Sökresultat:
114 Uppsatser om Hćllbar turismutveckling - Sida 5 av 8
Fler ?ldre, f?rre h?nder ? v?gen fram?t : H?llbar kompetensf?rs?rjning som politisk utmaning: en?fallstudie av ?ldreomsorgen i Kalmar kommun
More elderly, fewer hands: The way forward Sustaining the care workforce as a political challenge ? A case study of?elderly care in Kalmar Municipality This study examines how Human Capital Theory and New Public?Management are reflected in the governance of eldercare in Kalmar?municipality. Based on document analysis and interviews with politicians?and senior officials, the study shows that investments in staff competence?and well-being coexist with efficiency-oriented management practices.?Rather than being contradictory, these approaches are often combined in?everyday governance. The study concludes that the main challenge is not?funding, but capacity and that sustainable eldercare depends on aligning?national goals with local conditions and strong human capital.
TRANSPARENS OCH BLOCKKEDJETEKNIK INOM MODEINDUSTRIN. En kvalitativ studie om incitament f?r implementering av blockkedjeteknik i modef?retags v?rdekedja och hur det ?kar transparensen
Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess
skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r
att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential
f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa
innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder.
Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av
blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna
f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet
av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.
Marknadsföring av en smÄskalig turismverksamhet pÄ landsbygden : En kvalitativ studie av marknadsföringsarbetet hos turismverksamheterna i Butorp
DÄ allt fler mÀnniskor vÀljer att bosÀtta sig i stadsmiljöer med nÀrhet till service sÄ som skolor och affÀrer, blir konsekvensen att landsbygden alltmer avfolkas. Ett sÀtt att hÄlla orter pÄ landsbygden levande kan dÄ vara att göra en satsning pÄ smÄskalig turismverksamhet. Turismutveckling pÄ landsbygden Àr en möjlighet eftersom mÄnga lockas att vistas i lands-bygdsmiljöer pÄ sin fritid, dÄ det i dessa omrÄden finns god tillgÄng till traditionella natur- och kulturmiljöer, vilket stadsmiljöer inte kan erbjuda i samma utstrÀckning. NÄgot som Àr viktigt för att lyckas med en sÄdan verksamhet pÄ en plats som kan uppfattas ligga avsides, Àr att nÄ ut till potentiella besökare och fÄnga deras uppmÀrksamhet. Detta kan innebÀra svÄrig-heter för en mindre organisation som har begrÀnsade resurser och marknadsföringskunskaper.
H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet
The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to
transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high
relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is
defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares
are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to
examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each
other in relation to EU policies intended for intermodality.
Medicinsk turism : En studie av medicinsk turismutveckling
Idag reser mÀnniskor till allt fler lÀnder för att utföra operationer. Tack vare Internet kan man idag hitta billiga flygresor och information om vad som Àr bra och mindre bra. Medicinsk turism handlar bland annat om situationer nÀr en patient reser frÄn en plats till en annan plats, ofta belÀgna i olika lÀnder, för att utföra en medicinsk behandling. Denna behandling kan innehÄlla bland annat tandvÄrd, fertilitetsbehandling (ofrivillig barnlöshet) och kosmetisk kirurgi. Medicinsk turism har ökat med Ären genom att fler och fler resebyrÄer har specialiserat sig inom medicinsk turism.
SprÄkinlÀrning i mÄngkulturella klassrum
Fo?rfattare:
Ellen Hedin
Handledare:
Elisabeth So?derquist
Examinator:
Jan Ha?rdig
Titel:
Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet
A?mne:
La?rarutbildning
A?r:
2012
Syfte:
Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning.
Metod och teori:
Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna.
Slutsats:
En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.
Turismens inverkan pÄ inflyttning till en ort : En studie av orten Kisa, Kinda kommun
Today, the tourism sector is the fastest growing industry in the world and also includes one of the foremost for instance in the number of work and added tax. The sector entails a lot of positive factors but also negative consequences, such as overexploitation and wear on natural areas. However, even the visitor industry contributes to smaller localities boost by creating new jobs where depopulation occurs. This study focuses on the town Kisa in Kinda Municipality. The purpose of the study is to highlight the importance of tourism for migration to a town and to show the importance of developing sustainable destinations.In the results of this study it emerges that more job opportunities are requested by respondents for increasing Kisas attractiveness.
Karlstad som hÄllbar destination : En studie om hÄllbar turismutveckling i Karlstad
Syfte: Att undersöka lĂ€rarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsĂ€ttningar, genomförande samt pĂ„verkan pĂ„ undervisningen och elevers lĂ€rande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjĂ€lp av tvĂ„ fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehĂ„llsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, dĂ€r tvĂ„ representeras av arbetslag för Ă
R F-3 och tvĂ„ av arbetslag för Ă
R 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsÀttningar och utmaningar, men ocksÄ gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förvÀntningarna. Faktorer som framhÄlls haft negativ inverkan pÄ implementeringen handlar frÀmst om dess förutsÀttningar.
Turismutveckling i ett efterkrigsland : Marknadsföring av turismen i Bosnien-Hercegovina
Bakgrund: Bosnien-Hercegovina fick under Jugoslavienkriget i början pÄ 90-talet sin turismnÀring ödelagd. TurismnÀringen i landet har Ànnu inte ÄterhÀmtat sig trots att landet har en stor potential nÀr det kommer till utbudet av turismdestinationer. För att Äteruppbygga turismnÀringen i ett land som har blivit drabbat av ett krig krÀvs det stora satsningar för att Äter vinna turisternas förtroende och för att sÀnda ut en positiv bild av landet dÄ turismen Àr en viktig inkomstkÀlla och kan anvÀndas som ett verktyg för att utveckla och fÄ igÄng ekonomin efter ett krig. Problemet som denna studie ska försöka ge svar pÄ Àr hur efterkrigslandet Bosnien-Hercegovina ska bÀra sig Ät för att Äterskapa turismindustrin och marknadsföra landets, för turister attraktiva destinationer.Problem: Hur ska Bosnien-Hercegovina marknadsföra sina turistdestinationer för att Äter locka turister till landet? Vilken typ av destinationer ska landet marknadsföra för att pÄ bÀsta sÀtt Äteruppliva turismnÀringen?Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda hur ett efterkrigsland som Bosnien-Hercegovina bör hantera en efterkrigssituation för att Äterskapa turismnÀringen i landet.
Ekosystemtja?nster vid exploatering : Arbete med ekosystemtja?nster i Huddinge, Nacka och Nyna?shamn
En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.
Motivation som en grundsten i personlig tr?ning
Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag
?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt
att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt
beteendef?r?ndring.
Vinturism i Sverige : Hinder och möjligheter för svenska vinodlare
Den svenska alkoholpolitiken bygger pÄ bevarandet av folkhÀlsan i landet. En konsekvens av den politiken Àr inrÀttningen av Systembolaget som har detaljhandelsmonopol pÄ alkoholhaltiga drycker. NÀr Sverige nu börjar utvecklas mer och mer till ett vinland av verklig potential sÄ har diskussionen om gÄrdsförsÀljning av lokalproducerade viner börjat engagera bÄde vinodlare, politiker och journalister. Idén till denna uppsats skapades i samband med att regeringen tillsatte en utredning som hade till uppgift att undersöka huruvida ett alkoholmonopol parallellt med gÄrdsförsÀljning var förenligt med EU-rÀtten. Att utveckla vingÄrdarna i Sverige kan skapa tillvÀxt pÄ landsbygden genom besöksnÀringen.
Fr?n rapportering till transformering: H?llbarhetskonsulters perspektiv p? CSRD:s potential till h?llbar verksamhetsomst?llning
Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by
reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate
Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability
reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance
sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s
goal of net-zero emissions by 2050.
Incitamentsystem. En studie om ett prestationsbaserat incitamentsystems p?verkan p? medarbetare
Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares
motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa
fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare
forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt
inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare
och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare
forskningen p? ?mnet.
Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus
p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att
komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat
incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.
KULTURV?RD & CIRKUL?R EKONOMI Att skydda befintlig bebyggelse och fr?mja en h?llbar utveckling i fysisk planering
This paper examines the opportunities and challenges of integrating conservation practice and the circular economy into practical planning processes. In recent years, the discussion of circular economy and its relevance in the sustainability debate has intensified. According to the Swedish Environmental Protection Agency, the transition to a circular economy is crucial to achieving the national and international environmental and climate goals as well as the global goals in Agenda 2030. Parallel to this, there is a long established heritage discourse that emphasizes the importance of preserving buildings and cultural environments as part of our cultural heritage. These two discourses have common goals, but they differ in how they present their respective arguments.