Idén till detta arbete kommer utifrÄn min sons önskan om att bli riddare. Syftet Àr att belysa och reflektera över hur studie- & yrkesvÀgledare hanterar elevers idéer om ovanliga yrkesval, i en tid nÀr samhÀllsförÀndringar kan Àndra förutsÀttningarna och utbudet för olika yrken. Första delen Àr en genomgÄng av tidigare forskning samt av anvÀndbara teoretiska utgÄngspunkter och begrepp. Den teoretiska delen behandlar frÀmst utvalda delar av Anthony Giddens omfattande arbete. Sedan tas det intressanta begreppet gatekeeper upp frÄn den statliga utredningen SOU 2003:77.

Teater VÀstmanland har pÄ senaste tiden inte kunnat fylla sinaförestÀllningar med publik, som förr i tiden. Detta har medfört attteatern har tÀnkt över vilka möjligheter som finns för dem. Att söka sig till nya kundgrupper var en av möjligheterna, mer specifikt handlar denna uppsats om företag i VÀsterÄs som en potentiell kundgrupp för Teater VÀstmanland.Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ ifall företag i VÀsterÄs Àrpotentiella kunder för vÄr uppdragsgivare Teater VÀstmanland. Vi ska ta reda pÄ orsakerna till varför företagen inte besöker teatern nÀrföretagen arrangerar personaltillstÀllningar, samt vad som skulle kunna fÄ dem att besöka teatern.Vi kontaktade de 50 största företagen i VÀsterÄs via telefon. Av dessa 50 företag bokades 20st för intervjuer, varav 17 intervjuer till slutgenomfördes.

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

Stressrelaterade sjukdomar och utbrÀndhet blir allt vanligare i takt med att pressen pÄ arbetsplatsen ökar. Detta Àr ett samhÀllsproblem som inte bara drabbar individerna oerhört negativt, det skapar Àven stora problem för företagen med ökat antal sjukskrivningar och kostar samtidigt samhÀllet stora summor pengar varje Är. Samtidigt finns forskning som tyder pÄ att grönska och natur har mycket positiva effekter pÄ mÀnskliga stressnivÄer. Denna kandidatuppsats Àmnar att genom en litteraturstudie behandla och diskutera huruvida en grönare arbetsplats kan minska den stress som idag drabbar allt fler. Den Àmnar ocksÄ undersöka hur en grön stressdÀmpande miljö bör se ut och vad den innehÄller.

Kostnaderna för den arbetsrelaterade ohÀlsan i form av sjukskrivningar och produktionsbortfall Àr stora. De arbetsorganisatoriska faktorer som har störst betydelse för ohÀlsan Àr arbetsmiljön och ledarskapet. Ledningen Àr den faktor som i sin tur har möjlighet till pÄverkan pÄ arbetsmiljöns utformning. Detta betyder att ledaren Àr den faktor som har störst möjlighet att pÄverka medarbetarens hÀlsa. Enligt vissa teorier kan ledarskapsbeteendet direkt kopplas till medarbetarnas hÀlsa.

Syfte: PÄ dagens arbetsplatser finns det ofta en mÀngd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar pÄ skilda nivÄer. Syftet med studien Àr att undersöka hur barnskötare och förskollÀrare ser pÄ yrkesrollerna och dess samspel. Syftet Àr att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, dÀr arbetsgrupper innehÄller olika yrkeskategorier. Vilka Àr likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gÀllande status, ledarskap, ansvar och uppgifter? Metod: Studien Àr kvalitativ.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger kan frÀmja motivationen till lÀrande hos elever i inlÀrningssvÄrigheter. Studien Àr uppbyggd pÄ nio intervjuer varav fem Àr med elever och fyra Àr med pedagoger. De elever som deltog i undersökningen valdes utifrÄn deras erfarenheter av inlÀrningssvÄrigheter i skolan. Pedagogerna valdes i sin tur utifrÄn deras olika arbetsplatser och skilda spetskompetenser. Anledningen till detta var för att de skulle kunna delge studien olika infallsvinklar utifrÄn deras olika kompetenser och erfarenheter i verksamheten.

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det förekommer att den professionella har starka personliga kÀnslor för klienten och om det förekommer att ett privat förhÄllande inleds mellan professionell och klient. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Har det uppstÄtt starka positiva eller negativa kÀnslor för en klient? Hur har den professionella hanterat dem? Har det uppstÄtt nÄgot privat förhÄllande till/med en klient? Hur har den professionella hanterat det? Mitt empiriska material har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetande kvinnor inom missbruks- och beroendevÄrden. Analysen av intervjuerna har skett genom en eklektisk och teoretisk analysmetod. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av Goffmans (2009) interaktionistiska teorin.

I Sverige har vi lagstadgad rÀtt att pÄverka vÄr arbetsmiljö, det kan t.ex. innefbÀra höj och sÀnkbara skrivbord och ergonomiskt riktiga kontorsstolar. Inom de flesta yrken anses detta som en sjÀlvklarhet och grundtanken Àr att genom anpassade arbetsplatser minska förslitningsskador och i lÀngden Àven höga kostnader för sjukskrivningar samt bidra till mer vÀlmÄende personal. Inom vissa yrken Àr detta inte lika sjÀlvklart utan dÀr verkar man istÀllet rÀkna de kortsiktiga kostnaderna snarare Àn det lÄngsiktiga vÀlbefinnandet hos sina anstÀllda. I samma land dÀr vissa av oss sitter och ?rattar? in rÀtt höjd pÄ vÄra kontorsstolar sitter en annan yrkeskÄr snett i sina bilar, vandrar runt med skavande arbetsredskap och sliter ut sina kroppar i förtid.

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

Sammanfattning: Bakgrund: Patienter med karpaltunnelsyndrom (CTS) Àr vanligt förekommande inom vÄrden. Prevalensen Àr 4 % av befolkningen. MÄnga har haft sina besvÀr lÀnge vilket pÄverkar aktivitetsutförandet och sömnen negativt. Anamnes och bedömnings-instrument ger arbetsterapeut underlag till diagnostisering och interventioner. Tidig diagnostisering och arbetsterapeutiska interventioner möjliggör för ett bÀttre resultat.

Den hĂ€r studien beskriver kritiska hĂ€ndelser och vad som pĂ„verkat lĂ€roprocessen i en reflektionsgrupp för ledarstöd, ett samverkansprojekt mellan tvĂ„ olika förvaltningar och landstinget i en medelstor svensk stad. Åtta erfarna chefer frĂ„n olika arbetsplatser trĂ€ffades vid sju tillfĂ€llen under perioden nov 2004 ? juni 2005 under ledning av en processledare. Det övergripande syftet med studien Ă€r att ur deltagarperspektiv belysa och analysera processen i kompetensutvecklingsinsatsen och söka svar pĂ„ vilka brytpunkter deltagarna upplevt i termer av stödjande och hindrande hĂ€ndelser under lĂ€roprocessens gĂ„ng samt vilka effekter av kompetensutvecklingen deltagarna sjĂ€lv ser i sin profession som ledare i den dagliga praktiken.Studien har en kvalitativ ansats och kritiska-hĂ€ndelse-metoden, CIT (Critical Incident Technique) har anvĂ€nts för att samla in och analysera data. Åtta djupintervjuer med samtliga deltagare och en djupintervju med processledaren har legat till grund för analysen, som resulterade i sju kategorier; Engagemanget och motivationen, Tryggheten, Kommunikationen och interaktionen, Perspektivvidgandet, SamhörighetskĂ€nslan, Energitappet och SjĂ€lvkĂ€nslan.Följande slutsatser mynnar i studien ut i en diskussion mot bakgrund av teorier om lĂ€rande och dĂ„ i synnerhet vuxnas lĂ€rande;? Den strategiska styrningen av kompetensutvecklingsprogrammet har öppnat lĂ€randeporten och lagt grunden för deltagarnas motivation? Det operativa ledarskapet har haft mycket stor betydelse för lĂ€rprocessen och skapat förutsĂ€ttningar för kommunikationen, kunskapsutbytet och dĂ€rmed kunskapsbildningen.? De respektfulla relationerna i gruppen har gett en kĂ€nsla av samhörighet, som i sin tur legat till grund för det viktiga erfarenhetsutbytet i kunskapsbildningen? Reflektionsgruppen har bidragit till autonomi.

Datorgenererade virtuella vÀrldar har gett oss möjligheten att anvÀnda mÄnga av de kognitivamekanismer som vi anvÀnder i den fysiska vÀrlden Àven nÀr vi agerar och kommunicerar i dendigitala vÀrlden. De virtuella vÀrldarna skapar platser dÀr vi kan samarbeta och umgÄs, bÄde iunderhÄllningssyfte och som arbetsplatser.Men de nya möjligheterna skapar ocksÄ helt nya situationer. NÀr vi tidigare anvÀnde vÄrainre mentala vÀrldar för att planera, simulera, minnas och fantisera var det alltid bara en av detÀnkta vÀrldarna som var den aktuella, dÀr vi faktiskt befann oss just dÄ. NÀr man Àr aktiv i envirtuell vÀrld Àr man samtidigt nÀrvarande i tvÄ helt olika sammanhang.I den hÀr uppsatsen och studien har en grupp World of Warcraft-spelare frÄgats om hur deupplever sin förmÄga att dela uppmÀrksamhet mellan olika saker. Dels i vardagliga situationeri den fysiska vÀrlden och dels mellan den fysiska och den virtuella vÀrlden.Tidigare studier av spel och datorsimulerade miljöer har ofta sett avskÀrmning frÄn denfysiska vÀrlden som en viktig faktor för att anvÀndaren skall uppleva sig nÀrvarande i denvirtuella miljön.