Liksom andra myndigheter i statlig regi har Försvarsmakten sedan 2004 arbetat med sin vĂ€rdegrund. AvsevĂ€rda resurser har investeras i att arbeta fram vĂ€rdegrundsorden Öppenhet, Resultat och Ansvar, pĂ„ vars grund allt arbete inom organisationen ska vila. Syftet med denna uppsats har varit att studera de upplevda effekterna som Försvarsmaktens vĂ€rdegrundsarbete haft pĂ„ officerares arbete med trupputbildning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats dĂ€r det empiriska materialet framtagits med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer med sex officerare pĂ„ tre olika förband i Stockholmsregionen. UtifrĂ„n tidigare teori och forskning om organisationskultur och vĂ€rdegrund identifierades tre grundlĂ€ggande teman som sĂ€rskilt intressanta vad gĂ€ller vĂ€rdegrundens effekter, huruvida officerarna finner att arbetet med vĂ€rdegrunden skapat en större ?vi-kĂ€nsla? inom organisationen, om arbetet ökat förtroendet för Försvarsmakten som myndighet och arbetsgivare samt om upplevelserna skiljer sig mellan yngre och Ă€ldre officerare.

En stor del av den företagsekonomiska forskning har bedrivits i anknytning till snabbtillvÀxande företag, vilka ofta omnÀmns som Gasellföretag. En anledning till detta Àr att dessa företag tycks stÄ för merparten av de nya arbetstillfÀllena som skapas i ett lands ekonomi. Dock har förhÄllandevis lite forskning bedrivits kring denna typ av företag i Sverige. Studiens syfte var att utifrÄn lönsamhet och tillvÀxtteoretiska perspektiv analysera sambandet mellan verksamhetsÄlder, tillvÀxt och lönsamhet bland Svenska Gasellföretag. Metoden som författarna till denna uppsats anvÀnder baseras pÄ en statistik analys i ett program vid namn SPSS. DÀr en jÀmförelse genomförts mellan Dagens Industris Gasellprisvinnare Är 2013 och en slumpmÀssigt utvald kontrollgrupp.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors instÀllning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi Àr en komplex frÄga dÀr olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansÄg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för vÀrnandet av patientens autonomi, vid svÄr obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten sjÀlv tog upp förfrÄgan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skÀl. Yngre deltagare och de med lÀgre utbildning var mer positiva till eutanasi medan Àldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ instÀllning.

MÄngbesökare Àr ett begrepp som anvÀnds för att beskriva patienter som söker vÄrd ofta inom bÄde primÀrvÄrd och akutsjukvÄrd. Begreppet mÄngbesökare Àr ofta negativt laddat pÄ grund av sjukvÄrdspersonalens och medias förutfattade meningar dÀr mÄngbesökarna beskrivs som patienter som söker vÄrden i onödan, det vill sÀga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mÄngbesökarna och problemet med att gruppen söker mÄnga olika vÄrdgivare. Syftet med studien Àr att beskriva vad som kÀnnetecknar patienter vilka betraktas som mÄngbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien Àr en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet Àr att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före lÀkarbesök. Undersöka tillfredsstÀllelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan Àldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbÀttras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet frÄn lÀkare. Detta Àr en kvantitativ, deskriptiv tvÀrsnittsstudie baserat pÄ rapporteringssystemets databas samt enkÀtundersökning. Biverkningarna trötthet, smÀrta och nervpÄverkan rapporterades mest frekvent. TidsÄtgÄngen för rapportering ansÄgs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formulÀret upplevdes av majoriteten vara ganska lÀtt till mycket lÀtt att anvÀnda oberoende av datorvana. LÀkaren ansÄgs frÄn hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av tvÄ tredjedelar av respondenterna.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur mÀn och maskulinitet framstÀlls i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. FrÄgestÀllningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur mÀnnen framstÀlls i reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och Àven vilka likheter och skillnader som kan pÄvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera reklaminslag pÄ bÄde traditionell TV och webb-TV för att pÄ sÄ sÀtt pÄvisa en skillnad mellan dessa, dÄ reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell mÄlgrupp. Urvalet har ocksÄ bestÄtt i att urskilja olika mediegenerationer dÀr dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS.

Barn idag spenderar en stor del av sitt dagliga liv pÄ förskolan. Förskolan Àr idag en del av skolvÀsendet. Vi frÄgar oss hur detta pÄverkar de yngsta barnens omsorgsbehov och deras behov av att knyta an och skapa trygga relationer. LÀroplanen för förskolan binder ihop lÀrande och omsorg till en helhet och ger omsorgen en större roll. Trots detta sÄ har det gjorts en tolkning av lÀroplanen, utifrÄn de yngsta barnens behov.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur ledare uppfattar dagens ledarskap samt hur de tror att det framtida ledarskapet kommer att pÄverkas och utvecklas i och med ett generationsskifte.Metod: Jag delar hermeneutikernas syn dÄ jag anser att kunskapen bildas hos den som strÀvar efter att skapa den. Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ och induktiv ansats i min studie, dÄ jag framförallt anvÀnder intervjuer för att besvara mina frÄgestÀllningar samt utgÄr frÄn empirin i min studie.Resultat & slutsats: Ledarskapsrollen har gÄtt frÄn att vara ?den som bestÀmmer?, ?chefen?, till att idag bli mindre mÀrkvÀrdig och prestigelös. Dessutom poÀngteras vikten och betydelsen av den nya lagledarrollen/ coachen som innebÀr att det Àr viktigt att kunna se var och en. Vi kan se att den yngre generationen har fler dimensioner i livet utanför arbetet, och det blir allt viktigare att kunna kombinera familjeliv och karriÀr.Förslag till fortsatt forskning: Att titta pÄ familjeföretag för att se om dessa skiljer sig Ät frÄn andra organisationer vad gÀller synen pÄ ledarskap.

Undersökningen gjordes i en klass tre med 26 barn och en klasslÀrare. Syftet med undersökningen var att se hur en lÀrare som inte arbetade efter en specifik genrepedagogik arbetade med genrer i en klass, dÄ det uttryckligen stÄr i kursplanen att alla elever skall kunna skriva och lÀsa olika genrer. Uppsatsen Àr utformad efter tre intervjuer rörande genrer samt observationer kring vad för genre de arbetade med samt i vilken utstrÀckning de förekom. Resultatet av intervjuerna och observationerna stÀlldes sedan mot teoriavsnittet och analyserades mot varandra i analysen, för att se om lÀrarens sÀtt att arbeta kring genrer stÀmde överens med det som forskare och teoretiker anser vara gynnande för eleverna. Resultatet av analysen visade att lÀraren inte ansÄg att hon arbetade med genrer utan med texttyper, genrer visades i detta fall vara en synonym till hennes uppfattning av texttyper.

Den svenska arbetsmarknaden sta?r info?r ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna ga?r i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut pa? arbetsmarknaden. Den ha?r generationen motiveras av andra faktorer a?n de a?ldre generationerna vilket inneba?r att organisationer beho?ver anpassa hur de arbetar med att motivera sina ansta?llda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framga?ngsrikt koncept men det finns en oklarhet ga?llande om dessa system kommer att fungera pa? en generation som inte va?rdesa?tter trygghet och som inte drar sig fo?r att byta arbetsgivare.

Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.

I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick pÄ SnöÄ LanthushÄllsskola i Dala-JÀrna, att ta reda pÄ varför de valde att gÄ dÀr och att undersöka vad som hÀnde med eleverna senare i livet. Metoden som anvÀnts hör till den muntliga historieforskningens sÀtt att gÄ till vÀga: Under ett besök pÄ skolans 100-Ärs jubileum i september 2009 delades en enkÀt ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den Àldre generationens elever frÄn 1936-1960, mellangenerationens elever frÄn 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever frÄn 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna lÄg sedan till grund för uppsatsens resultat. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushÄllsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöÄkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushÄllning för att kunna vidareutbilda sig.

För tjugo Är sedan lades fartygstillverkningen ned vid Kockums varv i Malmö. Det blev inledningen för en strukturomvandling pÄ Malmös arbetsmarknad som Àn idag inte ÄterhÀmtat sig. Under dessa 20 Är har Malmö förÀndrats i mÄnga avseende, och den hÀr studien Àr inriktad pÄ de senaste 13 Ären. För ungefÀr 13 Är sedan upplöstes Àven det som i samhÀllsekonomiska kretsar kallas den svenska modellen och som bland annat gick ut pÄ att staten skulle ta ett ansvar för att arbetskraftens kompetens motsvarar arbetsmarknadens efterfrÄgan. I inledningen av 2007 bantade Komvux Kronborg kraftigt sin verksamhet som en följd av bland annat minskat stadsbidrag. Syftet med undersökningen Àr att se vem som lÀser pÄ komvux Kronborg ur ett individperspektiv och varför de gör de ur ett samhÀllsperspektiv.

I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkÄrerarbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan.Uppsatsen utgÄr frÄn dessa huvudteman:? Hur ser kulturskolorna och musikkÄrerna pÄ rekryteringsmöjligheterna avungdomar idag?? Hur arbetar kulturskolorna och musikkÄrerna för att ungdomarna skafortsÀtta spela nÀr kulturskolan Àr över?? Avslutningsvis sÀtter jag in frÄgorna i ett större sammanhang och för ettresonemang kring kulturskolornas och musikkÄrernas olika arbetssÀtt.Undersökningen har gjorts som en enkÀtstudie. En enkÀt skickades uttill alla SkÄnes 33 kommuner och en annan till 20 musikkÄrer. Denstörsta delen av musikkÄrerna Àr missnöjda med samarbetet medkulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder pÄatt bÄde musikkÄrerna och kulturskolorna Àr intresserade av ettsamarbete.Slutsatserna som dras Àr:? För att musikkÄrerna inte ska ?vÀxa ur tiden? Àr det troligen nödvÀndigt attett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas.

Följsamheten till lÄngtidsmedicinering uppges ibland endast vara runt 50% för lÀkemedel. Med en bÀttre medicinering skulle samhÀllet kunna besparas stora kostnader och patienten förskonas frÄn sjukdom. En faktor som pÄverkar följsamheten Àr informationen om medicinen till patienten. Ett sÀtt att ange denna information Àr att skriva ut indikationsomrÄde pÄ etiketten. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ofta indikation anges pÄ etikett för medicin mot astma och KOL.