Sök:

Sökresultat:

360 Uppsatser om Hćllbar odling - Sida 13 av 24

Hygien och bevattningsvatten: ur teknologins, vÀxtens och marknadens perspektiv

Flera stora utbrott med kontaminerade grönsaker har skett under de senaste Ären, mÄnga mÀnniskor har blivit sjuka och till och med dött efter att ha Àtit fÀrska grönsaker. Denna studie undersöker bevattningsvattnet som en faktor till dessa utbrott. Det finns olika bakterier som kan förekomma i bevattningsvattnet Campylobacter, Salmonella spp, Shigella spp, Escherichia coli (E.coli) och Listeria Àr exempel som behandlas i detta arbete. Litteraturundersökningen fokuserar pÄ hur bakterier kan spridas, olika kontamineringsrisker, rekommenderade grÀnsvÀrden för hur mycket bakterier det fÄr finnas i bevattningsvattnet samt produkter som kan vara sÀrskilt utsatta för en kontamination. I den experimentella delen undersöks hur mÀngden E.coli förÀndras med tiden pÄ spenat.

En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Redovisning av ekologiska risker i ?rs- och h?llbarhetsredovisningar. En analys av Impression management strategier inom transportbranschen

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

Vitlöksodling i SkÄne

I detta examensarbete behandlas historien bakom vitlöken och vilka olika hÀlsoeffekter vitlöken har pÄ vÄr kropp. En stor del av arbetet bestÄr av förutsÀttningarna för hur odling av vitlök gÄr till, det behandlas ocksÄ en del olika egenskaper hos olika sorter.De olika momenten som jordbearbetning och plantering behandlas. LÀmpliga metoder för gödsling, vÀxtskydd, liksom skörd och lagring beskrivs.Nackdelen med vitlöksodlingen Àr att mycket arbete fortfarande utförs förhand och det blir bÄde en dyr och fysiskt krÀvande gröda att odla. De största odlarna har maskiner till de olika momenten som i vissa fall Àr inköpta frÄn utlandet, oftast Frankrike men mÄnga maskiner Àr byggda av lantbrukarna sjÀlva.Till sist tar jag upp lite hur jag skulle vilja marknadsföra vitlöken om jag skulle sÀlja den i gÄrdsbutiken hemma pÄ min förÀldragÄrd.Jag tror att vitlöken kan vara en intressant gröda att odla för mig i framtiden hemma pÄ gÄrden, vi har ex jordart som skulle fungera och en gÄrdsbutik som behöver fÄ ett utökat sortiment för att behÄlla kunderna. Men man skall nog inte ha mer areal Àn att man kan sÀlja det i gÄrdsbutiken, odla till grossister Àr nog inte lönsamt med tanke pÄ att man bör kunna leverera vitlök Äret runt till dem och det kan bli svÄrt..

?VI G?R DET F?R ATT VI M?STE? - En kvalitativ studie av anst?lldas attityder till s?kerhetsarbete

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

En varierad vÀxtföljd som huvudmetod att förebygga skadeangrepp : - fokus pÄ vÀxtskydd av kÄlvÀxter och morötter i ekologisk odling

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Miljö- och humanpÄverkan av svavel som fungicid vid ekologisk Àppelodling

Svavel som fungicid Ă€r sedan lĂ„ngt tillbaka mycket kĂ€nt och anvĂ€nds mycket runt om i vĂ€rlden. Det fĂ„r anvĂ€ndas i mĂ„nga olika grödor och Ă€ven i ekologisk odling, dĂ„ den bland annat anses vara en naturlig substans. I detta arbete som Ă€r en litteraturstudie vill jag försöka fĂ„ svar pĂ„ om svavel som fungicid har en pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan och miljön. Preparatet Kumulus DF Ă€r godkĂ€nt i Sverige med svavel som verksamt Ă€mne och innehĂ„ller 80 vikt-% elementĂ€rt svavel. DĂ€rför har bruksanvisning och sĂ€kerhetsdatablad till Kumulus DF studerats. Även vilka lagar och regler som styr bland annat godkĂ€nnande av ett vĂ€xtskyddsmedel. Svaren pĂ„ frĂ„gan Ă€r att det elementĂ€ra svavlet i sig inte har nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniska och miljö.

KolonitrÀdgÄrden - odling eller rekreation? :

The movement of the allotment gardens reached Sweden in the beginning of the last century. The allotment gardens quickly spread among the big towns from Malmö in the south and to the far north of the country. Today, there are about 42 000 owners of allotment gardens in Sweden. This work will show the differencies and similarities comparing the original ideas of allotment gardens with how they are used today. The specific questions were; what are the reasons to acquire an allotment garden; is it used for raising vegetables and fruit or only for growing flowers; is what is cultivated there also gathered and used or is it cultivated only for the pleasure of gardening; and finally how the owners of the allotment gardens spend their time there ? by cultivating the land or by recreational activities. Literature studies were made as well as an inquiry at one allotment garden area i Lund. The ideas of the original allotment gardens in the beginning of the 20th century were as much based on the need of getting out of the aparment to a healthy environment, as cultivating vegetables for economical reasons.

Urban odling : möjligheter för framtiden

By exploring different forms of urban cultivation and looking into future gains of sustainability, I want to focus on unconventional and perhaps necessary ways of building, living and making a living. This will be made through study of literature on the topic.Urban cultivation could be anything from a pot of basil in the kitchen window to a city farm. The core of the concept is that the food is produced where it is eaten, in or in direct vicinity to the city and that it is produced ecologically. There will be many benefits, ecological, economical and social.The world is at a turning point right now where consumption patterns and the industry processed food are questioned and it is important that the things we consume are genuineand authentic. We want food that is locally and ecologically produced; food that we can trust.

En jÀmförande studie mellan tre selektiva agarplattors förmÄga att detektera ?-laktamas producerande bakterier

Betalaktamaser med utvidgat spektrum sÄ kallade Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) Àr enzymer som produceras av bakterier och som har en avgörande roll ur kliniskt perspektiv dÄ de blir resistenta mot de flesta antibiotika vilket leder till begrÀnsade behandlingsalternativ. För att selektera fram dessa bakterier anvÀndes kromogena agarplattor vid odling, vilka selekterade bort jÀstsvampar och grampositiva bakterier och underlÀttar detektionen av ESBL-positiva stammar. Syftet med studien var att jÀmföra tre olika selektiva agarplattor CHROMagar ESBL, ChromID ESBL och CHROMagar C3GR genom att utvÀrdera deras specificitet och sensitivitet. Totalt anvÀndes 130 olika patientprover frÄn feces, blod, sÄr och urin, vilka valdes ut slumpmÀssigt ur den rutinmÀssiga diagnostiken. Proverna odlades pÄ de tre agarplattor.

Mikroalger för hÄllbar energiproduktion - Chlorella vulgaris i en kretsloppsanpassad alg-biogasprocess

Odling av mikroalger för framstÀllning av biogas Àr ett relativt outforskat omrÄde. Den forskning som hittills utförts har pÄvisat lovande resultat tack vare möjligheten att utnyttja resurser som idag gÄr till spillo, eller till och med utgör miljöproblem; mikroalgerna kan rena bÄde nÀringsrikt vatten (exv. avloppsvatten) och koldioxidutslÀpp (rökgaser frÄn industrin) dÄ de tar upp föreningar innehÄllande kvÀve, fosfor och kol frÄn dessa kÀllor. Den producerade biogasen kan ersÀtta fossila brÀnslen. Dessutom skapas en rötrest som kan Äterföras till odlingsmarker vilket sluter nÀringskretsloppet.

Att finna sig sjÀlv i Skattungbyn : en studie om alternativa sociala system i Skattungbyn

Den hÀr kandidatuppsatsen Àr en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga mÀnniskors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med Ätta personer som bott i byn under en lÀngre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gÄtt Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hÄllbar livsföring som hÄlls dÀr. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus pÄ begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstÄ de drivkrafter som ligger bakom valet att bosÀtta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna vÀsterlÀndska samhÀllet bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som Àr viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga mÀnniskors liv och slutligen vad det Àr som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosÀtta sig dÀr.

Cisterciensklostrens odlingar i Sverige under medeltiden

The aim of this paperisto find out which plants the Cistercian monks might have cultivated in Sweden during the Middle Ages and which types of plants it would have been practical to grow inside or outside of the Cistercian monastery precinct. Archaeologicaland archaeobotanical studies have been consulted to find out which plants were available in Sweden during the Middle Ages. Examples, mainly from Scandinavia, but also from the continent, are used to show that the monasteries were large institutionsthat had to feed a large number of people and that there would not have been enough space to cultivate everything needed within the monastery precinct.Secondary sources have in the main been used to gather this information, except in the case of the Swedish monastery of Nydala where F-Topo, a database developed by the County Museum of Jönköping,has been used to analyse the amount of land and the types of properties owned by the monastery.The conclusion is that for practical reasons the monks would have cultivated plants that needed to be close at hand, that were rare or delicate, that could not be stored for long periods and that were used in small quantities within the monastery precinct. This would include medicinal plants, herbs for cooking and some vegetables like lettuce, spinach,and similar,that do not keep well. Most other items, grains, cabbages, root vegetables, peas and beans could equally well be cultivated outside the walls.

Den eko-effektiva staden : en studie av grönytefaktorns relevans för att sÀkra ekosystemtjÀnster

MÀnniskan Àr i allt större utstrÀckning urban och nÀr stÀderna förtÀtas Àr det ofta friytorna som gÄr förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss mÀnniskor med livsnödvÀndiga ekosystemtjÀnster. För att Ästadkomma ett hÄllbart stadsliv mÄste stadens friytor planeras pÄ ett medvetet sÀtt som gör dem attraktiva och hÀlsosamma för mÀnniskor, djur och vÀxter. Att integrera ekosystemtjÀnster i planeringssammanhang Àr ett angreppssÀtt som anvÀnds allt mer för att frÀmja en hÄllbar stadsutveckling. I Malmö som berÀknas vÀxa med 100 000 invÄnare de nÀrmsta tjugo Ären finns en ambitionen om en tÀt och samtidigt grön stad.

Industrigatan som offentligt rum - en gemensam historia

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->