Sök:

Sökresultat:

460 Uppsatser om Hćllbar upphandling - Sida 30 av 31

Barnkonsekvensanalyser i jÀrnvÀgsutredningar: förslag till arbetsmetod

Planeringen av stora infrastrukturprojekt styrs av speciallagar och miljöbalken vilka stÀller stora krav pÄ att allmÀnheten ska ges insyn och möjlighet att pÄverka genom bland annat samrÄd. En grupp som lÀtt missas i denna process Àr de minderÄriga som ofta har helt skilda intressen frÄn övriga grupper i samhÀllet. FN:s barnkonvention stÀller krav pÄ att landet ska ta hÀnsyn till barnens intressen i alla beslut som rör barn. För att tillgodose barnens intressen i planeringsprocessen har sÀrskilda barnkonsekvensanalyser börjat tillÀmpas. Nya infrastrukturprojekt kan leda till att barnen blir Ànnu mer begrÀnsade pÄ grund av att nya barriÀrer uppstÄr. Men nya vÀgar och jÀrnvÀgar behöver inte alltid medföra en försÀmring om utformningen sker pÄ ett vÀlplanerat sÀtt dÀr hÀnsyn till barnens behov tas redan i tidiga planerings- och utredningsskeden. Syftet med examensarbetet Àr att sammanfatta den kunskap som finns om infrastrukturplanering och dess pÄverkan pÄ barn och ungas nÀrmiljö, sÀkerhet och rörelsemönster.

Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan bestÀllare och entreprenör i dagens totalentreprenader inom jÀrnvÀgssektorn?

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Hur kan konkurrensfördelar erhÄllas genom kringtjÀnster? : -en studie om konkurrens och förberedelser.

Under den första halvan av 2010 kommer troligtvis en ny fastighetsmÀklarlag att trÀda i kraft. Lagförslaget som har lÀmnats till regeringen innehÄller förslaget att fastighetsmÀklaren fÄr förmedla kringtjÀnster mot ersÀttning. Detta Àr efterlÀngtat bland de intervjuade fastighetsmÀklarna, dÄ de upplever att de utför motsvarande arbete i dagslÀget utan att tillÄtas ta betalt för denna typ av tjÀnst. Avsikten med uppsatsen Àr att förklara pÄ vilket sÀtt kringtjÀnster kan anvÀndas för att skapa konkurrensfördelar för mÀklarbolagen.VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ studie i vilken tio respondenter intervjuades varav sju Àr fastighetsmÀklare och tre företrÀdare för huvud kontoren pÄ HusmanHagberg samt FastighetsbyrÄn. Den empiriska delen visar att fastighetsmÀklarna Àr tÀmligen dÄligt insatta i vad kringtjÀnstdelen av det nya lagförslaget innebÀr.

Politiska mÄl med lagliga medel.

VÄrt syfte med studien var att belysa skolkuratorernas, pÄ lÄg ? och mellanstadie-nivÄ, upplevelse av anmÀlningsskyldigheten enligt SoL 14:1§. Syftet var Àven att belysa skolkuratorernas erfarenheter, liksom upplevelser av hinder och möjlighet-er i kontakten med förÀldrarna till det barn som misstÀnks fara illa. Vidare var vÄrt syfte att undersöka om och i sÄ fall hur skolkuratorerna kommunicerar sin oro till förÀldrarna. Vi anvÀnde oss av ett mÄlinriktat urval, eftersom vi var intresserade av en sÀrskild mÄlgrupp.

Natursten i kyrkogÄrdsmur : estetik och teknik nÀr Àndringar eller tillbyggnad ska göras i befintlig kyrkogÄrdsmur

MÄnga kyrkogÄrdsmurar har stÄtt pÄ sin plats lÀnge och fylltsin funktion vÀl. Men hur gör man nÀr det finns ett behov av en ny öppning i den befintliga muren eller anslutning av ny mur behöver göras mot den gamla muren?Vid slutbesiktning av utfört arbete med ingrepp i kyrkogÄrdsmur har det ibland konstaterats att murarbetet inte uppnÄtt förvÀntat resultat. Varför gav inte murarbetet förvÀntat utseende? Det har visat sig finnas mÄnga otydligheter gÀllande arbete pÄ fÀltstensmurar och fogade kallmurar.

Underlag till en standard för teknisk isolering

Vid upphandling inom offentlig sektor eller större företag kan anvÀndandet av standarder vara ett viktigt redskap för att sÀkerstÀlla att en produkt eller tjÀnst uppfyller de krav som verksamheten stÀller nÀr det gÀller exempelvis kvalitet, kostnader och effekter pÄ miljön. Stigande priser pÄ energi och en ökad insikt om samhÀllets negativa inverkan pÄ miljön gör att energieffektiviseringar blivit ett viktigt inslag i de allra flesta verksamheter och hÀr kan anvÀndandet av standarder spela en viktig roll.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att utreda hur isolering av varma och kalla rör samt ventilationskanaler kan dimensioneras optimalt sÄ att energiförluster frÄn dessa minimeras. Hur olika faktorer och förutsÀttningar pÄverkar vad som Àr en optimerad isolering mÄste dÀrmed Àven att utredas sÄ att konsekvenser av olika val kan kartlÀggas.MÄlet Àr att ta fram ett underlag som kan fungera som hjÀlpmedel dÄ en ny standard för dimensionering av teknisk isolering skall tas fram av Landstingsfastigheter i VÀrmland. Underlaget kommer att utgöras av en berÀkningsmodell som skall kunna ge tillförlitliga uppgifter om hur olika yttre faktorer samt val av isoleringsmaterial dels kan pÄverka vilken den nödvÀndiga isoleringstjockleken blir och dels visa de ekonomiska konsekvenserna. En livscykelkostnadsanalys gjordes dÀrför för olika dimensioneringsalternativ.Arbetet resulterade i en berÀkningsmodell som kan anvÀndas för att berÀkna olika isoleringstjocklekar för olika typer av fall.

Bostadsförslag vid BodaÄn : ett boende för alla

 Bostaden Àr en viktig del i mÀnniskors liv. Andelen Àldre i Sverige ökar. Vilka bostÀder behöver vi i framtiden? Det Àr inte som tidigare, att kÀrnfamiljen Àr det vanligaste hushÄllet. I dag lever mÄnga ensamma.

Varför vÀljs en byggentreprenör över en annan? : En kvalitativ studie inom den svenska byggbranschen om fastighetsbolagens preferenser.

Inom den svenska byggbranschen anses pris ofta vara den faktor som har störst pÄverkan pÄ fastighetsbolags val av entreprenör vid fastighetsköp. Denna studie har som intresse av att se vilka andra faktorer som pÄverkar detta val. Studiens utförande görs inom Storstockholm. Under senare Är har relationsmarknadsföring vuxit fram som ett centralt begrepp inom marknadsföringslitteraturen. Med relationsmarknadsföring menas alla marknadsrelaterade aktiviteter vilka Àmnar bygga lÄngvariga relationer. Inom relationsmarknadsföringen stÄr begrepp som kundnöjdhet, kundlojalitet och tillit i centrum. Vi fokuserar pÄ det teoretiska avsnittet, specifikt pÄ kundnöjdhet, samt hur de förvÀntningar som kundnöjdhet grundar sig pÄ, formas och utvÀrderas.

Kundrelationer i allmÀnnyttiga fastighetsföretag

Syfte: De ökade intresset för fastighetssektorn under de senaste Ären har medfört högre priser och en ökad konkurrens. Den ökade konkurrensen leder till att allt fler allmÀnnyttiga bostadsbolag vÀljer att lÀgga ut delar eller hela verksamheten pÄ entreprenad. Att kunna stÄ emot konkurrens frÄn andra företag pÄ marknaden anses vara nyckeln till överlevnad och fortsatt utveckling för företag i dagens samhÀlle. I denna uppsats fokuserar vi pÄ hur arbetet med kundrelationer kan utgöra en betydande del i denna verksamhet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur en bra kundrelation skapas, utvecklas, bevaras och avvecklas samt att analysera om och hur arbetet med kundrelationer skiljer sig mellan olika fastighetsföretag.

Effektivisering av det interna flödet pÄ Godsmottagningen - Autoliv Sverige AB

Autoliv koncernen Àr ett högteknologiskt globalt företag med ca 42 000 anstÀllda i 32lÀnder vÀrlden över. Företagets vision Àr att drastiskt reducera trafikolyckor, trafikskadoroch olyckor med dödlig utgÄng. Examensarbetet utfördes pÄ koncernens dotterbolagAutoliv Sverige AB i VÄrgÄrda (ALS) med syftet att hitta förbÀttringar, som germöjligheter till en effektivare godsmottagning och utökad kapacitetsutnyttjande. ALSproducerar i huvudsak airbags och specialkomponenter och har ca 1000 anstÀllda.Examensarbetet inleddes med en förundersökning pÄ godsmottagningen. De metoder somanvÀndes har varit intervjuer, enkÀter och andra uppföljningsblanketter.

Stockholms lÀns landstings kvalitetskrav pÄ vÄrdcentraler : Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta // Hippokratiska eden

Kvalitetsbegreppet Àr svÄrdefinierat och mÄngdimensionellt. DÀrför bör det definieras för att ens kunna anvÀndas för mÀtning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Stockholms lÀns landsting, SLL, stÀller för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vÄrdcentralerna.VÄrdcentralen Àr den vÄrdenhet som först kommer i kontakt med patienter. DÀrför Àr det viktigt att de har en översikt över hela hÀlso- och sjukvÄrden ifall de mÄste skicka patienter vidare för sjukvÄrd som de sjÀlva inte kan ge. Under Ären 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvÄrden fick mycket kritik för att inte hÄlla kvalitetsmÄttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanstÀlla sju kvalitetskrav pÄ vÄrdcentralerna.

CSRD och det offentliga : En analys av svenska kommuners anammande av CSRD

The European Union's Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims toenhance and standardize sustainability reporting to support the green transition. While the public sector is expected to lead in sustainability, the application of CSRD within Swedish municipalities is fragmented. Many municipally owned companies fall below reporting thresholds individually, creating a transparency gap despite the municipal group often exceeding these thresholds collectively. This discrepancy raises moral and strategic questions regarding public accountability and the effective utilization of the framework. This thesis investigates the rationale for the proactive adoption of CSRD principles bySwedish municipalities, irrespective of formal legal requirements.

LeverantörsutvÀrdering i Kina frÄn ett CSR-perspektiv: En fallstudie pÄ LKAB Trading

Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett omrÄde som fÄtt alltmer uppmÀrksamhet i dagens affÀrsmiljö, speciellt hos aktörer som Àr verksamma pÄ den internationella marknaden. Företags sociala, miljömÀssiga och etiska ansvarstagande Àr betydande delar i ett hÄllbart globalt samhÀlle, varför CSR Àr ett viktigt Àmne att öka uppmÀrksamheten kring och förstÄelsen för. Syftet med denna studie var att utveckla ett svenskt industriföretags leverantörsutvÀrdering med fokus pÄ CSR-aspekter vid inköp pÄ den kinesiska marknaden. Studien undersökte Àven vilka kulturella aspekter som bör tas hÀnsyn till vid utvÀrdering av en leverantör i Kina. Studien syftade dÀrigenom till att öka insikten kring vilka CSR-omrÄden som bör prioriteras pÄ den kinesiska marknaden och ge en möjlighet till företag att praktiskt implementera CSR vid leverantörsutvÀrdering.

Handel som vapen mot fattigdom : Är Economic Partnership Agreements en dröm, en lögn, eller en möjlighet?

Syftet med denna uppsats Àr att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga lÀnder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) Àr en möjlighet eller ett hinder för fattiga lÀnders utveckling. FrÄgestÀllningarna Àr:1.Hur kan internationell handel pÄverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA pÄverka de fattiga lÀnder som avtalen berör?Det finns mÄnga olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export Àr bÀttre för ett land Àn import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhÀllet Àr uppbyggt med handel och konkurrens.

Energi- och miljo?vinster med ett bygglogistikcenter i Norra Djurga?rdsstaden : Fo?rslag pa? metod fo?r utva?rdering

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->