Sök:

Sökresultat:

840 Uppsatser om Hćllbar konsumtion - Sida 9 av 56

Frukta inte grönt! - En studie om gymnasieungdomars attityd och konsumtion av frukt och grönsaker

Livsmedelsverket rekommenderar att man bör Àta 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Detta för att genom en god kosthÄllning frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Studier visar att endast en liten del av befolkningen lever upp till denna rekommendation. Det Àr dessutom sÄ att yngre Àter mindre frukt och grönt Àn Àldre. Detta kan pÄ sikt leda till problem med övervikt och andra kostrelaterade problem vilket kan fÄ negativa konsekvenser för folkhÀlsan.Syftet med vÄrt arbete var att undersöka gymnasieungdomars attityder till frukt och grönsaker.

AnvÀndning av kosttillskott bland styrketrÀnande motionÀrer i MellanSvergie : Guds gÄva eller djÀvulens spratt?

Syftet med denna studie var att undersöka om vuxna styrketrÀnande personer i Mellansverige hade kunskap om de kosttillskott de konsumerade samt att undersöka den vanligaste anledningen för konsumtionen. För att besvara detta syfte blev metoden av kvantitativ ansats med enkÀt. EnkÀten som anvÀndes till denna studie kom ifrÄn tvÄ olika, redan gjorda, studier med redan testade frÄgor. De frÄgor som stÀmde bÀst emot studiens syfte togs ur dessa enkÀter och sattes ihop till den enkÀt som anvÀndes till denna studie. Tjugosju enkÀter besvarades och av dessa kunde tjugo anvÀndas och analyseras.

FrÄn folkhemskök till öppen planlösning : En studie av det svenska kökets utformning frÄnefterkrigstiden till idag.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage sÀljer in den livsstil som Àr sÄ efterstrÀvansvÀrd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad Àr köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling pÄ eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen pÄ det svenska köket, hushÄllsarbetet och vilken effekt dessa har haft pÄ utformningen av just det svenska köket.

Kan digitala informationsbÀrare ersÀtta analoga? ? en studie av musikkonsumtion

Uppsatsens syfte: Att analysera varför den fysiska informationsbĂ€raren CD inte slagits ut av det nedladdningsbara alternativet MP3 och om det finns en möjlighet för en sĂ„dan hĂ€ndelseutveckling i ett framtidsperspektiv pĂ„ fem Ă„r. Metod:För att finna relevanta svar pĂ„ syftet har vi studerat och talat med sĂ„vĂ€l utbuds- som förbrukarsidan av musik. HĂ€r har vi anvĂ€nt oss av kvalitativ metod i form av fokusgruppdiskussioner betrĂ€ffande konsumenterna och djupintervjuer med utbudssidan. Resultat:Efter att ha studerat digitala musikfiler och fysiska informationsbĂ€rare i form av CD-skivor med hjĂ€lp av försĂ€ljningsstatistik, teori om kundvĂ€rde och symbolisk konsumtion samt intervjuer med sĂ„vĂ€l utbuds- som förbrukarsidan, har vi kommit fram till att digitala musikfiler inte ska ses som ett hot mot den traditionella musikindustrin. Åtminstone inte pĂ„ kort sikt.

HDTV eller diamantring? Kvinnans konsumtion utmanar marknadsförare

Vi har sett att kvinnans köpbeslutsprocess skiljer sig nÄgot frÄn mannens varvid den reklam som skall attrahera henne mÄste förÀndras. Reklamen skall inte vara alltför tydligt riktad till kvinnan utan skall syfta till att hon kÀnner sig inkluderad. Kvinnan söker mycket information och rÄd innan ett köpbeslut. Företagen skall stÀva efter att bli den kvinnan vÀnder sig till under processens gÄng. Kvinnan attraheras frÀmst av reklam som visar pÄ produktens funktionalitet medan hon senare, lÀngre fram i köpbeslutsprocessen, Àven gÀrna tar del av de tekniska specifikationerna.

Samha?llsplanering med BREEAM Communities : Certifieringsverktygets pa?verkan med ha?nsyn till miljo?ma?ssig ha?llbarhet

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Fundamentala faktorer och den amerikanska dollarn

Jag undersöker huruvida fundamentala faktorer sÄsom konsumtion, investeringar, statliga utgifter samt utlÀndsk exportefterfrÄgan inverkat pÄ fluktuationer i USAs reala vÀxelkurs mellan 1970 och 2005. Ekonomin beskrivs av en Mundell-Fleming-modell. UtifrÄn denna konstrueras tillsammans med en dynamisk exportmodell av Gottfries (2002) ett uttryck för en hypotetisk real vÀxelkurs, vars utveckling jÀmförs med den faktiska vÀxelkursutvecklingen. Jag finner vid denna berÀkning samt vid en statistik analys, bÄda grundande pÄ kvartalsdata, att den faktiska vÀxelkursutvecklingen föregÄr chocker i konsumtion, investeringar, statliga utgifter med tre-fyra Ärs sikt, vilket jag tolkar som att marknadens aktörer förutser förÀndringar inom de fundamentala faktorerna och pÄverkar valutaflödena dÀrefter. Detta resultat utmÀrker sig frÄn rÄdande empirisk forskning, som överlag inte finner nÄgot samband mellan vÀxelkurser och fundamentala faktorer..

Konsumtion, krav och knapphet : - en studie om lÀrares förvÀntningar och förestÀllningar

Syftet med denna studie Àr att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar kan förstÄs utifrÄn lÀrarens förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om konsumtion. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: vilka förvÀntningar har lÀrare pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion och vilka förestÀllningar finns bland lÀrare om förÀldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr om det gÄr att finna nÄgon relation mellan lÀrares förvÀntningar pÄ konsumtion och socioekonomiskt skolomrÄde. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuar vi Ätta lÀrare frÄn olika socioekonomiska skolomrÄden i tvÄ kommuner med hög segregation.I vÄr studie finner vi att lÀrare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna stÀlla pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion till vilket socioekonomiskt omrÄde som de arbetar i.

Barn och ungdomars konsumtion av frukt och grönt : En studie av elever i Ärskurs 6 & 9.

Det finns mÄnga studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte nÄr de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.?Studier visar att inte heller elever i övriga delar av vÀrlden kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har Àr 400 gram som mÄnga lÀnder sÀger sig anvÀnda. Man tror att ett lÄgt intag av frukt och grönt kan pÄverka en ökad risk för övervikt och fetma.Det pÄgÄr flera olika projekt i vÀrlden , mÄnga av dessa projekt har som mÄl att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att pÄverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och mÄnga kommuner har Àven gratis frukt till eleverna ofta frÀmst Äk 1-5.Meningen med denna studie var att ta reda pÄ om barn och ungdomar förÀndrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden.

"UrsÀkta, varför Äker du pÄ charter?" - en uppsats om alkoholens betydelse för charterupplevelsen.

VÀlkommen till Charterland! Om du pÄ din semester vill komma bort frÄn det vardagliga livet Àr det en utmÀrkt idé att Äka till Charterland. Charterland Àr omrÄdet mellan Alperna och Sahara, dÀr solen alltid skiner och dÀr den billiga spriten finns i överflöd. I Charterland finns det mÄnga historiska och kulturella sevÀrdheter. Visst kan det vara intressant, men handen pÄ hjÀrtat, det Àr vÀl inte det som den typiske charterturisten söker. Den typiske charterturisten efterfrÄgar vÀl att i lugn och ro kunna Àgna sig Ät de aktiviteter som frÀmst utmÀrker denna resenÀr, det vill sÀga att supa och sola? Emellertid kan mÀnniskor tÀnka pÄ olika saker, en del tÀnker kanske just supa och sola, medan andra tÀnker avkoppling nÀr charter kommer pÄ tal.

Konsumtion av finkultur :  ? En kartlÀggning av könets, Älderns och det geografiska avstÄndets betydelse för den postmoderna konsumtionskulturen

Resultat visar pÄtagliga samband mellan kön, Äldersintervall och geografiskt avstÄnd och konsumtion av finkulturella verksamheter. Kvinnor besöker finkulturella verksamheter i betydligt större utstrÀckning Àn mÀn och uppvisar dÀrutöver större intresse av att besöka dessa bland de respondenter som uppger att de under det gÄngna Äret avstÄtt besök. Det finns ett tydligt samband mellan hög besöksfrekvens och hög Älder bÄde bland de kvinnliga och manliga respondenterna, dÀr besöksfrekvensen för samtliga fem verksamheter Àr som störst i den högsta Äldersintervallen, dvs. 60-69 Är. Intressefrekvensen börjar mÀrkbart tillta i Äldersintervall 2, dvs.

Gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbara mÄltider

Regeringens mÄl för ekologisk konsumtion inom den offentliga sektorn har avsett en inriktningmot 25 procent ekologiska livsmedel fram till innevarande Är 2010. En handlingsplan förhÄllbar konsumtion - ?Bilen, Biffen, Bostaden? ligger som bakgrund till denna inriktning.Handlingsplanen vill förmedla att samverkan mellan politiker och medborgare mÄste bli bÀttre.Ekologiska produkter Àr ett medel för att uppnÄ Sveriges miljökvalitetsmÄl. Med hjÀlp avden offentliga sektorn ökar efterfrÄgan. Med hjÀlp av olika miljöprojekt hoppas man kunna fÄelever pÄ skolor till att tÀnka pÄ miljöfrÄgor och svinn samt öka efterfrÄgan pÄ ekologiskalivsmedel.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar miljösatsningarna ideras skolrestaurang och om skolrestaurangen bidrar med kunskap och inspiration till att ageramiljömedvetet.

Utbildning, trÀning och konsumtion : Hur ungdomar blir nöjda med sina beslut

Vi fattar dagligen beslut. Ungdomar har mindre möjlighet Àn vuxna att fatta sjÀlvstÀndiga beslut. Ungdomar pÄverkas av sina förÀldrar och vÀnner nÀr de stÄr inför olika val. NÀr ungdomar vÀl fattar sjÀlvstÀndiga beslut sÄ utvecklas de psykologiskt. Syftet med studien var att se hur ungdomars tilltro till den egna förmÄgan, öppenhet, autonomi och förÀldrars stöd pÄverkar deras nöjdhet med beslut som de tidigare har fattat inom ett av tre omrÄden: utbildning, trÀning eller konsumtion.

Produktservicesystem - en möjlighet för modeindustrin?

Problem Dagens företag stÄr inför framtida utmaningar, som förÀndrad konsumtion, strÀngare miljörestriktioner och hÄrdare krav pÄ förlÀngd produktlivscykel för att nÄ en mer hÄllbar utveckling. Produktservicesystem (PSS) utgör en potentiell lösning för dessa utmaningar. Uthyrning har kommit att bli en sjÀlvklar del inom vissa branscher emedan andra branscher fortfarande bygger pÄ traditionell konsumtion. Textil- och modebranschen Àr en bransch dÀr Àgande fortfarande Àr den rÄdande formen. VÄr undersökning grundar sig i att undersöka möjligheterna för ett PSS inom denna bransch.

Politisk konsumtion som pÄverkansform : Sex unga vuxnas motiv för och emot politisk konsumtion

Political consumption is a manner of impinging politically that has become more frequent lately. Adolescents seem to be attracted by the idea of expressing oneself politically through ones wallet. The purpose of this analysis is to elucidate this essay?s participants? manner of expressing political consumption and analyze how they discuss motives against and for political consumption with a sociological perspective. To accomplish this, this essay will aim to answer the following questions: In what manner do the participants express their political consumption and what are their motives for and against political consumption?  In order to answer the essay?s purpose and questions, two focus group interviews have been made.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->