett trevligare och gemytligare klimat. För att öka intresset bland kvinnliga studenter för vissa IT-utbildningar har en del universitet och högskolor Àndrat utbildningsformer och innehÄll.

Mitt syfte med den hÀr studien Àr att beskriva och ge en förstÄelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling och vad det innebÀr för arbetet i barngruppen. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollÀrarna har stora kunskapsskillnader vad gÀller hÄllbar utveckling, Àven intresse och engagemang varierar bland förskollÀrarna. HÄllbar utveckling och lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp som förskollÀrarna tolkar och förstÄr pÄ olika sÀtt.

AndrasprÄksinlÀrning Àr ett komplext omrÄde för bÄde lÀrare ochelever. KunskapsmÄl sÄvÀl som trivsel ska uppnÄs och för dettabehövs stöd och uppmuntran frÄn alla inom skolans verksamhet.Syftet med det hÀr examensarbetet var att kartlÀgga hur möten serut i den mÄngkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie dÀr ett urval forskning omandrasprÄkselevers sprÄkutveckling har studerats. Studiens resultatÀr indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frÄnförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandrasprÄk, sprÄkets betydelse för Àmneskunskaper,modersmÄlsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvÄsprÄkiga elevers sprÄkutveckling pÄ bÄde första- ochandrasprÄket.

Ett samhÀlle dÀr en hög andel av transporterna sker pÄ cykel har mÄnga fördelar för miljön, hÀlsan och ekonomin. Inom staden har cykeln Àven fördelen att den tar lite utrymme i ansprÄk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete Àr att presentera ÄtgÀrder som ger förutsÀttning för en ökad och sÀker cykeltrafik. Baserat pÄ svenska och utlÀndska riktlinjer samt exempel frÄn stÀder med en hög cykelandel ges en överblick över olika sÀtt att frÀmja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa pÄ fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mÄl som sÀtts.

Vid en nyproduktion pĂ„ en byggarbetsplats uppgĂ„r avfallet till 5-15 % av byggnadsmaterialet. Det finns system att minska byggavfall men ett stort problem Ă€r bristen pĂ„ motivation att införa dem eftersom byggföretagen inte kan se nĂ„gon kortsiktig förtjĂ€nst. Ett steg för att öka motivationen Ă€r dĂ„ att ge personalen utbildning i avfallsminskningsĂ„tgĂ€rder och de förtjĂ€nster det kan leda till. Syftet Ă€r att kortfattat beskriva hur miljöutbildningar kan se ut. Även hur arbetsledning och hantverkare anser att utbildning pĂ„verkar deras motivation till kĂ€llsortering och minsking av avfall under byggprocessen och vad de kan se för hinder till detta. Studien genomfördes som en enkĂ€tundersökning och delades ut till ca 60 personer fördelat över fem arbetsplatser. BĂ„de ledning och hantverkare har ingĂ„tt.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att bidra med förstÄelse för hur privatiseringen av Apoteket har förÀndrat verksamheten.Metod: Detta Àr en kvalitativ studie, dÀr primÀrdatan har bestÄtt av intervjuer med Ätta apotekschefer i Stockholm. Dessa intervjuer har kompletterats med sekundÀrdata frÄn Apoteket AB:s Ärsrapporter, samt artiklar.Teori: Studien grundar sig pÄ teorier om privatisering av det offentliga, verksamhetsstyrning, strategi och ledning samt en tidigare studie.Slutsats: Apoteken har förÀndrats till mÄlstyrande verksamheter dÀr man motiverar de anstÀllda pÄ olika sÀtt för att kunna uppnÄ resultatmÄlen. Det har resulterat i att butikschefer tvingats arbeta operativt för att uppnÄ mÄlen dÄ antalet anstÀllda per butik har minskats, vilket har lett till en platt organisationsstruktur. Antalet kunder per apotek har minskat dÄ antalet apoteksbutiker har ökat, vilket har gjort att kunden har fÄtt en mycket viktigare betydelse. Apoteken har vidgat sina vyer och fokuserar utöver lÀkemedelsförsÀljning pÄ skönhets- och idrottsartiklar, detta har resulterat i mindre lagerutrymme för receptbelagda lÀkemedel..

Bakgrund: FörhÄllandet mellan frihet och disciplin, för att anvÀnda Foucaults (1987) ord, Àr en stÀndig frÄga för mÀnniskan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översÀttas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populÀra organisationsrecept mÀrks vÀrdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som Àr ett verktyg för styrning. Syfte: Att öka förstÄelse för hur tre olika ledningsnivÄer inom Sveriges Radio ser pÄ förhÄllandet mellan vÀrdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn pÄ förhÄllandet och varför de har denna syn. AvgrÀnsningar: Den hÀr studien handlar inte om hur förhÄllandet mellan vÀrdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser pÄ förhÄllandet; inte heller handlar den om hur vÀl Sveriges Radios styrningssystem fungerar. Metod: PÄ de tre studerade ledningsnivÄerna har pÄ varje nivÄ först en deltagande observation genomförts. DÀrefter har en nyckelperson pÄ varje nivÄ intervjuats utifrÄn metoderna om kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerad form.

Svenska kommuner stÄr inför den komplexa och omfattande uppgiften att skapa grundlÀggande informationssÀkerhet för förvaltningsverksamhet. Denna uppgift förutsÀtter ett ledningssystem för informationssÀkerhet, en betydande del av ledningssystemet Àr att upplÄta en informationssÀkerhetspolicy. Policydokumentet bör enligt tidigare forskning hÄllas levande genom revidering för att sÀkra kvaliteten inom informationssÀkerhetsarbetet. Syftet med denna studie Àr att studera hur svenska kommuner bedriver arbetet med att hÄlla informationssÀkerhetspolicyn levande, dvs. revidera denna.

Sedan urminnes tider har mÀnniskan varit intresserad av den egna sexualiteten. I detta arbete sÀtter vi fokus pÄ dagens gymnasieskola, dÀr sex- och samlevnadsundervisningen nu Àr ett hett och omdiskuterat Àmne. I dagens skola har omrÄdet en Àmnesövergripande karaktÀr, men för att ge mer utrymme till detta kunskapsomrÄde strÀvar Skolverket efter att skriva in sex och samlevnad i bland annat naturkunskap A. Hur gymnasielÀrarna ser pÄ denna implementering, Àr det som vi författare har haft för avsikt att studera och fördjupa oss i. MÄlet med undersökningen var att belysa problematiken kring sex- och samlevnadsundervisning pÄ gymnasiet.

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet frÄn miljö undervisning till hÄllbar utveckling har skett, och hur vÀl kÀnt begreppet hÄllbar utveckling Àr hos lÀrarna. Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i vÄra styrdokument rörande hÄllbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lÀrare och tvÄ med rektorer frÄn skolor pÄ mindre tÀtorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lÀrare vi intervjuat inte har nÄgon djupare kunskap om begreppet hÄllbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har frÀmst ett miljöperspektiv. De metoder som anvÀnds i den undervisning som sker har frÀmst en tematisk profil..

Arbetets art: Examensarbete LAU 370 ? 15hp GöteborgsUniversitet lÀrarprogrammets allmÀnnautbildningsomrÄde.Titel: Skapande verksamhet och kultur i skola ochsamhÀlleFörfattare: Rima Somi & Anna SjödinTermin och Är: VÄrterminen 2009Kursansvarig institution: För LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Joakim ForsemalmExaminator: Ninni TrossholmenRapportnummer: VT-09-1190-10Nyckelord: Skapande verksamhet, estetiska lÀroprocesser,fantasi och kreativitet, lekfullt lÀrande,lustfyllt lÀrande, integrering.______________________________________________________________________SammanfattningSyftet med det valda omrÄdet Àr att vi vill uppmÀrksamma vilken syn lÀrare har och i vilken utstrÀckning desedan bemöter och anvÀnder sig utav omrÄden inom de skapande verksamheterna (musik, dans, drama, slöjd,bild). Vi undersöker vilka hinder, respektive möjligheter lÀrare ser vid integrering av de skapande Àmnena iskolan, samt om det finns en koppling mellan kulturutbudet och skapande verksamhet och Àven hur det kankopplas samman med verksamheten i skolan.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer vilket utfördes med kultursamordnare, kulturombud och lÀrare pÄolika skolor som arbetar inom skolans tidigare Är. Genom litteratur, förelÀsningar, styrdokument och teorierom de skapande verksamheterna och vÄra intervjufrÄgor, ville vi finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar ochdÀrmed besvara vÄrt syfte.Vi anvÀnde oss utav en bandspelare och antecknade Àven dÄ vi genomförde intervjuerna, för att sedan skrivaut, analysera och tolka intervjuerna som gjordes.I vÄr undersökning har vi kommit fram till att lÀrares syn, bemötandet och anvÀndande av skapandeverksamhet och hur man anvÀnder sig utav kulturutbudet, beror pÄ lÀrarnas intressen, kunskap, erfarenheter,resurser och tid. LÀrare arbetar med att integrera skapande verksamheterna i skolans övriga Àmnen bÄde i ochutanför klassrummet, genom att anvÀnda sig utav kulturutbudet som finns i samhÀllet vilket kan vara besök pÄolika museer, bibliotek, gÄ pÄ olika förestÀllningar och fÄ besök av kulturskolan.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjÀnsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgrÀnsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet frÄn lÀnder dÀr ingreppet Àr omfattande. Studien har avgrÀnsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att fÄ ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien Àr paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.