SammanfattningDenna studie har som huvudsyfte att försöka förstÄ golfklubben som arbetsplats ur de anstÀlldas perspektiv. Jag har arbetat hermeneutiskt med avsikten att förstÄ de anstÀlldas upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer av sex anstÀllda pÄ sex golfklubbar i Mellansverige. Min tolkning av den empiri jag haft tillgÄng till lyfter fram tre teman vilka Àr: Den problematiska golfklubben, den acceptabla golfklubben samt den ideala golfklubben. Resultatet pekar pÄ en stor variation mellan golfklubbarna, men Àven likheter som ligger till grund för de teman jag definierat.Som förklaringsmodell har jag anvÀnt begreppet organisationskultur vilket innefattar aspekter av betydelse för respondenternas upplevelse av att vara anstÀlld pÄ en golfklubb.Organisationskulturen skapas och utvecklas ur de gemensamma vÀrderingar, normer och verklighetsuppfattningar som existerar inom en organisation.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att ta reda pÄ hur arbetet med alkoholproblem genom motiverande samtal ser ut. Speciellt fokus lades vid behandlingsprocessen och resultatet av den.FrÄgestÀllningarna var:Vilka kan möjligheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem?Vilka kan svÄrigheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem?Hur ser framtidsprognosen ut för en person som behandlats för alkoholproblem genom motiverande samtal?Hur ser effekten av motiverande samtal ut under en pÄgÄende behandling?Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har gjorts. Intervjuerna har skett pÄ intervjupersonernas arbetsplatser, vilka var tre olika beroendemottagningar, Karolinska Institutet samt Alkohollinjen. Analysen av studien har efterstrÀvat en röd trÄd i det material som har framtagits efter intervjuerna dÀr en systematisk undersökning efter textenheter har gjorts.

Det Àr lÀtt att tro att det Àr problemfritt, ja till och med populÀrt, att vara homo- eller bisexuell idag. Men det Àr inte sant. För trots att mycket har hÀnt för homo- och bisexuella i Sverige de senaste Ären sÄ krÀnks och diskrimineras fortfarande mÄnga pÄ sina arbetsplatser, Àven inom polisen. Vi vet ocksÄ att vissa grupper Àr mer utsatta Àn andra. Orsakerna till diskriminering och utestÀngning Àr i grunden den samma oavsett vad man diskrimineras för.

JÀmstÀlldhet Àr ett begrepp som stÀndigt debatteras. JÀmstÀlldhetsdiskursen Àr nÀrvarande i familj och skola, sÄvÀl som pÄ arbetsplatser och inte minst pÄ den politiska arenan. Trots att ojÀmlika könsstrukturer lyfts fram i samhÀllet idag finns problemen kvar, och det kön vi har pÄverkar till stor del hur vi lever vÄra liv. Denna studie fokuserar pÄ jÀmstÀlldhet i familjen, med syftet att beskriva hur jÀmstÀlldheten ser ut i par dÀr minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet Àr vidare att beskriva huruvida förÀldraskap pÄverkar graden av jÀmstÀlldhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren.

Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp i dagens samhÀlle. En orsak till detta Àr att tekniken möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer pÄtrÀngande och detaljrik information om den enskilda individen. Syftet med forskningen var att kartlÀgga den enskilda individens uppfattning om sin personliga integritet. Vilken tjÀnst/teknik Àr acceptabel och vilken Àr alltför krÀnkande ur individens perspektiv? Var drar de grÀnsen för sin personliga integritet? TvÄ enkÀter lades ut pÄ testplats Botnia vid olika tidpunkter.

Ett av de viktigaste folkhÀlsomÄlen som finns i bÄde Sverige och i vÀrlden Àr vÄra försÀmrade matvanor. Under de senaste decennierna har övervikt och fetma ökat konstant. Insatser för att förbÀttra situationen har ofta grundats i kunskapsökning. Men man har mer och mer kommit underfund med att miljön vi vistas i har större pÄverkan pÄ vÄra matvanor Àn vad vi tidigare trott. Syftet med studien var att undersöka om miljöer underlÀttar eller försvÄrar för mÀnniskan att vÀlja ett mer hÀlsosamt livsmedel.

Problem och syfteOrganisationer's interkommunikation Ă€r idag viktigare Ă€n nĂ„gonsin och detta vetorganisationer och företag sjĂ€lva om. Det satsa's mer och mer pĂ„ professionella resurser somska ta hand om informationen inom företaget. ÄndĂ„ klagar medarbetarna pĂ„ att informationenĂ€r bristfĂ€llig. Vad beror detta pĂ„? Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n detta Ă€r vĂ„rt syfte att undersöka huren organisation kan optimera den interna kommunikationen med hĂ€nsyn till medarbetarna'suppfattning.MetodMed hjĂ€lp av samtalsintervjuer har vi intervjuat olika medarbetare pĂ„ olika arbetsplatser omdera's syn pĂ„ internkommunikationen pĂ„ respektive arbetsplat's.

Den urbana grönskan Àr en förutsÀttning för en hÄllbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön frÀmjar hÀlsa och vÀlbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rÀtt utformning kan de ocksÄ vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering Àr de tillgÀngliga för alla mÀnniskor. Stockholm stÄr inför en period av stark tillvÀxt.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn intervjuer med mÀn som arbetar pÄ förskolor och daghem undersöka hur dessa ser pÄ sig sjÀlva, sitt yrkesval och hur de upplever att det Àr att arbeta som man pÄ en kvinnodominerad arbetsplats. Studien Àr av kvalitativ art och bygger pÄ intervjuer med sex mÀn som arbetar inom barnomsorgen.Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frÄgestÀllningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa mÀn? PÄ vilket sÀtt upplever mÀn att de bemöts av motstÄnd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstÄnd/utmaning upplever de? Upplever dessa mÀn att det finns könskodade förvÀntningar pÄ dem som mÀn? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet?Vi har i vÄr empiri funnit svar pÄ detta dÄ vÄra respondenter beskrivit en saknad av andra mÀn och samspelet med dessa och dÀrmed homosocialitet. Vidare har mÀnnen berÀttat om vad de kallar för ?tvÀrtomfördomar? som de har upplevt frÄn sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar frÄn omgivningen.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling pÄ LÄngebro, som Àr ett centralt belÀget verksamhetsomrÄde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskÀlla för att visa hur omrÄdet kan nyexploateras sÄvida de stora och störande anlÀggningarna i omrÄdet flyttas ut till stadens periferi, dÀr de en gÄng förlades. Nu har staden vÀxt och omrÄdet har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. MÄlet för det nedgÄngna och lÄgexploaterade verksamhetsomrÄdet har varit att skapa en mÄttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostÀder, arbetsplatser, handel och rekreation. OmrÄdets nÀrhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har dÀremot vÀgt upp centrumets nackdelar med för fÄ grönytor och för fÄ varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehÄllande ca 2.500 bostÀder med varierande husutformning, tvÄ nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förlÀggs, kajpromenad lÀngs med Helge Ä för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tÄg.

Bakgrund: Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och dÀrför Àr arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbÀttra folkets hÀlsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förstÄelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. Syfte: Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrÄgor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. Metod: Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare frÄn proAros olika verksamheter. Resultat: MÄl, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet.

IntroduktionInterpersonella konflikter Ă€r vanligt pĂ„ arbetsplatser, vilket har en negativ pĂ„verkan pĂ„ arbetsklimat och trivsel. Även patienternas omvĂ„rdnad kan beröras av konflikter i personalgruppen. Chefen Ă€r den som förvĂ€ntas ingripa för att lösa sĂ„dana problem, men för chefer Ă€r konflikthantering ett omrĂ„de som upplevs svĂ„rt, som tar mycket tid och dĂ€r man saknar kunskap.SyfteAtt undersöka vilka konflikthanteringsstrategier vĂ„rdenhetschefer anvĂ€nder vid interpersonella kon-flikter, och vad som pĂ„verkar valet av konflikthanteringsstrategi.MetodStudien Ă€r en litteraturstudie i vilken 7 vetenskapliga studier/artiklar ingĂ„r. IngĂ„ende artiklar hĂ€mtades frĂ„n databaserna PubMed, CINAHL och Scopus, samt med manuell sökning i tidskrifterna Journal of Nursing Management och Journal of Advanced Nursing. Artiklarna var publicerade mellan 1991 och 2008.ResultatStudierna visade att vĂ„rdenhetschefer ofta anvĂ€nder konflikthanteringsstrategier som endast ger kort-variga lösningar, och som inte Ă€r effektiva.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en komparativ analys av diskurserna kring de sÄ kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgÄr frÄn sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjÀrt skeende utan Àven söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förstÄelsen och beskrivningarna i denna studie utgÄr frÄn Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhÀllsstyrningen.

Studien syftar till att undersöka om och hur sex timmars arbetsdag pÄverkar relationerna pÄ arbetsplatsen. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vilka delar pÄ arbetsplatsen upplever intervjupersonerna har förÀndrats efter arbetstidsförkortningen? I vilken utstrÀckning anser intervjupersonerna att dessa eventuella förÀndringar har pÄverkat förutsÀttningarna för relationerna till kollegorna? För att undersöka detta gjordes sju intervjuer med individer som arbetar pÄ samma arbetsplats, dÀr de genomfört en arbetstidsförkortning, frÄn Ätta till sex timmars arbetsdag. Det har tidigare gjorts studier om arbetstidsförkortning likasÄ om sociala relationer pÄ arbetsplatser. Det saknas dÀremot forskning som kombinerar och undersöker dessa fenomen tillsammans, vilket blev en motivering till denna studie. Den tidigare forskningen har bland annat kommit fram till att den sociala samvaron pÄ arbetsplatsen har minskat efter arbetstidsförkortningen.

Bakgrund: I dagens sjukvÄrd möter sjuksköterskor patienter med mÄnga olika smittsamma sjukdomar. SmittoÀmnen sprids lÀtt nÀr resandet i vÀrlden har ökat och sjuksköterskor stÄr i frontlinjen nÀr det gÀller att utsÀttas för smittsamma sjukdomar pÄ sina arbetsplatser.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som inverkar pÄ sjuksköterskors vilja att vÄrda patienter med smittsamma sjukdomar.Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger pÄ 18 artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde stor rÀdsla och oro för att bli sjuka och smitta sina familjer, kolleger och vÀnner. Trots risken för att sjÀlva smittas framkommer att sjuksköterskorna accepterade dessa risker eftersom de sÄg det som en del av sin professionella skyldighet att vÄrda alla patienter. För att sjuksköterskor ska kÀnna sig trygga i sitt arbete krÀvs att de har effektiv skyddsutrustning, har adekvat utbildning, och stöd frÄn arbetsgivare som ser till att det finns riktlinjer att följa.Slutsats: Sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, Àven nÀr de stÄr inför en risk för att sjÀlva bli utsatta för smitta. Tydliga rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rÀdsla för att bli smittade eller för att smitta sina familjer.