Sökresultat:
306 Uppsatser om Hćllbar landsbygd - Sida 10 av 21
Fr?n rapportering till transformering: H?llbarhetskonsulters perspektiv p? CSRD:s potential till h?llbar verksamhetsomst?llning
Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by
reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate
Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability
reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance
sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s
goal of net-zero emissions by 2050.
Sverigedemokraterna SkÄne - val 2006
The aim of this thesis is to discover facts about the Sweden democrats by looking at statistics of five different municipalities. The main question at issue is: What can you say about the Sweden democrat's voters by researching the voter statistics of the voter districts in the municipalities. The five municipalities who are the object of the study are, Helsingborg, HÀssleholm, Landskrona, Svedala and Trelleborg.The Method for this thesis is a case study of five municipalities in SkÄne. I have been researching the voterstatistics in the local voterdistricts of 2002 and 2006. I have compared The Sweden democrats with the Social democrats, the conservative party (Moderaterna), and the liberal party (Folkpartiet Liberalerna).The theories that this thesis is based on are voterbehaviour and rightwing-party theories.The Results are that one can not see any signs of the Sweden democrat's success being a result of a far-reaching right wave.
Incitamentsystem. En studie om ett prestationsbaserat incitamentsystems p?verkan p? medarbetare
Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares
motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa
fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare
forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt
inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare
och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare
forskningen p? ?mnet.
Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus
p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att
komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat
incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.
Framtida energiförsörjning till off-grid basstationer
Telekombranschen har de senaste decennierna upplevt en stark tillvÀxt, framförallt i urbana omrÄden och vÀstvÀrlden. Nu nÀr denna tillvÀxt Àven sker i utvecklingslÀnder och dess landsbygd, söks det efter nya sÀtt att försörja basstationer som ej Àr kopplade till elnÀtet med energi. Syftet med detta examensarbete Àr att studera och analysera framtida hÄllbara energilösningar för basstationer inom telekombranschen.Detta görs genom att kartlÀgga alternativ, analysera vilka hinder och möjligheter som finns samt undersöka vilka kompetenser som krÀvs för en vidare utveckling. Arbetet har framförallt baserats pÄ intervjuer av aktörer i telekombranschen samt litteraturstudier.Studien visar att de tekniker som i framtiden har störst potential att ersÀtta dieselgeneratorerna idag Àr solceller samt smÄskalig vindkraft. För att denna utveckling skall ske krÀvs det innovationer och nya sÀtt att implementera energisystem med basstationer.
Normering i tvÄ skolkulturer
Den hÀr studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltsÄ idiom. Det primÀra syftet Àr att ta reda pÄ huruvida elever i grundskolans senare Är förstÄr idiom. Ett sekundÀrt syfte Àr att se om det finns idiomförstÄelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhÀllet. I den hÀr studien undersöks skillnaden mellan stad och landsbygd. Studien har genomförts via en enkÀtundersökning med flervalsfrÄgor, som delats ut i nÄgra grundskolor.
KULTURV?RD & CIRKUL?R EKONOMI Att skydda befintlig bebyggelse och fr?mja en h?llbar utveckling i fysisk planering
This paper examines the opportunities and challenges of integrating conservation practice and the circular economy into practical planning processes. In recent years, the discussion of circular economy and its relevance in the sustainability debate has intensified. According to the Swedish Environmental Protection Agency, the transition to a circular economy is crucial to achieving the national and international environmental and climate goals as well as the global goals in Agenda 2030. Parallel to this, there is a long established heritage discourse that emphasizes the importance of preserving buildings and cultural environments as part of our cultural heritage. These two discourses have common goals, but they differ in how they present their respective arguments.
JÀmstÀllhetsperspektivet i den fysiska planeringen : En kvalitativ studie
ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.
Regeringens miljösatsningar och deras förhÄllande till en hÄllbar livsstil hos det svenska folket : En studie av bistÄndssatsningars pÄverkan pÄ hÄllbar livsstil i givarlandet
Swedish government aid is divided into three main themes: democracy and human rights, the environment and climate, and gender equality and women's role in development. These three themes in aid are considered by the government to be vital in order to fight poverty and create fair and sustainable development. This study will examine two of the four focus areas designated under the theme of "environment and climate". The study observes the relationship between projects in energy and water and how it promotes a sustainable lifestyle. A survey on environmental habits will be conducted.
Motivationsklimatets pÄverkan pÄ individen : - En studie om skillnader mellan individers mÄlsÀttning och motivation till fysisk aktivitet pÄ landsbygden respektive stÀder
Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk aktivitetsnivÄ och mÄlinriktningar mellan individer som bor pÄ landsbygden respektive i stÀder. I studien undersöktes Àven om motivationsnivÄn skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som anvÀndes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mÀtinstrument anvÀndes enkÀter. 73 stycken respondenter besvarade enkÀten som bestod utav 17 frÄgor skapade efter vÄrt syfte och frÄgestÀllningar med uppsatsen och avslutades med en öppen frÄga för att fÄ en bredare förstÄelse. Resultatet analyserades med hjÀlp av SPSS för att jÀmföra svaren mellan mÀn och kvinnor men Àven mellan bostadsorter.
NedlÀggning av service i levande landsbygder : En studie om servicen och dess förestÀllningar, utveckling och möjligheter
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga förestÀllningarna om en fungerande service ser ut och sÀtta dem i relation till den faktiska utvecklingen pÄ landsbygden, och Àven att undersöka alternativa lösningar till hur servicen pÄ landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat pÄ svenska landsbygder generellt och för att söka svar pÄ syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats dÀr insikt har erhÄllits om hur servicen, nÄgot normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingÄngspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgÀnglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytÀnkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sÀtts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska förestÀllningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstÀmmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service pÄ landsbygden krÀvs ett nytÀnkande med lösningar som beaktar dagens samhÀlle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..
Lantbrukares nyttjande av kanalen Internet :
I dagens multinationella och hektiska samhÀlle stÀlls allt högre krav pÄ de faktorer som knyter den enskilde individen nÀrmare gemensamma nÀtverk. En mycket viktig resurs och kanal inom detta informationssamhÀlle Àr Internet. Kanalen Internet Àr en informationskanal som erbjuder ett snabbt och enkelt sÀtt att kommunicera med andra mÀnniskor och organisationer. SÄvÀl storstadsmÀnniskan som landsbygdsbefolkningen vill ha en snabb och smidig anslutning till Internet. Dagens landsbygd och dess invÄnare kommer att via den expansiva utbyggnationen av bredbandsnÀtet i Sveriges kommuner att bli erbjudna en snabb uppkoppling mot den globala vÀrld och miljö som Internet Àr.
Relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor
Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om
relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor
hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att
kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning
d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex
och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and
Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa
?sustainability citizens?.
Det förÀndrade strandskyddet: gÀllande rÀtt och ansvarsfördelning
Arbetet i den hÀr rapporten har koncentrerats pÄ att ta fram vad som i nulÀget Àr gÀllande rÀtt i strandskyddsbestÀmmelserna. Vi har anvÀnt oss av en vanlig juridisk metod och mest studerat lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Vi har inte velat lÀgga alltför stor vikt vid kÀllor som tillkommit innan Är 2009 eftersom de regler som nu finns till stor del har förÀndrat utseendet pÄ lagrummen. Vi har undersökt hur det Àr tÀnkt att beslutande myndigheter ska arbeta med dessa frÄgor och hur strandskyddsfrÄgorna har skötts innan lagÀndringarna infördes. Vi kan konstatera att den Àndrade lagstiftningen kommit att innebÀra vissa förbÀttringar i strandskyddsarbetet i och med samordningen mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen.
City planning theories in Sweden : yesterday, today and tomorrow
SammandragBostadsbrist och ohÀlsa har varit den problematik som frÀmst prÀglat Sveriges stadsbyggnadsideal frÄn sent 1800-taltill idag. En vÀldig befolkningsökning och omflyttning av befolkningen frÄn landsbygd till tÀtort har stÀllt stora kravpÄ en omfattande bostadsproduktion. Under andra halvan av 1900-talet har logistik blivit ett stort bekymmer nÀrstaden utökat sin yta och befolkningen bor pÄ en plats medan arbete och service finns pÄ en annan.Om man tittar pÄ de stadsbyggnadsideal som prÀglat staden finns en tydlig vÄgrörelse och pendling mellan kvalitativavÀrden som Àr svÄra att mÀta och kvantitativa vÀrden som baseras pÄ ekonomiska aspekter. Ett stadsbyggnadsidealsom haft stort fokus pÄ kvantitet följs av ett med fokus pÄ kvalitet.De idévisioner som stadsbyggnadsidealen vilat pÄ prÀglar lösningen pÄ problemen men retorik och argumentationspelar en vÀsentlig roll för genomförandet av ett ideal. Det Àr genom slagkraftigheten hos idéerna som föresprÄkarnaav ett ideal gör sina Äsikter hörda och fÄr gehör eller inte för sina visioner..
EN KVINNAS HĂLSA - en studie av mödravĂ„rdens tillgĂ€nglighet i Kina
Denna studie behandlar mödravÄrden i Kina och med bas i empiriskt material i form av skrivna kÀllor Àmnar studien visa pÄ mönster i fördelningen av resurser i landet. Detta genom en undersökning av mödravÄrd samt denna vÄrds tillgÀnglighet för kvinnorna i landet. Detta mönster analyseras sedan mot tre teoretiska perspektiv; konvergens/ divergens, urban bias och relative deprivation för att se vilket av dessa perspektiv som bÀst förklarar tillgÀngligheten av mödravÄrd. Studien visar pÄ stora skillnader mellan regioner och individer och drar slutsatsen att trots att stora skillnader kan iakttas mellan stad och landsbygd, finns det ocksÄ betydande skillnader inom regioner. Privatiseringen av hÀlsovÄrden under de senaste decennierna har gjort att vÄrdens tillgÀnglighet i allt större utstrÀckning Àr beroende av den enskilde individens ekonomi snarare Àn dennes geografiska position..