Sökresultat:
3370 Uppsatser om Hälsosam planering - Sida 49 av 225
Drömmen om en sammanhÄllen stad : diskurs kring integration i projekten H+ och Hyllie
Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna.
IdĂ© och utfall inom översiktsplanering : En fallstudie av Stockholms stads Ăversiktsplan 99
Sedan Plan- och bygglagen infördes Ă„r 1987 sĂ„ har samtliga svenska kommuner haft översiktsplaner som fungerar som vĂ€gledande dokument för detaljplaneringen inom kommunen. Stockholms stad Ă€r vid skrivandet av detta arbete inne pĂ„ sin tredje översiktsplan, men nĂ„gon djupare utvĂ€rdering av de tvĂ„ tidigare översiktsplanerna har aldrig gjorts. Denna rapport Ă€r dĂ€rför en fallstudie av Ăversiktsplan 99, och valet av denna plan grundar sig pĂ„ att den ligger nĂ€ra i tiden, men den Ă€r sedan ganska nyligen ersatt av en ny plan och Ă€r dĂ€rför enkel att avgrĂ€nsa tidsmĂ€ssigt under Ă„ren 1999 till och med 2010. Syftet med arbetet Ă€r att kvantitativt granska den bostadsbebyggelse som har skett i Stockholms stad under planens aktualitetsperiod och de av staden uppsatta stadsbyggnadsmĂ„len sedda frĂ„n ett bostadsperspektiv. De exakta frĂ„gestĂ€llningarna i arbetet lyder:Hur pass vĂ€l har bostadsbebyggelsens utveckling följt Ăversiktsplan 99?Till vilken grad har de uppsatta stadsbyggnadsmĂ„len uppnĂ„tts?Arbetet grundar sig pĂ„ ett teoretiskt underlag som hanterar olika kunskaper inom planeringens steg frĂ„n idĂ© till slutligt resultat, de processer som pĂ„verkar planeringen samt demokrati inom planeringsvĂ€rlden.
Odefinierade rum i bebyggd miljö : en begreppsstudie
Syftet med studien Àr att presentera olika begrepp med definitioner för
odefinierade rum i bebyggd miljö. Rum som blivit över eller bortglömda i
stadsplanering, övergivna och förfallna omrÄden eller rum som saknar en kÀnsla
av identitet. Olika författare med olika bakgrund presenterar olika begrepp och
definitioner för dessa rum. Genom litteraturstudier undersöks nio relevanta
begrepp frÄn publicerad litteratur. De undersöks utifrÄn frÄgor som behandlar
författarens ursprung, verkets publiceringsÄr, begreppets definition, exempel som
ges pÄ odefinierade rum, hur rummen uppkommit samt hur de enligt författaren
bör behandlas i planering.
Nordsken: Installation | Konfiguration | Drift
Nordsken Àr en spelfestival vars mÄl Àr att visa upp spel- och nördhobbyn för allmÀnheten. Besökare erbjuds turneringar och prova-pÄ i en mÀngd olika dator- samt bordsspel. Utöver spel bjuder Nordsken in olika föreningar, företag och förelÀsare som berÀttar om och visar upp det bÀsta frÄn spel- och nördhobbyn. Nordsken 2013 samlade 600 deltagare och drygt 1500 dagsbesökare under tre dagar för att spela spel och umgÄs med likasinnade.Som ansvariga för Nordskens nÀtverk hade vi som uppgift att sÀtta upp, konfigurera och övervaka nÀtverket under hela evenemanget samt agera support vid behov.Inför Nordsken gjordes en planering som innehöll genomgÄng av gammal dokumentation, inköp av server, hyra av switchar samt utplacering av dessa enheter i lokalen. Efter att vi skapat en logisk topologi för nÀtverket började vi konfigurera switcharna, accesspunkterna och servrarna.NÀtverket delades upp i tre lager, core, distribution och access, dÀr switcharna inom varje lager konfigurerades beroende pÄ dess placering och koppling.
Landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen : LÀnsstyrelsernas och kommunernas tillÀmpning av lagstiftningen
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att kartlÀgga och analysera hur lagstiftningen gÀllande landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen (LIS) tillÀmpas, genom att studera lÀnsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, FÀrgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-omrÄden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det Àr lÀnsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas pÄ ett oacceptabelt sÀtt.Ett antal lÀnsstyrelser i Sverige har tagit fram rÄd för hur kommunerna ska gÄ till vÀga vid utpekandet av LIS-omrÄden. Dessa rÄd skiljer sig nÄgot Ät, bÄde vad gÀller omfattning och innehÄll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero pÄ att lÀnsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutÀndan Àr möjligt att en prövning, oavsett lÀnsstyrelse, skulle ge samma resultat.Det Àr tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. LÀnsstyrelserna betonar, i sina rÄd, vikten av lÄngsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-omrÄden inte ska göras lÀttvindigt.
Framtidsutveckling i TorsÄs kommun - detaljhandeln i fokus
Rapporten Àr ett examensarbete pÄ 20 poÀng och utgör avslutningen pÄ min
utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har
gjorts under hösten 2000 och vintern/vÄren 2001.
Inledning
Samspelet mellan stad och land Àr en förutsÀttning för ett lÄngsiktigt hÄllbart
samhÀlle, men ofta framstÀlls landsbygden med sina mindre tÀtorter som oviktiga
och betydelselösa och de flesta smÄ kommuner kÀmpar hÄrt mot stagnation. För
den breda allmÀnheten Àr dessa kommuner frÀmst en temporÀr rekreationsplats.
Utredningen vill medverka till att stÀrka och medvetandegöra
landsbygdskommuners betydelse i allmÀnhet och TorsÄs kommun i synnerhet.
Utredningen har valt att analysera hur landsbygdskommunen TorsÄs kan uppnÄ en
positiv framtidsutveckling och arbetsmetoden Àr Àven tillÀmpbar för andra
kommuner. Arbetet belyser Àven den krassa verklighet som idag rÄder vid nya
detaljhandelsetableringar, dÀr marknadskrafterna i princip har fritt spelrum
och dÀr resultatet ofta blir stagnerande stadskÀrnor och landsbygdskommuner.
Syfte
Syftet har varit att utreda vilka förutsÀttningar som finns för en framtida
handelsutbyggnad i TorsÄs kommun och att belysa det komplexa samspel mellan
olika faktorer som krÀvs för att nÄ en positiv handels- och samhÀllsutveckling.
Utveckling av fristÄende enkÀtmodul till ett webbaserat hÀlsovÄrdsstödsystem
Vi har utvecklat tvÄ fristÄende webbapplikationer till det webbaseradehÀlsovÄrdsstödsystemet Asynja. Den ena Àr en designapplikationför enkÀtundersökningar och den andra Àr en svarsapplikation dÀr respondenternakan besvara enkÀterna.Utvecklingsprocessen har bestÄtt av planering, design, implementation,testning och dokumentation. Mycket av arbetet har skett parallelltvilket vi har sett som en framgÄngsfaktor i examensarbetet.Projektet har prÀglats av att applikationerna ska vara anvÀndarvÀnligaoch funktionella samtidigt som designen och koden ska göra attapplikationerna kan vidareutvecklas och underhÄllas effektivt.Arbetet med att utveckla J2EE-applikationer och anvÀnda sig av ramverketStruts har gett goda erfarenheter och det har Àven visat sig attdenna plattform Àr vÀl lÀmpad för denna typ av uppgifter..
Att angöra Ronneby
Arbetet har sin utgÄngspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga
situationen. Med hjÀlp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats.
ArbetsomrÄdets avgrÀnsning har gjorts med hÀnsyn till infarternas strÀckning
och utformning.
Förslagsarbetet har varit inriktat pÄ att ge de tre infarterna en egen
identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som Àr specifikt för
Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstÀrka vissa attraktiva faktorer
medan annat som inte Àr lika attraktivt tonas ner.
Arbetet Àr ett idéförslag hur Ronneby som stad skulle kunna göras attraktivare
genom vackra, vÀrdiga och funktionella infarter..
UtvÀrdering av moderniseringsmetoder för anvÀndargrÀnssnittet i ROS
ROS Àr ett produktnÀra system som stödjer planering och Äterrapportering i stÄlverket. Sandvik vill undersöka möjligheterna att modernisera anvÀndargrÀnssnittet pÄ detta system som idag Àr terminalbaserat till ett modernt grafiskt interface. TvÄ metoder analyseras, den ena innebÀr att anvÀnda en kommersiell produkt för screen scraping och den andra metoden Àr Web Services Integration Toolkit som Àr freeware. Resultatet frÄn analysen visar att Web Services Integration Toolkit klarar av att uppfylla de mÄl som Àr satta. En testkörning av Web Services Integration Toolkit görs ocksÄ pÄ ROS och resultat visar att metoden fungerar Àven fungerar i praktiken..
Produktionsekonomiska förbÀttringar hos Wasabröd i Filipstad
Att bestÀmma hur mÄnga enheter som skall köpas eller tillverkas varje gÄng Àr ett klassiskt problem inom material- och produktionsstyrning. Wasabröd i Filipstad, som Àr vÀrldens största producent av knÀckebröd, Àr inget undantag. Problemet Àr att det idag inte finns nÄgot verktyg för att bestÀmma optimala serielÀngder eller som bestÀmmer i vilken ordning de olika produkterna som tillverkas i samma produktionsutrustning ska följa. Syftet med examensarbetet Àr dÀrför att ur ett ekonomiskt perspektiv skapa dessa verktyg. Dessutom skall de nuvarande nivÄerna av produkter i arbete ifrÄgasÀttas och nya nivÄer rekommenderas.
HöglÀsningens möjligheter : en studie om pedagogers arbete med höglÀsning i förskolan
Kommunikation, dialog och samspel Àr viktigt för barns lÀrande. Enligt förskolans lÀroplan Lpfö 98 skall pedagogen arbeta sÄ att barnen fÄr stöd och stimulans i sin sprÄk- och kommunikationsutveckling. Pedagogen skall Àven arbeta pÄ ett sÀtt som stimulerar barns nyfikenhet pÄ och förstÄelsen av skriftsprÄket. I förskolan förekommer sprÄk och kommunikation i verksamhetens alla delar. En av dessa Àr nÀr pedagogen lÀser högt för barnen, höglÀsning Àr en del av förskolans tradition och kultur.
Budgetlösa företag - finns de?
Bakgrund:
Metoderna för att styra organisationer har varit mÄnga under Ärens gÄng. Under
1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens
frÀmsta anvÀndningsomrÄde var dÄ planering och samordning av verksamheten.
Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller
och syften.
Problem:
Under de senare Ären har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i
dagens företag har ifrÄgasatts.
Google Kalender ur ett hjÀlpmedelsperspektiv
Studien undersökte om, och hur, Google Kalender kan anvÀndas som hjÀlpmedel för vuxna individer med ADHD. Syftet var att öppna upp för en diskussion om medieteknik som hjÀlpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder. En sammanfattning av tillgÀnglig litteratur och forskning presenterade bakgrundsfakta kring ADHD, operativsystemet Android och Google Kalender. Via programvarutestning, i form av fri testning, testades och analyserades tjÀnsten Google Kalender utifrÄn de svÄrigheter individer med ADHD upplever. Resultaten visar att Google Kalender kan underlÀtta planering, tidsuppfattning, ihÄgkommande och framförhÄllning.
Grönstruktur, funktioner och kopplingar till bebyggelsestruktur -utveckling av ett grönstrÄk i Mölndals Stad
Inflyttningen till stÀder idag Àr mycket stor och nybyggnationen av bostÀder
anses vara ett mÄste i de större stÀderna. Tanken om den tÀta staden med smÄ
förflyttningar och omrÄden som Àr multifunktionella tar större och större plats
i staden och dÄ frÀmst i de centrala delarna. I dessa skeden Àr det oftast park
och naturmark som tas i ansprÄk.
Men har inte de gröna omrÄdena nÄgon funktion för staden och för dess invÄnare?
Det Àr detta jag undersöker i denna uppsats.