Sök:

Sökresultat:

3370 Uppsatser om Hälsosam planering - Sida 8 av 225

TidmÀtning som kontroll- och styrsystem : En kvalitativ studie av hemtjÀnstpersonals upplevelser av att arbeta utifrÄn IT-baserad arbetsplanering och tidmÀtning.

Syftet med studien Àr att granska personalens erfarenheter av tidmÀtning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjÀnsten i en storstadskommun. Mina frÄgestÀllningar Àr som följer.? Hur upplever personalen IT-planerad schemalÀggning och tidsregistrering i sitt arbete?? Hur pÄverkas hemtjÀnstens personalgrupper?UtifrÄn ett semistrukturerat frÄgeformulÀr har hemtjÀnstpersonal under intervjuer berÀttat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmÀtning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjÀlp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmÀtning av utförd hjÀlp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv.

The Current Emphasis : en diskussion om flödesfilosofi och planering

The current planning philosophy is based on a political utopic modernism founded during the first part of the 20th century. The focus is, in planning a defined area, to maximize the internal efficiency and to create a competitivesociety. During the latter part of the former century globalization changed the context, thus creating the need for a new way of approaching physical planning. This paper shows that the historical and philosophicalmetaphor of flow can be applied to meet the demands in the global city. It also shows how the edge, as where interaction takes place, is an important part of the content that has to be defined.

Planering för havsnivÄhöjningar - Fallstudier över Helsingborg kommun och Nacka kommun

Abstrakt Denna studie Àr ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i omrÄden som riskerar att drabbas av översvÀmningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gÀllande osÀkerheten kring hur mycket havsnivÄn stiger och hur kommunerna ska förhÄlla sig till det i sin planering. UtifrÄn en fallstudie av tvÄ svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och ÄtgÀrder för att hanterar den osÀkerhet kring stigande havsnivÄer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras tvÄ planeringstjÀnstemÀns syn pÄ den egna kommunens hantering av översvÀmningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frÄgan.

Nya bostÀder i norra Ljungby stad

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostÀder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat omrÄde som bestÄr av sÄvÀl bostÀder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken bestÄr av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka omrÄden som kan vara lÀmpliga för nya bostÀder ? det vill sÀga planförslaget. Med ett andra ord ett traditionellt examensarbete inom ramen för programmet för Fysisk planering. Ljungby vÀxer lÄngsamt.

Integrering av folkhÀlsoaspekter i fysisk planering i Trosa kommun

Det övergripande nationella folkhÀlsomÄlet Àr att skapa samhÀlleliga förutsÀttningar för en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bÀttre bebyggd miljö som pÄverkar folkhÀlsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhÀlsan genom olika politikomrÄden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhÀlsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhÀlsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.

Ofarliga aktörer med osynlig makt : Regionplaneringens kommunikativa genomförande via sociala nÀtverk

I samband med att de tvÄ senaste regionala utvecklingsplanerna upprÀttats har regionplaneringen i Stockholms lÀn kommit att utvecklas till att fokusera mer pÄ dialog och process via sociala nÀtverk. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför denna utveckling kommit till stÄnd och hur den sett ut samt analysera hur regionplaneringen bedrivs genom dessa sociala nÀtverk. Det empiriska materialet har bestÄtt av intervjuer med representanter frÄn olika samverkansprocesser som bedrivs eller har bedrivits inom det fallstudieomrÄde jag valt; Stockholmsregionens gröna kilar. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit territorial governance samt kommunikativ och kollaborativ planering. Slutsatserna Àr att regionplaneringens frÄnvaro av lagstiftad genomförandemakt ger dem en annan makt över den regionala utvecklingen i form av tillgÄng till governancenÀtverk.

HögstadieskolgÄrdar : riktlinjer för planering och projektering

Inga riklinjer frÄn statligt hÄll finns för Sveriges skolors skolgÄrdar. De kan vara hur smÄ eller storasom helst och de kan vara hur innehÄllsrika eller innehÄllslösa som helst eller inte ens existera.Högstadieskolor Àr ett relativt outforskat Àmne som inte har getts nÄgot stort utrymme i forskningom elever och deras skolgÄrdar. Deras utemiljö bör dock inte vara mindre viktig för det och justskolgÄrdar Àr en av Sveriges mest eftersatta utemiljöer. För att skolan ska kunna ge en fysisk miljösom Àr stimulerande för lÀrande och utveckling och som frÀmjar fysisk aktivitet krÀvs det engenomtÀnkt planering av den i bÄde skola och pÄ skolgÄrden. SkolgÄrden har tidigare reglerats frÄnstatligt hÄll och det har pÄverkat skolgÄrdarnas utseende genom tiden.

MYTEN OM MÖLLEVÅNGENS MÅNGFALD - HUR DEN FYSISKA UTFORMNINGEN PÅVERKAR INTEGRATION

De svenska stÀderna har fÄtt en mer komplex och rikare sammansÀttning av befolkningsgrupper nÀr det kommer till bÄde levnadssÀtt och familjeförhÄllanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna vÀxt fram i de svenska stÀderna. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad dÀr alla Àr jÀmlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen pÄverkar stÀders boendemönster och omrÄdet MöllevÄngen i Malmö studeras som fallstudie.

Logistikprincipers anvÀndning vid militÀr planering : en studie av Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991 utifrÄn fem principer för logistik

Att anvÀnda erfarenheter, i form av principer, vid militÀr planering Àr inget nytt fenomen. SedanNapoleontiden har det vuxit fram riktlinjer för militÀr planering och genomförande i form avKrigföringens grundprinciper och principer för att skapa en framgÄngsrik logistik. Exempel pÄprinciper och hur de ska tolkas finns i de flesta av vÀrldens försvarsmakters doktriner.Syftet med uppsatsen Àr att ge exempel pÄ hur principer för logistik kan anvÀndas för att reflekteraöver de logistiska utmaningar, som en befÀlhavare eller stabsofficer stÀlls inför vid en militÀrplanering.Som empiri, för att vÀrdera principerna mot, har Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991, med ettbrittiskt/amerikansk perspektiv anvÀnts. De Àr bÄda konventionella krig med ett tydligt militÀrtslutmÄl, men har vÀldigt olika förutsÀttningar för logistiken i bÄde en tid-, rum- ochstyrkejÀmförelse.Uppsatsen anvÀnder abduktion som metod. Fem principer för logistik bildar hypoteser förframgÄng som stÀlls mot empirin, i form av de tvÄ krigen.

Vad erbjuder inomhusmiljön? : En intervjustudie om pedagogers syn pÄ förskolans inomhusmiljö.

Vi har utifrÄn intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med bÄde Äldersindelade och Äldersblandade barngrupper. Valet av studie beror pÄ vÄra tidigare erfarenheter dÀr vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero pÄ.

Den lilla marknadsplanen ? konsten att kombinera innovation och kreativitet med planering i smÄ företag

I dagens samhÀlle ökar intresset för, och vikten av, smÄföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gÄ i uppfyllelse, medan det för hela samhÀllet innebÀr ett bidrag till ökad tillvÀxt. En viktig aspekt i sammanhanget Àr att smÄ företag behöver byggas upp pÄ ett sÀtt som ger en hÄllbar utveckling pÄ lÄng sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjÀlpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen Àr dÀrmed ett verktyg för att nÄ lönsamhet och utveckling pÄ lÄng sikt. Uppfattningen i litteraturen Àr dock att marknadsplanering inte Àr generellt tillÀmpbart i alla typer av företag.

Fysisk planering inför klimatförÀndringar

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförÀndringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförÀndringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige bÄde inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgÄ och tillÀmpningen av dessa. Anpassningen till klimatförÀndringens konsekvenser innebÀr lÄngsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger ocksÄ till stor del i förutseendet av riskerna, sÀker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att sÀkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsÄtgÀrder. Den fysiska planeringen Àr verktyget för att planera och utforma samhÀllet.

Nötbolandet

Det hĂ€r examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusomrĂ„de sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till Ă„retruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gĂ€rna ha en översiktlig planering av omrĂ„det för att kunna styra utvecklingen. En sĂ„dan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet Ă€r stort och det finns mĂ„nga förfrĂ„gningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrĂ„gningar rör alla bebyggelse av smĂ„hus. Nötbolandet Ă€r ett kuperat landskap och tillsammans med dess övriga förutsĂ€ttningar ligger teorier om terrĂ€nganpassning för smĂ„husomrĂ„den till grund för sjĂ€lva planförslaget. Detta förslag anger till att börja med vilka omrĂ„den som gĂ„r att bebygga och sedan hur dessa delomrĂ„den bör utformas. LĂ€ngst bort i Nötbolandet, vid den östra stranden, Ă€ger kommunen sjĂ€lv mark som dess tjĂ€nstemĂ€n funderar pĂ„ hur den kan exploateras. Examensarbetet tar dĂ€rför Ă€ven stĂ€llning till om och i sĂ„ fall hur detta omrĂ„de bör exploateras. En idĂ© om att bygga ett nytt sommarstugeomrĂ„de, utform-at som ett traditionellt fiskelĂ€ge, test-as i detta omrĂ„de, utifrĂ„n analyser utförda vid befintliga fiskelĂ€gen..

Kommunikation inom projektering. Hur pÄverkar visuell planering och projektkontor?

This report aims to provide an insight into the particle physics of today, and into the research that goes on within the field. The focus is partly on the recent discovery of the Higgs boson, and partly on how software can be used to simulate processes in particle accelerators. Basic concepts of particle physics and the search for the Higgs boson are discussed, and experimental results, including those from the Large Hadron Collider, are compared with simulations made in MadGraph 5. Furthermore, simple new models of particle physics are created in FeynRules, in order to make simulations based on the models. To support the presentations of these aspects, some of the underlying theory is built from the ground up.

Paradoxal planering : HÄllbarhet och kommunikativ planering i fallet JÀrva

Under utbildningen inom samhÀllsbyggnad med inriktning stadsplanering pÄ KTH har det funnits tvÄ teoretiska koncept som varit centrala och Äterkommande: hÄllbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa tvÄ, inom teorin till stor del skilda tankesfÀrer har under utbildningen dÀremot sÀllan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats Àmnar dÀrför utforska hur en planeringsprocess prÀglad av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska grÀnsland har att svara upp mot de ideal om hÄllbarhet och medbestÀmmande som den Àr prÀglad av. Mer specifikt Àmnar uppsatsen undersöka frÄgestÀllningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begrÀnsningar och möjligheter kan en sÄdan praktik vara prÀglad av?Studien Àr tvÄdelad och inleds med en litteraturstudie av de tvÄ teoretiska koncepten hÄllbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet frÄn ett teoretiskt perspektiv.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->