Sök:

Sökresultat:

840 Uppsatser om Hćllbar konsumtion - Sida 4 av 56

Klimatdebattens pÄverkan pÄ val av bil : Konsumtion, klimatpÄverkan och media

Den senaste tiden har klimatförÀndringarna fÄtt mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken pÄverkan denna klimatdebatt har haft pÄ publiken, om det har fÄtt nÄgon effekt pÄ konsumentens syn pÄ kopplingen till klimatpÄverkan. För att göra detta tittar vi pÄ bilens pÄverkan, och om klimatdebatten har pÄverkat instÀllningen vid köp av ny bil.För att svara pÄ detta gÄs först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden Àr att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av sjÀlvbilden, de har fÄtt en ny betydelse som symbol. Det finns ocksÄ en tydlig koppling mellan ett Àmne som fÄr mycket utrymme i media, och vilken frÄga som den allmÀnna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fÄtt.

?H?LLBAR MIGRATION?? En kritisk diskursanalys av Europeiska unionens reglering av asylansvar

This bachelor?s thesis aims to examine how the ?New Pact on Migration and Asylum? construct the discourse on ?sustainable migration? and ?efficiency? in the European Union. The new jurisprudence concerning migration and asylum in the European Union seeks to establish a more ?fair, efficient and sustainable migration and asylum system?. To analyze the discourses, a critical discourse analysis is applied to the former asylum regulation, Dublin regulation III, a revised and withdrawn proposal, Dublin regulation IV, and future legislation.

Esther och Harry handlar för miljön : En genomförandebeskrivning och utvÀrdering

Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, pÄ ettlustfyllt och vardagsnÀra vis, ska fÄ ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens pÄverkan pÄ miljön och frÀmst klimatförÀndringarÀr ett aktuellt Àmne och att barnboken som form Àr ett bra sÀtt attundervisa barn med. VÄr bok vÀnder sig till barn i sexÄrsÄldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vÄr bok grundar sig i,kontinuerlig kontakt med barngrupp samt förskollÀrare sommÄlsÀttning att bokens innehÄll ska tilltala den tÀnkta mÄlgruppen.Resultatet av vÄrt arbete utvÀrderades tillsammans med fyra styckenlÀrare som i lugn och ro fÄtt anvÀnda- och granskat boken. Vid ettutvÀrderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berÀttande form Àr ett mycket bra medeldÄ man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn..

Liv pÄ egna villkor? - Om sjÀlvhushÄllare i konsumtionssamhÀllet

Genom att leva i konsumtionssamhÀllet förvÀntas vi understÀlla oss dess normer och vÀrderingar. Dock finns individer som vÀljer att försöka begrÀnsa sin konsumtion och vara sjÀlvförsörjande. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att klarlÀgga de faktorer, med bakgrund mot hur det moderna konsumtionssamhÀllet ger oss identitet genom konsumtion, möjliggör ett individuellt identitetsskapande utan medverkan i ovan nÀmnda konsumtion. FrÄgestÀllningen lyder dÄ Hur Àr det möjligt att hantera identitetsproblem utan att underordna sig konsumtionssamhÀllets dominerande normer och vÀrderingar?TillvÀgagÄngssÀttet var att genom intervjuer med fem informanter fÄ inblick i deras specifika tillvaro.

Etiskt ansvarstagande : Med avstamp i de gap som kan uppstÄ mellan ett företags uppförandekod och en underleverantörs arbetssÀtt

Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

Politisk konsumtion : En kritisk diskursanalys av Föreningen för RÀttvisemÀrkts marknadsföring

Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur Föreningen för RÀttvisemÀrkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, dÄ denna erbjuder ett antal analysverktyg som Àr av stor nytta vid en textanalys. För att fÄ en djupare förstÄelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingÄngar valts, bland dessa Äterfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhÀllet. Fokus har legat pÄ att visa hur Föreningen för RÀttvisemÀrkt tillskriver konsumenter makt att pÄverka grÀnsöverskridande frÄgor. Studien visar hur marknaden framstÀlls av Föreningen för RÀttvisemÀrkt som en alternativ politisk arena, dÀr konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.

Den enes pryl, grannens tillgÄng : En studie om drivkrafter och begrÀnsningar för att delta i kollaborativ konsumtion

Det finns mÄnga miljömÀssiga och ekonomiska baksidor med de konsumtionsmönster som har utvecklats i vÀstvÀrlden. Detta har lett till ökad medvetenhet kring problemen. Kollaborativ konsumtion Àr en företeelse som fÄtt allt större spridning tack vare modern teknik och internet. Det innebÀr ett sÀtt att förÀndra konsumtionsmönstren genom att dela pÄ materiella tillgÄngar. I den hÀr pilotstudien intervjuades sju personer.

Socialbidragstagare och konsument : Fyra unga vuxna socialbidragstagare berÀttar om sitt förhÄllande till konsumtion

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berÀttar om sitt förhÄllande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbÀckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poÀng, Socionomprogrammet, VÀxjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVÀxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för VÄrdvetenskap och Socialt arbete, VÀxjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begÀr, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att förstÄ hur unga vuxna socialbidragstagare förhÄller sig till konsumtion. Utvecklingen frÄn industrisamhÀllet till ett samhÀlle med konsumtion av de varor och tjÀnster som produceras i centrum, har pÄverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det pÄverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vÄr sociala identitet. Konsumtionsnormen idag sÀger inte bara att vi ska konsumera utan Àr ocksÄ knuten till förvÀntningar kring vad vi vÀljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sÀtt att förhÄlla sig till konsumtion dÄ de begrÀnsas i sin valfrihet pÄ grund av bristande ekonomiska resurser.

FörÀldrars syn pÄ barnens konsumtionsvanor

Som förÀlder till en 12-Äring ser jag en stor förÀndring i konsumtionsmönstret jÀmfört med dÄ jag sjÀlv var barn pÄ 70-talet. Skillnaden bestÄr kanske frÀmst i att barn idag, generellt sÀtt, verkar ha mycket fler och dyrare prylar Àn vad min generation hade dÄ vi var barn. Detta Àr ett intressant sociologiskt fenomen vilket utgör bakgrunden till min undersökning. Syftet med min uppsats Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ, och hur de resonerar kring, barns konsumtion av "prylar". Jag har lagt sÀrskilt fokus pÄ konsumtion av mÀrkesklÀder, mobil och anvÀndande av datorer/Internet, dvs saker som har med kommunikation i olika former att göra.Jag har undersökt förÀldrars instÀllning till barns konsumtion genom att göra en empirisk undersökning dÀr jag har intervjuat Ätta förÀldrar till barn i Äk 5 och 7.

Den vikande skivförsÀljningen

Titel: Den vikande skivförsÀljningen ? En statistisk analys av den svenska fonogramförsÀljningen Är 2000-2003Författare: Henrik AgertzKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-kursen VT 2005Syfte: Syftet Àr att analysera tre olika hypoteser rörande den negativa utvecklingen av fonogramförsÀljningen Är 2000 till Är 2003 med hjÀlp av SOM-undersökningen pÄ riksnivÄ.Metod och material: En statistisk analys av Riks-SOM under Ären 2000-2003.Huvudresultat: Undersökningen ger inget stöd för att de som laddar ner musik som ett huvudsyfte med sin internetanvÀndning har minskat sin CD-konsumtion i annan grad Àn de som inte laddar ner musik som ett huvudsyfte.Det finns en skönjbar, om Àn inte statistiskt sÀkerstÀlld, skillnad som visar att de som lyssnar mer frekvent pÄ privat lokalradio inte har minskat sin CD-konsumtion i högre grad Àn de som lyssnar i mindre omfattning. TvÀrtemot har de istÀllet en potentiellt mindre nedgÄng i sin CD-konsumtion Àr de som lyssnar mindre frekvent, vilket kan bero pÄ att de lyssnar ofta har ett större musikintresse.Hos de som har tillgÄng till en DVD-spelare i hushÄllet finns det inte heller nÄgon skillnad i minskningen av CD-konsumtionen mot de som inte har tillgÄng till DVD-spelare.Dessutom visar undersökningen att de som stÄtt för den enda statistiskt sÀkra nedgÄngen i sin CD-konsumtion Àr dem mellan 15 och 24 Är som Àven, under bÄde Är 2000 och 2003, Àr de största CD-konsumenterna..

Att konsumera mening : En studie av kundgruppers inbördes pÄverkan i alternativsportbranschen

Bakgrund: Konsumtion Àr en stor del av vÄra liv och stora delar av denna baseras inte pÄ funktionella vÀrden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka vÀrderingar och utifrÄn dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sÀtt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan hÀrstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens ÄterförsÀljare Äterfinns tvÄ kundgrupper, dÀr den ena bestÄr av utövare och den andra av icke utövande individer.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn relationen mellan kundgrupperna ÄskÄdliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och ÄterförsÀljarnas roll i detta.Genomförande: Uppsatsens empiri grundas pÄ nio kvalitativa intervjuer av ÄterförsÀljare inom alternativsportsbranschen.Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna.

Börsen och konsumtionen : En studie över hur aktiemarknaden pÄverkarden svenska konsumtionen

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att dÀrefter falla i en omfattning som kan mÀta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har pÄverkat mÄnga mÀnniskors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande pÄverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillÀmpas i stor utstrÀckning i denna undersökning. Resultat: Det Àr frÀmst"övriga tjÀnster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som pÄverkas av kursnivÄn.

Kundvalsmodellen : En ökad valfrihet, men pÄ vilka villkor?

AbstraktUppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjÀnstsföretag som etablerat sig pÄ marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen Àr konsumtion, individualisering och allmÀn vÀlfÀrd. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr informanterna har gett oss en berÀttelse hur de som anstÀllda eller som chefer för hemtjÀnst upplever sitt arbete och kundvalet.Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse kring hur den privata hemtjÀnsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig pÄ marknaden. Genom att till viss del ocksÄ undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förstÄelse över hur denna pÄverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta nÀrmare pÄ hur man konkurerar med varandra i mÀnniskovÄrdande organisationer.Litteratur som anvÀnds Àr Baumans teorier kring vÀlfÀrdsstaten och konsumtion.

STADSODLINGAR : En litteraturstudie kring ha?llbarhet och byggnadsintegrerade stadsodlingar i Afrika och Nordamerika

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Ekologisk konsumtion : Endast för övertygade?

Bakgrund: Med anledning av Sveriges ökade ekologiska konsumtion sÄ kommer denna uppsats vidare undersöka ekologisk konsumtion som fenomen och hur företag bör arbeta för att pÄ bÀsta sÀtt lyckas nÄ lÄngsiktig överlevnad med just ekologi som grund.Problem: Vilka faktorer Àr viktiga för företags beslut om marknadsföringsstrategier gÀllande ekologiska varor, för att nÄ lÄngsiktig överlevnad?Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera och utvÀrdera konsumentbeteende med avseende pÄ ekologisk konsumtion. Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och kommer att bearbetas utefter en hermeneutisk och systemteoretisk ansats. För att kunna svara till problem och syfte kommer befintliga teorier att anvÀndas. Teoretiska perspektiv: Utbytesperspektiv, utvecklingsperspektiv Teorier: MervÀrdesteorin, involveringsteorin, marknadsföringsmixen, konsumentbeteende, totalkommunikation, vÀrdekedja och vÀrdestjÀrna.Empiri: För det empiriska underlaget har sju stycken konsumenter och en branschrepresentant intervjuats.Analys: Empirin har analyserats utefter de faktorer författarna givit som centrala för att svara till problem och syfte. Författarna har efter operationalisering kunnat dela in respondenterna i en matris baserad pÄ involveringsgrad till ekologi. Detta för att göra det enkelt att följa uppsatsens röda trÄd.Resultat: Författarna menar att det Àr involveringsgraden till ekologi, om den Àr hög, som Àr avgörande för konsumtion av ekologiska varor.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->