I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter.Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker.

Hur regeringen hanterar tillsättningen av högre chefer har debatterats under lång tid i Sveriges riksdag. Att förvaltningen politiseras, och skiljelinjen mellan politik och förvaltning är hotad, påpekas och förnekas. Vår undersökning studerar denna debatt genom en argumentationsanalys av konfrontationsmodell. En litteraturstudie har gjorts kring skicklighets- och förtjänstbegreppet, utnämningar i praktiken och tänkbara förändringar av utnämningsprocessen. Syftet med analysen är att försöka konkretisera debatten och få fram sakargument samt att undersöka hur debatten kring utnämningsmakten tett sig.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka hur fo?rskolla?rare resonerar kring ett lekpedagogiskt arbetssa?tt och barns relationer. Fo?r att underso?ka detta valde jag att genomfo?ra min studie med hja?lp av intervjuer som metod. Jag valde att intervjua tre fo?rskolla?rare som alla arbetar lekpedagogiskt pa? olika fo?rskolor, fo?r att pa? sa? vis fa? en sa? bred bild som mo?jligt.

Den här studien beskriver en konflikt kring en bergvärmetrend för bostadsrättsföreningar som uppstått i Uppsala under hösten 2010 och våren 2011. Konfliktens parter är å ena sidan bostadsrättsföreningar som valt att satsa på bergvärme för att i första hand minska sina uppvärmningskostnader från fjärrvärmen. Å andra sidan majoriteten i Uppsala kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd som är oroliga för trendens miljömässiga effekter, framförallt för elförsörjningen, och förespråkar fjärrvärme. Utifrån två teoretiska perspektiv har jag satt konflikten kring bergvärmetrenden i ett större historiskt och samhälleligt sammanhang. Jag har prövat möjligheten att se konflikten som en konflikt kring fjärrvärme som ett stort tekniskt system med referens till teknikhistorikern Thomas B. Hughes.

Omkring 10 % av alla elever känner sig mobbade i skolan, det här en siffra som är på tok för hög. Vi vill genom det här arbetet synliggöra kunskap om mobbning och öka förståelsen för de som arbetar kring barn och elever. Vi vill även se eventuella skillnader och likheter mellan åldrarna inom ämnet mobbning. Vi har använt oss av elev- enkätundersökning och intervjuat verksamma lärare och pedagoger. Vårt resultat visar att 10 % känner sig mobbade på den skolan där vi genomförde enkätundersökningen.

Både genusforskning och jämställdhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas på olika sätt beroende på vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som något som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebär att könsmönster är något som är möjligt att förändra. Enligt Läroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar kring jämställdhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där fyra pedagoger i förskolan intervjuats.

Syftet är att undersöka, förstå och beskriva socialarbetares tankar om självreflektion. Syftet går attbryta ner i två frågeställningar;Hur resonerar socialarbetaren kring självreflektion?Hur reflekterar socialarbetaren kring relationen mellan behandlare och klient?Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer medverksamma socialarbetare som arbetar med längre behandlingsrelationer har genomförts. Empirinhar analyserats utifrån tidigare forskning om självreflektion och självkännedom, samt utifrånteoretiska utgångspunkter i systemteori och intersubjektivitetsteori.I resultatet framkommer socialarbetarnas tankar och erfarenheter kring självreflektion i förhållandetill deras behandlingsarbete.

Vi är pedagoger och är därmed intresserade av lärande. Syftet med vår uppsats är att få en insikt och förståelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har något hälsoperspektiv på kompetensutveckling samt hur de ser på vuxnas lärande. Uppsatsen bygger på åtta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi på förhand definierat; att ha ett hälsoperspektiv på kompetensutveckling genom att se till hela människan i inlärningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lärande.

Under senare tid har bristen på likvärdighet inom vårt utbildningssystem gjort sig allt mer påmind både medialt och från myndighetshåll. Min nyfikenhet och mitt intresse kring denna brist har tagit sin utgångspunkt i en undersökning av vad forskningssamhället har att säga kring ämnet samt vad som eventuellt i detta material enligt mig skulle kunna fungera som en väg kring nämnda problematik då denna trots åtgärder till stor del tycks bestå. Till min hjälp har jag använt mig av en normativ ansats med deliberativa kvaliteter som handlar om ett tillförande av en bördimension i arbetet med min textanalys angående nämnda problematik genom ett systematiskt övervägande kring olika alternativ för att nå eventuella förbättringar i ärendet. När det gäller resultaten har min litteraturgenomgång påvisat en omedelbar brist på likvärdighet inom det svenska skolväsendet gällande betyg och bedömning. Mina egna slutsatser är att något måste göras och då inte nödvändigtvis det nu ordinerade; mer av samma medicin fast i en tydligare förpackning och tillförandet av fler inspektioner för att säkerställa likvärdigheten.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka manliga gymnasieelevers attityder till homosexualitet i samkönade samhällsvetar- och naturvetarklasser respektive enkönade klasser på bygg-, fordons- och elprogrammen, samt granska vilka skillnader det eventuellt finns i attityder mellan grupperna. Examensarbetet ger en kortare översikt över aktuell litteratur kring genus- och manlighet samt en sammanställning av de undersökta skolornas lokala planer mot homofobi eller motsvarande. Jag har tagit hjälp av en enkätundersökning kring såväl personliga som politiska föreställningar kring homosexualitet för att se vilka attityder eleverna har och hur de motiverar sina ställningstaganden. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att skillnaderna mellan de bägge undersökningsgrupperna är ganska stora, inte minst i fråga om elevernas personliga uppfattningar om huruvida de är toleranta eller ej till homosexuella. Då de enkönade klassernas attityder är klart mer intoleranta än de samkönade klassernas..

Uppsatsen tar upp frågor kring arbetet med ?forskning? som bedrivs av elever i grundskolan. Det som är fokus i denna studie är frågan hur eleverna i sin fria forskning väljer ämne och tillvägagångssätt i sitt forskningsarbete. I studien anläggs ett sociokulturellt perspektiv på lärande och de resultat som framkommer analyseras framförallt genom teorier kring lärande i praktikgemenskaper. Den empiriska delen av studien har genomförts i en åldersintegrerad klass i grundskolans år F-5.

Den här uppsatsen handlar om hur förskollärare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsättningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade läroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas på sex intervjuer med förskollärare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus på att lyfta fram deras syn på de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översättning varandesyn och projektsyn) och frågor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. Växelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete påverkat av den dagliga dialogen och förskollärares uppdrag, 3.

Det här dokumentet är en litteraturstudie över några av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsområdet taluppfattning och tals användning inom matematiken. Fokus på missuppfattningarna ligger inom området för decimaltal. Studien behandlar också hur lärare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur från tidskrifterna Nämnaren och Nordisk Matematik Didaktik från Nationellt Centrum för Matematikutbildning läst. Artiklar från databasen ERIC har använts som komplement för att ge en bredare syn på missuppfattningar och lärares arbete.

Idag är det svårt att bortse från alla de förändringar som skett kring musikproduktion i allmänhet och skivproduktion i synnerhet. Den klassiska rollindelningen som funnits kring själva inspelningsprocessen förmodas då också vara i förändring. Med detta som utgångspunkt och med en verklig skivinspelning som grundstomme kretsar denna rapport.Syftet är att studera personer och roller vid en inspelning och formuleras i rapportens frågeställning som lyder: Hur förändras de kreativa rollerna vid en skivinspelning under inspelningsprocessen samt hur visar sig rollerna i diskussioner och beslut kring det kreativa arbetet?Rapporten är uppdelad i en inledande litteraturstudie kring verksamheter och dess roller vid en skivinspelning. Genomförandet beskriver den enkät samt de observationer som genomfördes före, under, och efter inspelningen med utgångspunkt i litteraturstudierna.

Detta är en undersökning som behandlar implementeringen av en ny kursplan i religion på högstadiet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av sju olika lärare från två skolor. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med implementeringen ute på skolorna, vilken problematik det finns kring detta arbete samt att se om det finns något som skolorna respektive skolverket kan förändra för att göra implementeringen lättare. Min undersökning visar att skolor kan arbeta med implementeringen på olika sätt och att det finns olika sorters hjälp att tillgå som exempelvis konsulter eller samarbete med andra i samma kommun. Undersökningen visar också att problematiken kring implementeringen är mycket stor och de största problemen är att tiden inte räcker till samt att skolverket inte ger tillräckligt med hjälp. Resultatet visar sig ha kopplingar till tidigare forskning som gjorts kring ämnet och det är gentemot denna forskning som jag jämför mitt resultat..