The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

Studien utgår från fem idrottslärares uppfattningar om två begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som återfinns i ett och samma mål i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94). De två begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det är lärarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras på kvalitativa intervjuer där idrottslärare besvarar frågor kring deras uppfattningar av begreppen och om målet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte är insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur läroplanens uttryck och formuleringar påverkar idrottsläraren..

SAMMANFATTNINGÖland är en känd och välbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna jämfört med liknande destinationer. Idag är samarbetet mellan de olika aktörerna på Öland svagt. Däremot vill de vända denna trend och sträva mot ett tätt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna.

SAMMANFATTNINGÖland är en känd och välbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna jämfört med liknande destinationer. Idag är samarbetet mellan de olika aktörerna på Öland svagt. Däremot vill de vända denna trend och sträva mot ett tätt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna.

This Swedish essay deals with a study of two tourist brochures of Värmland from two different years, 2005 and 2007. The purpose is to examine what their differences and similarities are through a comparison. My focus is put on what tourist categories the brochures mainly turn to. I want to se if they turn to all tourists or if they lean towards a special group of people.To guide me I have used both textual and picture interpretation.I have created my own tourist categorization as a tool for my study, named The matter tourist-related categorization. It contains six categories which all have some common denominator where tourists will fit in.The result shows that all tourist categories are mentioned even if some are more frequently mentioned than others.Key words: Tourism, brochures, categorization, interpretation, nature and culture..

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

SammanfattningTitel: Sverige som dykdestinationFörfattare: David Nilsson, Danny Selvåg & Johan ÖhrlingKurs: Turismvetenskap IIIInstitution:Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i KalmarHandledare: Hans WessbladProblem: Den svenska dykturismen är relativt outvecklad. Trots detta tillhör Sverige de länder i världen som har flest dykare per capita. Dykdestinationer runt om i Sverige måste se till de förutsättningar som finns för att skapa destinationer eller dykplatser som dykare vill besöka. Svenska dykares egenskaper och motivation till dykning är inte undersökt som vi ser det då vi enbart har stött på undersökningar om dykare i andra länder. Den svenska dykarens attityd mot dykning är intressant att se till för att skapa en undersökning om förutsättningarna för dykturismen framväxt i Sverige.Metod: Vi har genomfört en deduktiv undersökning då vi utgår från insamlad teori och sedan testar den på vår empiri.

Begreppet autenticitet har under flera års tid undersökts, forskats och diskuterats inom en rad olika forskningsgrenar. Den här studien undersöker begreppets definition samt dess användande inom turismforskningen. Studien ämnar flytta begreppet från forskarna och istället tillåta turisterna själva presentera sina åsikter och tankar kring förhållandet mellan turism och autenticitet. Det här är en av de första studierna som presenterar autenticitet ur svenska turisters perspektiv. Studien är baserad på ett webbaserat frågeformulär där slumpmässigt utvalda respondenter ombads att svara på frågor kring sitt resande och åsikter kring autenticitet.

Uppsatsen är en fallstudie av kustsamhället Tjörn i Bohuslän som har stora säsongsvariationer under året. Under sommaren besöker många turister destinationen för bland annat sol, bad och segling. Vi kommer därför att studera begreppet säsongsproblematik och hur detta upplevs på Tjörn. Ett annat område som studerats är samverkan och hur detta sker mellan privata aktörer och den offentliga sektorn.Tjörn har många naturtillgångar som uppmanar till turism, så som badplatser, naturhamnar och vandringsleder. Ön har också många unika varumärken som exempelvis Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn, Pilane skulpturpark och Sundsby säteri (www.tjorn.se).Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för hur arbetet med säsongsvariationer sker i ett kustsamhälle och hur samverkan mellan kommunen och småaktörer ser ut genom en fallstudie av Tjörn.För att uppfylla syftet kommer vi att besvara dessa två frågeställningar:? Hur arbetar man med säsongsförlängningar i ett kustsamhälle?? Hur samverkar aktörer i kommunen och turistföretag med att behandla säsongsförlängning?Enligt Baum & Lundtorp (2001) finns säsongsvariationer på många platser i världen men det görs inte mycket för att minska detta.Den metod vi har valt för att genomföra studien är kvalitativa intervjuer med respondenter från lokala turistföretag, med Södra Bohuslän Turism AB samt med respondenter från turismavdelningen på Tjörns kommun.De resultat vi kom fram till var att Tjörn har ett bra turismarbete, både kommunen och de aktörer vi intervjuat arbetar med syftet att skapa säsongsförlängning, dock finns det signaler på att en bristande samverkan delvis hindrar en fortsatt lyckad utveckling.

.

De senaste årens kulturarvsdiskussioner har präglats av sambandet mellan kulturarv och regional utveckling. Utgångspunkten för denna uppsats är en upplevelseanläggning; den så kallade Trelleborgen i den sydskånska staden Trelleborg. Borgen är en rekonstruktion av en fjärdedels ringborg som man funnit spår av i samband med uppdragsutgrävningar under slutet av 1980-talet.Uppsatsen belyser ett exempel på kulturarvsproduktion, där stora resurser satsas i investeringsprojekt kopplade till kulturarv. Risken är dock överhängande att många av dessa projekt misslyckas till följd av aldrig införlivade kulturpolitiska visioner, eller som ett led i konkurrensen om turisterna..

Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nästan 100 procent. Nästan 35 procent av all turism är utländsk konsumtion, där Tyskland näst Norge är Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjärde utländsk turist är tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar än den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ?Sverige det nya matlandet?, där Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa.

Syftet med föreliggande studie är att få en ökad förståelse för vilken betydelse tennisturneringen Swedish Open har för Båstad genom att undersöka vilka effekter som evenemanget genererar utifrån en hållbarhetsaspekt.Studien utgår ifrån ett fenomenlogiskt och konstruktivistiskt synsätt. Vidare utgår den från en abduktiv forskningsansats med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod. Denna kvalitativa metod görs med hjälp av egna primärkällor som består av tre djupintervjuer med nyckelpersoner som på olika sätt kommer i kontakt med Swedish Open. Ytterligar sex kortare intervjuer görs med lokalinvånare i olika åldrar..

Den globala turismen har ökat enormt de senaste åren och behovet av hållbar destinationsutveckling har ökat tillsammans med turismen. Med en bättre kunskap om hur destinationen kan påverkas, både positivt och negativt av turismen, har det blivit allt viktigare att ha en hållbar plan om hur destinationen ska bevaras och fortsätta vara tillgänglig för turism.Syftet med studien var att undersöka effekter av hållbar utveckling i Skåne då Tourism in Skåne har gått ut med att de vill att Skåne ska bli Sveriges mest hållbara destination. Några av Skånes kommuner har toppat listor över Sveriges mest hållbara kommuner och bland dessa hittar man Helsingborg och Malmö. Därav finns det ett underliggande syfte att undersöka hur Helsingborg och Malmö arbetar med hållbar utveckling idag och vad hållbar utveckling har för betydelse för besökare och lokalbefolkning vid de två destinationerna. För att kunna besvara syftet och frågeställningen har kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar genomförts.

Problemområde: Vi intresserar oss främst för är hur livsstilsentreprenören påverkar sin verksamhet, i vårt fall inom vandrarhemsbranschen. Då det oftast är en mindre verksamhet som styrs utav ett fåtal aktörer, vill vi undersöka i vilken utsträckning värdens livsstilsval påverkar verksamheten. Syfte: Vårt syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för livsstilsentreprenörens roll i den svenska vandrarhemsnäringen. Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi valt att arbeta med en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra djupintervjuer med värdar på två lantliga- och två stadsnära vandrarhem i Götaland.