Sök:

Sökresultat:

3895 Uppsatser om Hälsofrämjande projekt - Sida 13 av 260

Kunskapsöverföring i projektverksamheten skapar kunskapskapital för framtiden - En kvalitativ studie av tvÄ privata företag med verksamhet i vÀstra Sverige

Denna rapport fokuseras omkring de tre Àmnena projektledning, kunskap ochförÀndringsledning. I en företagsvÀrld dÀr allt mer av verksamheten bestÄr avprojektverksamhet har det upplevts som viktigt att skapa en bÀttre förstÄelse omkringdetta Àmne.Avsikten med denna studie har varit att skapa en bÀttre förstÄelse för omrÄdetprojektledning med fokus pÄ ledning av IT-projekt. Det specifika syftet har varit att bidratill en ökad insikt om överföring av kunskap mellan IT-projekt i olika former. Studien Àren kvalitativ studie och det empiriska materialet har inhÀmtats frÄn ett Fordonsföretagoch ett Konsultföretag. Samtliga respondenter Àr verksamma i yrkesrollen somprojektledare.

Fastpris med Dynamic Systems Development Method (DSDM) : Fungerar DSDM som projektstyrningsmodell i fastprisprojekt?

Enligt Standish Group Àr det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas pÄ ett lyckat sÀtt nÀr det gÀller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling Àr fastprisprojekt, dÀr systemets kostnad Àr förbestÀmd, allt mer populÀrt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) Àr en modell för utveckling som fokuserar pÄ fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM pÄ ett sÀtt som gör det till en bra lösning för bÄde bestÀllare och leverantör.Min slutsats Àr att det största problemet med DSDM Àr att fÄ bestÀllaren att godkÀnna den som projektmodell. Ett annat stort problem Àr att mÄnga projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden Àr fast.

FĂ€ngslad av frihet : - En problematisering av frihetens tvetydighet inom projekt.

Artikeln problematiserar friheten i projektledningsteori och granskar den tvetydighet som finns inom frihetsbegreppet. Författarna diskuterar och analyserar hur friheten Àr kopplat till projekt och beslutsprocesser, samt mÀnniskans sÀtt att förhÄlla sig till den tvetydighet som ingÄr i friheten. För att förstÄ frihetens dubbelhet anvÀnds filosofiska perspektiv och frÄgestÀllningen som finns Àr hur den subjektiva uppfattningen om frihet i projekt ser ut. Problematiken om frihet i projektarbete försöks i artikeln göras tillgÀnglig genom aktuell teoribildning gÀllande frihetens karakteristika samt inhopp i den pÄgÄende diskussion som förs, publicerade i artikelform. Artikeln innehÄller en empirisk del som utgörs av en enkÀtundersökning med kompletterande intervjuer, dÀr personer med olika erfarenhet av projektarbete diskuterar det som tagits fram och presenterats i teorikapitlet.

Projekt SprÄnget? En kvalitativ utvÀrdering av ett arbetsintegreringsprojekt för lindrigt intellektuellt funktionshindrade

Bakgrund Studien Àr en utvÀrdering av ett projekt som startades upp i augusti 2006 för att möta de nya krav som stÀlls, av de intellektuellt funktionshindrade, pÄ bÀttre sysselsÀttning alternativt arbetstillfÀllen. Syfte Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur projekt SprÄngets mÄl har uppfyllts. Vi vill ta reda pÄ hur projekt SprÄngets metoder/arbetssÀtt sett ut och hur det har upplevts ur coachernas och kontaktpersonernas perspektiv. FrÄgestÀllningar För att svara pÄ syftet har vi anvÀnt oss av tre frÄgestÀllningar:? Hur ser arbetssÀttet ut som anvÀnds i projektet?? Hur upplevs projektets arbetssÀtt ur coachernas och kontaktpersonernas perspektiv?? Vilka resultat har uppnÄtts genom projektet?Metod Studien har en hermeneutisk ansats och Àr en kvalitativ utvÀrdering som har genomförts med hjÀlp av intervjuer.

Den karismatiske, den resultatinriktade, den lÀttsamme och den lojale : en studie av projektledare i stora, komplexa utvecklingsprojekt

Bakgrund: Projekt Àr en arbetsform som fÄr allt större utbredning. Projekt krÀver nya former av ledarskap, som skiljer sig frÄn linjeledarskap. I detta sammanhang blir dÀrför projektledaren en mycket viktig person. Syfte: Syftet Àr att ur ett individperspektiv skapa djupare förstÄelse med avseende pÄ vad som karaktÀriserar framgÄngsrika projektledare. Genomförande: Intervjuer har genomförts med fyra framgÄngsrika projektledare med avseende pÄ karaktÀrsdrag, beteende/ledarstil samt motivation/drivkraft.

Lessons Learned ? Myt eller Nirvana?

En faktor som blir allt viktigare för dagens organisationer Àr kunskapshantering. Detta Àr av stor betydelse för att organisationer ska kunna dra lÀrdomar frÄn tidigare genomförda projekt. Projekt tenderar idag till att ha stor budget med hög resursomsÀttning, vilket medför att organisationer mÄste lÀra sig av misstag och genomföra utvÀrderingar. Den allt snabbare förÀndringstakten Àr ocksÄ en viktig faktor för kunskapshantering. För att organisationer ska kunna anpassa sig till detta Àr det viktigt att de inser att kompetensen inte ligger i att besitta en viss kunskap, utan snarare i att kunna anpassa sig, tillgodogöra sig nya lÀrdomar och vidareutveckla sin kompetens.Syftet med denna undersökning Àr att pÄvisa hur utvÀrderingar kan leda till att lÀrdomar identifieras i projekt som sedan kan spridas inom organisationen för att öka kompetensnivÄn samt slutligen ligga till grund för en Äterkopplingsprocess som ökar kvaliteten pÄ nystartade projekt.

Kunskapsöverföring mellan projekt : En jÀmförelse mellan företag och myndighet

Ett projekt definieras ofta som en tillfÀllig organisation som upplöses nÀr mÄlen Àr uppfyllda. NÀr projektet avslutats splittras projektgruppen och den kunskap de införskaffat under projektets gÄng. För att kunskapen inte ska gÄ förlorad Àr det viktigt att ta till vara pÄ denna kunskap och föra den vidare till nÀstkommande projekt. Genom att Äterkoppla gamla projekt med nya kan man lÀra av historien och bli en mer effektiv organisation.En effektiv organisation Àr en lönsam organisation och dÀrför Àr det troligt att ett vinstdrivet projektbaserat företag satsar stora resurser pÄ projektutveckling och Äterkoppling. Detta till skillnad frÄn en statlig myndighet som styrs av strikta riktlinjer och tydligt avgrÀnsade resurser.

VÄld i nÀra relationer : Vad finns det för hjÀlp för mÀnnen som slÄr sina kvinnor?

Att det finns mÀn som slÄr och krÀnker sina kvinnor som de lever ihop med Àr ett faktum. Denna handling kÀnns frÀmmande för de allra flesta i vÄrt samhÀlle. Men det finns mÀn som inte vet hur de skall hantera sin ilska och frustration som de bÀr pÄ. I situationer dÀr de flesta av oss hade knutit handen i fickan och gÄtt dÀrifrÄn sÄ vÀljer istÀllet dessa mÀn att ta till vÄld. Men det finns hjÀlp att fÄ för dessa mÀn.

Motivation som verktyg för att minimera negativ stress i projekt

Syfte: Att identifiera metoder för projektledare att anvÀnda motivation för att minimera negativ stress. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Slutsatser: Vi har definierat tre metoder som bidrar till att en internaliseringskedja pÄbörjas. Internalisering ökar den inre motivationen bÄde hos projektledare och hos projektdeltagare och kan bidra till att minska negativ stress. Den första metoden handlar om att utveckla en modell gÀllande vilken information projektledare behöver frÄn bestÀllare nÀr projekt bestÀlls. Den andra metoden handlar ocksÄ om behovet av ökad bestÀllarkompetens, och innebÀr att utbilda bestÀllarna.

Att koordinera distribuerade IT-projekt med stöd av informations- och kommunikationsteknik : En fallstudie pÄ IFS World Operations AB

IT-system utvecklas idag ofta i globalt distribuerade organisationer. Detta görs för att möta de krav som stÀlls frÄn omgivningen samt för att finna specialkompetens. En global organisation kan medföra distribuerat arbete, alltsÄ att utvecklingsgrupper sprids över flera platser. Ett problem med detta kan vara att fÄ alla delar av verksamheten att arbeta mot ett gemensamt mÄl. Koordination ? att hantera beroenden mellan element i komplexa organisationer för att möjliggöra effektivt arbete mot ett gemensamt mÄl ? blir dÄ en viktig aktivitet.

Att gÄ frÄn okÀnd till uppmÀrksammad artist i Sverige : - en fallstudie av projekt Talangcoaching

Bakgrund: Platserna som ger artister möjligheter att nÄ ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det Àr sÄledes lÀttare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att nÄgon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera fÀrre risker med nya artister. DÀrmed behöver okÀnda artister pÄ egen hand ta sig till en uppmÀrksammad nivÄ. ForskningsfrÄga:Vad krÀvs idag av en artist för att uppmÀrksammas av publik, media och branschfolk i Sverige? Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur projekt Talangcoaching pÄ bÀsta sÀtt ska coacha sina Talanger sÄ att de uppmÀrksammas av publik, bransch och media i Sverige.

Inspirationsdel Bygghemma.se

Bygghemma.se Àr ett byggvaruhus pÄ nÀtet som grundades 2006. De slÀppte sin nya plattform 19 augusti 2009 och har sedan dess drivit hela sin utveckling tillsammans med Avensia. Deras publika webbsida Àr under utveckling och detta projekt har innefattat att skapa en webbapplikation som ger kunderna hos bygghemma.se möjlighet att söka och sprida inspiration kring deras produktsortiment.Tidigare erfarenhet av ASP.NET MVC medförde stort intresse för detta uppdrag. Att arbeta med denna teknik, samt andra tekniker som bland annat ADO.NET Entity Framework och JQuery har detta projekt resulterat i en modern webbapplikation dÀr fokus pÄ produkter har blivit mer anpassad och synlig..

Motivation i IT-projekt ? systemutvecklares och projektledares uppfattning : En fallstudie pÄ ett IT-företag

Projektbaserade organisationer blir allt vanligare, ÀndÄ visar forskning att 70 till 90 procent av alla IT-projekt misslyckas med att nÄ de uppsatta mÄlen. Flera aspekter pekar pÄ att motivation Àr en underliggande faktor och att förmÄgan att motivera Àr en av de mest grundlÀggande kunskaperna som en projektledare mÄste besitta.Vi vill med denna studie fördjupa kunskapen om motivation i IT-projekt. Syftet Àr att undersöka vad systemutvecklare motiveras av, i jÀmförelse med projektledares uppfattning. Ett delsyfte utifrÄn detta Àr att ta reda pÄ vilken roll projektledaren har gÀllande motivationen i IT-projekt.Genom en kvalitativ fallstudie hos ett anonymt företag, som levererar IT- och affÀrsprocesstjÀnster, har vi, under semistrukturerade intervjuer, samlat in data frÄn bÄde systemutvecklare och projektledare. Materialet har sedan bearbetats genom en tematisk analys i syfte att identifiera teman i form av motivationsfaktorer.

Bibel 2000. Om prÀsten sjÀlv fÄr vÀlja?

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sÀtt att frÀmja socialisation och integration samt stÀrka sjÀlvkÀnsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lÀrare samt lÀroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för mÀnniskor. Vi har dÀrefter tagit upp Àmnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit nÄgra olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för mÀnniskor med rötter i andra lÀnder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer pÄ nÄgra olika projekt och föreningar som arbetar med integration pÄ olika sÀtt.

Analys av upphandlingsprocessen i Projekt X ur ett mÄngkulturellt perspektiv : En studie om tvÀrkulturellt samarbete och skilda affÀrsmetoder mellan Sverige, USA och England

Det blir idag allt mer viktigt med kulturella erfarenheter i byggbranschen, dÄ svenska byggföretag i allt större utstrÀckning arbetar med internationella aktörer. UtlÀndska bestÀllare, entreprenörer och konsulter etablerar sig pÄ den svenska marknaden. Ett mÄngkulturellt projekt kan ge upphov till svÄrigheter som kulturkrockar, bristande kommunikation och skilda affÀrssÀtt och arbetsmetoder. Konsekvenserna av detta kan leda till försenade projekt i kombination med kostnadsökningar och ett icke tillfredstÀllande klimat hos involverade aktörer.I detta examensarbete analyseras upphandlingsprocessen i Projekt X ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Projekt X innefattar rivning och nybyggnad av en av Sveriges största bankverksamheters kontor i Stockholms innerstad.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->