Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka vilka av Daceys motivationsstrategier som, enligt före detta elever, bör användas för att motivera elever inom ämnet idrott och hälsa till fortsatt fysisk aktivitet samt vilken motivationspåverkan läraren i ämnet idrott och hälsa upplevs ha haft på populationen.Frågeställningarna som använts för att besvara syftet är följande:1. Vilka motivationsstrategier anser före detta elever att läraren i idrott och hälsa skulle använt för att motivera dem till fortsatt intresse för fysisk aktivitet?2. Vilken påverkan upplever de före detta eleverna att läraren i idrott och hälsa har haft på deras fysiska aktivitetsgrad idag?MetodTotalt har 111 enkäter besvarats från studerande på Newton yrkeshögskola (NY).

Syftet med studien var att undersöka individers positiva upplevelser av fysisk aktivitet på sociala medier. Studien bestod av 32 öppna brev och deltagarna var 32 stycken i åldrarna 18-65. De öppna breven analyserades med hjälp av en latent innehållsanalys och fyra teman skapades; ?Inspirerad att leva hälsosamt?, ?Motiverad till träning?, ?Få tips, hjälp & vägledning? och ?Koppla upp var som helst, när som helst?. Resultatet visade att deltagarna har många positiva upplevelser av fysisk aktivitet i sociala medier.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenhet av trädgårdsrehabilitering. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara syftet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, med intervjuguide som stöd. Insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, vilken resulterade i tre kategorier. Resultatet visade att trädgårdens olika värden är inflytelserika faktorer för människors egen läkepotential, via deltagande i meningsfulla aktiviteter på olika nivåer i trädgården.

Bakgrund: Valet av uppsatsämne berör de ökade kraven på kulturell kompetens som ställs på arbetsterapeuter. Att granska och förstå arbetsterapeutiska teorier är viktigt för att ha förmågan att överföra teorierna i praktiken. Syfte: Syftet är att beskriva begreppen aktivitet, person, omgivning och kultur i, de arbetsterapeutiska teoretiska modellerna, Kawamodellen, MOHO, CMOP och Mosey´s modell. Metod: Arbetet är en studie där datainsamling och analys har varit en jämsides process som kontinuerligt har växt fram.Analysen har genomförts av utvalda begrepp från de olika teorierna och har bestått i en beskrivning av begrepp som sedan har jämförts mellan de olika teorierna. Huvudresultat: Det huvudsakliga resultatet är att uppfattningen om personens placering i förhållande till omgivningen i de olika modellerna har del i hur aktivitet förklaras.I Kawamodellen har begreppet person en decentraliserad plats och omfattas av omgivningen. Mänsklig aktivitet bestäms utifrån den sociala situationen och inte utifrån ett centralt placerat jag. Att göra något som har betydelse för kollektivet har högre prioritet än att göra något för sig själv som individ. I övriga modeller är begreppet person ett fristående, centraliserat begrepp med olika grad av närhet till omgivningen. Slutsats: Slutsatsen är att både skillnader och likheter, avseende aktivitet, finns mellan Kawamodellen och de modeller vi har studerat i den analys vi har genomfört.

Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan på elevers kognitiva förmågor upplever vi som ett väsentligt inslag i grundskolans tidigare år. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lärares uppfattningar kring denna inverkan samt deras åsikter kring detta arbetssätt och dess effekter. Metoden som använts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgått från en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Enkäten delades ut till lärare i nio olika grundskolor i två kommuner i Västra Götalands län. Genom enkäten har vi undersökt utbredningen av lärarnas åsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och även gett dem utrymme att motivera och förklara sina åsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan på elevers kognitiva förmågor såsom koncentration, minne och lärande.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil är förenlig med många positiva hälsoeffekter hos både vuxna och ungdomar. Dessutom är upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsåren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen ålder. Dock finns en stor grupp ungdomar som inte når rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgänglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att ungdomar ska bli fysiskt aktiva.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka idrotts- och motionsanläggningar som ungdomar vill att det satsas på.Metod: Studiens design är en tvärsnittsstudie, där underlaget består av en enkätundersökning innehållandes 2,404 skolungdomar. Enkätunderlaget införskaffades inom projektet ?Ung livsstil? i Stockholms stad.

Allt fler människor bosätter sig i städer och utnyttjar den i sin vardag. Det kan vara långt till rekreativa platser som omkringliggade natur och parker. Därför tror jag att gatorna i staden kommer få större betydelse för människans vardagsrekreation. För att kunna planera för vistelse i staden tycker jag det är viktigt att känna till vilka faktorer som bidrar till att människan vill vistas där. Det här kandidatarbetet behandlar vilka faktorer som bidrar till att människan vill uppehålla sig på gator i staden för någon form av rekreativ aktivitet.

Syfte och frågeställningarHuvudsyftet med denna studie är att validera enkätfrågor om fysisk aktivitet från Skola-Idrott-Hälsa studien med hjälp av accelerometern GT3X. Vidare är ett syfte att problematisera de båda datainsamlingsmetoderna.Hur valid är den självskattade SIH-enkäten för vuxna när det gäller att mäta fysisk aktivitet?Hur väl korrelerar de utvalda frågorna från SIH-enkäten med accelerometern GT3X?MetodStudien är genomförd med accelerometer och enkät som mätmetoder för att mäta fysisk aktivitet. Enkätfrågorna är utvalda från en enkät som använts till unga vuxna i Skola-Idrott-Hälsa studien. De 49 deltagarna har fått besvara enkäten, samt burit en accelerometer av modellen GT3X under en vecka.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?MetodStudien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär.

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer.

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om högläsning i en mindre grupp barn på förskolan kan vara en språkutvecklande aktivitet. Syftet är också att belysa hur man kan arbeta med en bok. Den metod vi använt oss av är fältstudier på en förskola med aktiviteter runt en bok. Vid fyra tillfällen träffade vi fem barn. Vi filmade deras aktiviteter samt transkriberade samtal.

SyfteSyftet med denna studie har varit att med hjälp av intervjuer undersöka hur skolpersonal och föräldrar uppfattar betydelsen av motorisk träning för barn med ADHD/DAMP. I detta ligger att undersöka på vilket sätt barnens motorik, koncentrationsförmåga samt sociala förmåga påverkas av fysisk aktivitet, och på vilket sätt diagnosen ADHD/DAMP ställer krav på pedagogiska förhållningssätt.MetodVi har gjort en litteraturgenomgång och en kvalitativ intervjustudiestudie. Urvalsgruppen från St: Örjans skolor har bestått av två pedagoger, en idrottslärare, en assistent och en förälder. Samtliga inom skolpersonalsgruppen hade många års erfarenhet inom området. Vi har använt oss av halvstrukturerande intervjuer som lagts upp utifrån följande temaområden: skolpersonal och förälders syn på fysisk aktivitet/motorisk träning för barn med ADHD/DAMP, den fysiska aktivitetens påverkan på barnen, förhållningssätt och bemötande samt barnet/barnens anpassningsförmåga till aktivitet.Resultat och slutsatsVad man kan urskönja av resultatet är att samtliga intervjupersoner i denna studie är ense om att fysisk aktivitet och motorisk träning är av stor betydelse för barn med ADHD/DAMP.Något som de intervjuade tryckte på var den fysiska aktivitetens betydelse för barnens sociala utveckling, här sågs idrotten som en viktig arena.

WHO, World Health Organization (2014) hävdar att barnfetma är en av de allvarligaste hälsoutmaningarna under 2010-talet. Antalet överviktiga barn i världen under fem år är över 42 miljoner. Även i Sverige blir övervikt hos barn ett allt större problem. Barn idag är allt mer stillasittande och äter mer onyttig mat. Aldrig någonsin har så många barn gått i förskola, vilket gör att förskolan som arena intressant.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet är att ta reda på om fitness applikationer kan bidra till ökad fysiskaktivitet hos en arbetsgrupp anställda på en svensk myndighet.- Hur fysiskt aktiva är personerna i en arbetsgrupp på en svensk myndighet?- Är personerna i arbetsgruppen tillfredsställda med deras fysiska aktivitetsgrad?- Hur många personer i arbetsgruppen använder fitness applikationer samt vilka kvalitéer hosapplikationen anser de har störst påverkan/är mest motiverande?- Finns det någon könsskillnad vad gäller användandet?- Har applikationen gjort att personerna i arbetsgruppen vill fortsätta med fysisk aktivitet?MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats användes och en elektronisk enkätundersökning gjordes för att få frågeställningarna besvarade. Enkäten skickades ut till anställda på en svensk myndighet. 39 personer deltog varav åldersspannet var 24-46 år. De anställda fick besvara frågor om deras fysiska aktivitetsnivå, om de har eller har haft en fitness applikation.