Sökresultat:
552 Uppsatser om Hćllbar turism - Sida 36 av 37
Habituering till motorbÄt hos knubbsÀl (Phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv
Studien utfördes i Kosterhavets Nationalpark utanför Strömstad pÄ svenska vÀstkusten. Nationalparken, invigd 2009, som omger öarna Nord- och Sydkoster omfattar nÀstan 400 kvadratkilometer varav 98 % Àr marina miljöer. I nationalparken finns en stor del av VÀstsveriges knubbsÀlspopulationer, dock har knubbsÀlpopulationen i nationalparken haft dÄlig tillvÀxt sedan sÀlpesten senast slog till Är 2002.
NaturvÄrdsverket har en skötselplan och föreskrifter som gÀller i Kosterhavets Nationalpark. Bland annat har de ett sÀlskydd för vissa omrÄden i parken dÀr det sÀsongsvis Àr förbjudet att komma nÀrmare Àn 100 meter till vissa skÀr och öar.
Fysisk planering i SĂĄpmi
Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de nÀringar som finns etablerade i
Såpmi och de naturresurser som Ànnu inte exploaterats. NorrlÀndska Àlvar,
skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett
samhÀlleligt intresse i att ge goda förutsÀttningar för att utnyttja landets
naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker Àr intressanta etableringar
i bÄde fjÀll- och skogsland och högaktualiserar frÄgan om rennÀringens
fortsatta bedrivande. Det finns Àven andra ekonomiska intressen i fjÀllomrÄdena
bortom energiproduktion, gruvnÀring och skogsbruk som gör ansprÄk pÄ mark och
vatten som omfattas av renskötselrÀtt. Omfattande intrÄng i renbetesmarker och
hinder för den praktiska renskötseln utgörs nÀmligen ocksÄ av turism och
friluftsaktiviteter.
VÀgen till det perfekta Äket : En studie av en students beslutsprocess vid köp av en skidresa
SammanfattningTurismen runtom i vÀrlden omsÀtter varje Är flera miljarder kronor och denna omsÀttning förvÀntas öka. Utvecklingen leder till ett ökande av resor och destinationer. Europa stÄr för en stor del av vÀrldens internationella turister och enbart frÄn Sverige reste 10 miljoner mÀnniskor utomlands under 2006. En typ av semesterresor som ökar i popularitet Àr skidsemestrar. Under sÀsongen 2005-2006 valde 300 000 svenskar att Äka till utlÀndska skidorter.
TillgÀnglighet i Stockholm : ett samhÀllsansvar och konkurrensmedel för turistiska aktörer
Tio procent av Sveriges befolkning har nÄgon form av funktionsnedsÀttning. Var tionde person har alltsÄ sÀrskilda behov i sitt resande och Àr dÀrmed beroende av att hela destinationens miljö Àr tillgÀnglig. TillgÀnglighet Àr nÄgonting som Stockholm Stad arbetar med dÄ de har som mÄl att Är 2010 vara vÀrldens mest tillgÀngliga huvudstad. Stockholm Àr en destination och en destination bestÄr av mÄnga olika aktörer, bÄde kommersiella och icke kommersiella. Studien syftar dÀrför dels till att undersöka om, och i sÄ fall hur, en god tillgÀnglighet i Stockholm skulle pÄverka de enskilda turistiska aktörerna pÄ destinationen.
Att resa innan det Àr för sent. Backpackerns fascination för det annorlunda.
Med risk för att sjÀlv ha bidragit till en uppdelning mellan vÀst och öst, nord- syd, eller i-land- u-land, har jag genomgÄende belyst hur resmÄl pÄ olika kontinenter görs intressanta i marknadsföring och resenÀrers berÀttelser. Backpackerns fascination för det annorlunda och nya, olikt det dÀr hemma har inneburit att resmÄlens sÀrart betonats i marknadsföring, liksom i reseberÀttelser. Problemet med denna uppdelning och exotifiering av vissa kontinenters kulturer framför andra Àr ett övergripande inslag i hela backpacking-kontexten. Jag har intresserat mig för vem som uttalar sig, och vad som sÀgs. DÄ identiteter konstrueras i sprÄket kan vi förstÄ hur diskursen ger vissa förutsÀttningar för gruppers och mÀnniskors identitet (Bergstöm & Boréus 2000:226, 235).
Arenaevenemang : En studie av ett antal svenska arenors evenemang och marknadsföring
De senaste tio Ären har det byggts ett stort antal nya arenor i Sverige, nÄgra exempel Àr Kinnarps Arena i Jönköping och Ejendals Arena i Leksand. En arenas huvudverksamhet Àr i huvudsak sportevenemang. Men hur förhÄller sig arenorna till andra typer av evenemang, hur viktiga Àr de för en arena? Arenan Àr ett av de fÄ stÀllen i en stad, dÀr en stor ansamling av innevÄnare kan trÀffas regelbundet. MÄnga evenemang verkar helt eller delvis i det allmÀnna rummet, dÀrför bör samhÀlleliga resultat och effekter ha en framtrÀdande roll i ledningen och planeringen av dessa evenemang.
Kuriska nÀset - en studie av potentiella hot mot hÄllbar utveckling
Kuriska nÀset Àr en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, omrÄdet Àr en nationalpark och sedan Är 2000 upptaget pÄ UNESCOs vÀrldsarvslista över skyddsvÀrda natur- och kulturomrÄden.Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga potentiella hot mot Kuriska nÀsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats pÄ teorier utifrÄn ett hÄllbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har ocksÄ studerats huruvida dessa teorier efterstrÀvas i Litauen respektive Ryssland. Med hÄllbar utveckling efterstrÀvas att inte tÀra pÄ naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlÀgga hoten har en jÀmförelse mellan Kuriska nÀset och Gotska sandön genomförts.Naturen pÄ Kuriska nÀset Àr varierande, stora skogsomrÄden, öppna vidstrÀckta sandomrÄden, sanddyner med eller utan vegetation Àr de mest förekommande landskapstyperna. HÀr Äterfinns ocksÄ nÄgra av Europas högsta sanddyner.
?UpptÀck Tasmanien? : Begreppsdiskussion och studie av hÄllbar turism pÄ Tasmanien
I och med den lagförĂ€ndring som trĂ€dde i kraft den 1 januari 2004, dĂ„ rĂ€ddningstjĂ€nstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt pĂ„ den enskildes ansvar. Ăgare eller nyttjanderĂ€ttshavare av byggnader och anlĂ€ggningar ska sjĂ€lva ansvara för sĂ€kerheten, vilket innebĂ€r ett större behov av kunskap inom omrĂ„det. Luftfartsverket, som tidigare hĂ„llit utbildningar internt inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet, har nu valt att lansera denna tjĂ€nst till externa kunder, för att bĂ€ttre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fĂ„tt i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet hos potentiella kunder.VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att stĂ€lla kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjĂ€nsten Ă€r tĂ€nkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur vĂ€l de överensstĂ€mmer och genom det fĂ„ fram hur Luftfartsverket kan anvĂ€nda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjĂ€nst och dĂ€rigenom skapa nöjda kunder.VĂ„r studie baseras pĂ„ teorier kring marknadsföring och innovationer.
Ă re: utveckling, konsekvens och framtid
Sammanfattningen av uppsatsen fĂ„r börja med ett citat av visionĂ€ren C O Rahm. Denna man var nĂ„got före sin tid och sĂ„g den potential som Ă
re hade för att utvecklas till Sveriges största alpina vinterturistort. ?Men kanske störst af alla de resurser, som Ă
re obestridligen besitter Àr dess förutsÀttningar sÄsom Centralplats för vinteridrott. Dess relativt jÀmna vinterklimat, de stora höjdskillnaderna, den utomordentliga terrÀngen, och nÀrvaron af en stor sjö, allt detta gör, att platsen sÄ att sÀga Àr skapad till vinteridrottsplats,? ( Rahm 1906-1907, s.
Evenemangsstaden Karlstad : en kvalitativ studie om att gemensamt skapa en positiv image genom evenemang
De senaste Ärens bostadspolitik har inneburit stora förÀndringar pÄ bostadsmarknaden. Den svenska hyressÀttningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svÄrigheter för bolag att fÄ lönsamhet i nyproducerade bostÀder och dÄ framför allt hyresrÀtter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förÀndra sitt boende. DÀrutöver utreds om allmÀnnyttan strider mot EG-rÀttens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen sÄ alla kan leva i goda bostÀder.
Vad Àr hÀstturism? : en studie av turridning pÄ IslandshÀst i Sverige
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad fenomenet hÀstturism innebÀr. Fenomenet hÀstturism innefattar mÄnga olika varianter dÀrför valde vi att fokusera pÄ turridning med IslandshÀstar. Det Àr Àven den vanligaste formen av hÀstturism i Sverige. HÀstar och ridning Àr nÄgonting som engagerar mÄnga personer. Kombinationen hÀstar och turism Àr nÄgonting som intresserar allt fler och vÀxer i popularitet bÄde bland hÀstfolk och bland dem som vill uppleva naturen pÄ ett annorlunda sÀtt.
Marknadsföring av en smÄskalig turismverksamhet pÄ landsbygden : En kvalitativ studie av marknadsföringsarbetet hos turismverksamheterna i Butorp
DÄ allt fler mÀnniskor vÀljer att bosÀtta sig i stadsmiljöer med nÀrhet till service sÄ som skolor och affÀrer, blir konsekvensen att landsbygden alltmer avfolkas. Ett sÀtt att hÄlla orter pÄ landsbygden levande kan dÄ vara att göra en satsning pÄ smÄskalig turismverksamhet. Turismutveckling pÄ landsbygden Àr en möjlighet eftersom mÄnga lockas att vistas i lands-bygdsmiljöer pÄ sin fritid, dÄ det i dessa omrÄden finns god tillgÄng till traditionella natur- och kulturmiljöer, vilket stadsmiljöer inte kan erbjuda i samma utstrÀckning. NÄgot som Àr viktigt för att lyckas med en sÄdan verksamhet pÄ en plats som kan uppfattas ligga avsides, Àr att nÄ ut till potentiella besökare och fÄnga deras uppmÀrksamhet. Detta kan innebÀra svÄrig-heter för en mindre organisation som har begrÀnsade resurser och marknadsföringskunskaper.
Att lÀsa och att samtala. : En undersökning om litteraturlÀsning och demokrati- och vÀrdegrundsarbetet inom svenskÀmnet pÄ gymnasiet.
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad fenomenet hÀstturism innebÀr. Fenomenet hÀstturism innefattar mÄnga olika varianter dÀrför valde vi att fokusera pÄ turridning med IslandshÀstar. Det Àr Àven den vanligaste formen av hÀstturism i Sverige. HÀstar och ridning Àr nÄgonting som engagerar mÄnga personer. Kombinationen hÀstar och turism Àr nÄgonting som intresserar allt fler och vÀxer i popularitet bÄde bland hÀstfolk och bland dem som vill uppleva naturen pÄ ett annorlunda sÀtt.
Kattegattleden : ett gestaltningsförslag för rastplatser lÀngs med Sveriges första nationella rekreations- och turistcykelled
Rekreationscykling och cykelturism ökar i takt med ett vÀxande intresse för hÀlsa, miljö och fysisk aktivitet. Cykling ligger i tiden och flera lÀnder i Europa har de senaste Ären satsat pÄ nationella turistcykelleder.
Kattegattleden kommer att bli Sveriges första nationella cykelled för turism och rekreation. Leden kommer att strÀcka sig frÄn Göteborg till Helsingborg och vÀntas bli ett besöksmÄl för sÄvÀl lokalbefolkning som nationella och internationella turister. Arbetet med att förverkliga leden har pÄgÄtt under mÄnga Är och har inneburit ett samarbete över kommun- och regiongrÀnser. KÀrnvÀrdena som Kattegattledens samarbetsparter definierat Àr: havsnÀra, variation, vÀlkomnande, trygg och sÀker samt upplevelserik.
SmÄföretagares attityder till tillvÀxt
SammanfattningI dagens förÀndringssamhÀlle, med en ökad globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hÀnga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv instÀllning till tillvÀxt, de bör hela tiden tÀnka framÄt och se vad de kan göra för att, inte bara hÀnga med utan, ta ledningen och visa vÀgen in i framtiden. Företagarna (FR) i BollnÀs kom dÀrför pÄ idén att lÄta en student genomföra ett arbete om tillvÀxten bland smÄ företag.Det finns tvÄ syften med uppsatsen. Det ena Àr en övergripande bild för att se hur företag inom BollnÀs kommun ser pÄ tillvÀxt pÄ företag. Det andra Àr att se hur företag inom kommunen ser pÄ tillvÀxten för sitt företag.