This study will focus on the role of social services and their experiences regarding why youth become involved in criminal activities, as well as the preventive measures social services offer to address this issue. The paper employs the theories of territorial stigmatization, systems theory, and labeling theory (of deviant behavior). The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with social workers who have experience working with youth involved in criminal activities or at risk of involvement. The results indicate that a lack of social cohesion can be a contributing factor to youth involvement in crime, and various factors can lead individuals to such situations.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Den hĂ€r uppsatsen belyser hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten vid mobilt arbete och ger förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att öka sĂ€kerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten inom mobilt arbete. MĂ„nga av de sĂ€kerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete Ă€r inte specifika för omrĂ„det utan har sitt ursprung i traditionell IT-sĂ€kerhet. Det största problemet Ă€r anvĂ€ndarna, inte tekniken de anvĂ€nder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete Ă€r kopplat till anvĂ€ndarna.VĂ„r undersökning visar att anvĂ€ndare inte har tillrĂ€cklig medvetenhet inom sĂ€kerhet och att det krĂ€vs bĂ€ttre utbildning pĂ„ anvĂ€ndarnivĂ„ för att kunna arbeta mobilt pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt..

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Trots mÀnniskans mÄngfacetterade karaktÀr spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra mÀnniskor. Den slutsats vi drar Àr att arbete har en central roll i de flesta mÀnniskors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en mÀnniskas vardag vilket bidrar till en mÀnniskas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpÄ arbete betraktas som ÄtrÄvÀrt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för mÀnniskors identitetsskapande.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhÀllet. PÄ kommunal nivÄ genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande rÄd. I SkellefteÄ kommun utgörs detta av Förebyggande rÄdet i SkellefteÄ, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska omrÄden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsomrÄden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrÄn ett brottspreventivt perspektiv.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

Under 1990-talet har det skett en markant ökning dĂ„ det gĂ€ller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat pĂ„ en konstant nivĂ„ enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid dĂ„ informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kĂ€nda. NĂ€r ungdomar börjar pĂ„ högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast dĂ„.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgÄng utgÄende frÄn mötet mellan socialsekreterare och klient. ForskningsfrÄgorna var: ?Vilken Àr etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jÀmnare maktförhÄllanden i samhÀllet? Och: Hur beskrivs och hanteras frÄgorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgÄngen ingÄr moralfilosofiska texter frÄn vÄr egen tid, monografier om allmÀn och tillÀmpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillÀmpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, frÄn tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrÄn ett strukturellt perspektiv pÄ socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik pÄ grund av de stora skillnaderna mellan etiska mÄlsÀttningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland mÄnga andra i vÀrdering av socialt arbete samt att etik kan anvÀndas bÄde för att skapa medvetande och bÀttre psykosociala arbetsförhÄllanden men ocksÄ för att kamouflera verkligheten och dÀrmed bidra till förtryck..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.FrÄgestÀllningar: Mina frÄgestÀllningar Àr:- Vad Àr lycka och vilka Àr dess bestÀmningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestÀmningsfaktorer förstÄs i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en sÄ kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstÄ och finna skÀrningspunkter mellande tvÄ vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste kÀllorna till denindividuella lyckan Àr fÄ till antalet och att det som gör oss mÀnniskor lyckliga Àr ganska sjÀlvklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skÀrningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lÀrdomar och vÀgledning iarbetet med mÀnniskor..

Denna studies syfte Àr att undersöka möjligheter och hinder med Àmnesövergripande arbete i Àmnena matematik och samhÀllskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. UtifrÄn studiens möjligheter och hinder ges förslag pÄ hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat Àmnesövergripande arbete mellan dessa Àmnen..

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.