Titel Att kommunicera svĂ„r förĂ€ndring - Ett medarbetarperspektivFörfattareTherĂ©se Boija & Fanny NybergHandledareCatrin JohanssonExaminatorElisabeth StĂșrUtbildningMedie- och kommunikationsvetenskap, HT 2011, MittuniversitetetSyfteSyftet med studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur medarbetare frĂ„n tre olika arbetsplatser inom Spendrups uppfattar kommunikationen kring förĂ€ndringen pĂ„ VĂ„rby bryggeri.FrĂ„gestĂ€llningarHur den dagliga kommunikationen mellan chefer och medarbetare upplevs av medarbetarna. Hur medarbetarna vill att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ska fungera. Hur medarbetarna upplever kommunikationen kring nedlĂ€ggningen.MetodStudien har gjorts i form av nio fokusgrupper bestĂ„ende av 3-5 deltagare frĂ„n Spendrups medarbetare.ResultatI studien framgĂ„r det att Spendrups förĂ€ndringskommunikation fungerar bra initialt men saknar uppföljning. Dessutom vill medarbetarna i regel ha en mer tillgĂ€nglig chef. De tillfrĂ„gade medarbetarna anser att kommunikationen i organisationen oftast sker muntligt, och de vill ha det sĂ„, men att informationen inte Ă€r tillrĂ€cklig.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer nÀr vÄrdpersonal hamnar i situationer dÀr etiska dilemman uppstÄr och dÀr de Àr oförmögna att skydda allas behov och vÀrderingar. Syftet med denna studie var att mÀta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd med ett speciellt fokus pÄ situationer som framkallar moralisk stress och pÄ eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som anvÀnts var en enkÀtstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd i Norrbotten. EnkÀten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nÀstan alla situationer dÀr etiska dilemman fanns beskrivna.

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n arbetstagarens subjektiva upplevelser undersöka hurarbetstid pĂ„verkar vĂ€lbefinnande och stress.Studien genomfördes med en kvantitativ ansats. En enkĂ€t besvarades av 47respondenter pĂ„ fyra arbetsplatser, varav tvĂ„ arbetar med sextimmars arbetsdag ochtvĂ„ arbetar med Ă„ttatimmars arbetsdag. Resultatet presenteras huvudsakligen medhjĂ€lp av frekvensfördelningar, men Ă€ven medelvĂ€rde anvĂ€nds.För att analysera resultatet anvĂ€ndes tidigare forskning om work-life conflict, stressoch arbetsbelastning. Även role strain theory anvĂ€ndes för att belysa den rollkonfliktsom uppstĂ„r dĂ„ arbetslivet ska kombineras med privatlivet.Resultatet visar att personalen som arbetar sextimmarsdagar i större utstrĂ€ckningaldrig har problem att kombinera arbete med fritid. Personalen som arbetarĂ„ttatimmarsdagar upplever de flesta stressymptom mer frekvent Ă€n personalen somarbetar sextimmarsdagar, förutom gĂ€llande sömn samt vĂ€rk i rygg och nacke.Resultatet visar inga tecken pĂ„ att personalens arbetsbelastning höjs med enarbetstidsförkortning.Studiens slutsats blir sĂ„ledes att personalen som arbetar sextimmarsdagar tenderar attha bĂ€ttre balans mellan arbete och fritid, samt skatta sin hĂ€lsa högre Ă€n personalensom arbetar Ă„ttatimmarsdagar..

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angÄende den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förstÄelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och Àven försöka utröna vilka faktorer som anses pÄverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser sÀrskilt viktig i frÄgan. Grundstenarna för undersökningen Àr psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlÀngningen Àven folkhÀlsa.

Very often we are likely to hear how important it is as adults to help small children and pupils out of bullying situations, both for the bullied one and the bully. What we often tend to forget is that bullying situations among adults are as common as the ones children put up with. The only difference is that the ones adults go through is a much more silent one, and the bullies often have a better strategy on how to beat down their victims slowly. Some of the cases also show that the bullying that is happening among adults is similar to the one between children. The risks in the bullying that occurs in the work environment are such as: bad self-esteem, doubting in their roles as professionals, anger, depression, anxiety and in some cases can be so dangerous that the suffered one eventually commits suicide.

Det blir allt vanligare för de anstÀllda, att anvÀnda sina privata enheter som smarttelefoner eller surfplattor för anvÀndning pÄ sina arbetsplatser. "Bring Your Own Device" (BYOD) Àr ett koncept för att ansluta arbetstagares enheter till företagets nÀtverk och datorer. BYOD-lösningar involverar sÀkerhetsrisker, t.ex. nÀr information överförs till eller lagras pÄ privata enheter. AnvÀndarens sÀtt att hantera enheten kan ocksÄ medföra risker, exempelvis i form av virus, lösenordsskydd och sÀttet att hantera information som finns pÄ enheten.

Bakgrund: Forskningen om koncentrationslÀsning Àr bristfÀllig och daterad. Det finns skolor som menar att koncentrationslÀsning minskar stress men ingen forskning finns kring koncentrationslÀsning i förhÄllande till stress.Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationslÀsning och stress. Om det finns ett samband Àr syftet ocksÄ att söka förklaringar till hur sambandet ser ut genom att undersöka psykosociala faktorers effekt. FrÄgestÀllningar: Har koncentrationslÀsning nÄgon inverkan pÄ elevers upplevelse av stress? Hur pÄverkar de psykosociala faktorerna krav, kontroll och socialt stöd elevers upplevelse av stress? Metod: En enkÀtundersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor utfördes.

Examensarbetet Skalmurar med bristfÀllig förankring Àr ett försök att belysa ett aktuellt problem samt sprida nyttig och viktig information. Vi har intervjuat företag, fastighetsÀgare entreprenörer och personer med anknytningar till byggbranschen med mÄnga Ärs erfarenhet. Vi vill göra en bedömning av nulÀget och se vad olika företag har gjort nÀr det gÀller renovering av murade fasader, som kan ha undermÄlig förankring. Vi vill ocksÄ visa med bilder och modeller, vad som hÀnder vid fasaderna, hur vindarna pÄverkar ett hus och var de största belastningarna finns. En egen undersökning har gjorts ute pÄ olika arbetsplatser dÀr vi provat metalldetektorer i hopp om att kunna lokalisera rostangripna kramlor, samt dokumenterat skicket pÄ dem genom att ta bilder. Resultatet vi har kommit fram till genom vÄra fÀltstudier Àr att det utan nÄgra större problem gÄr att lokalisera kramlor med hjÀlp av till exempel metalldetektorer.

Att vĂ€xa inĂ„t, eller att förtĂ€ta, Ă€r nĂ„got som man i mĂ„nga stĂ€der strĂ€var efter. En av dem Ă€r Malmö som i sin nya översiktsplan, ÖP2012, lĂ€gger mycket fokus pĂ„ just förtĂ€tning. Det Ă€r ett viktigt steg ifrĂ„n den funktionsuppdelade till den blandade staden och kan innebĂ€ra bĂ„de miljömĂ€ssiga, sociala och ekonomiska fördelar. Exempelvis genom att resurser samutnyttjas bĂ€ttre, fĂ€rre transporter, större trygghet, bĂ€ttre integration och större attraktivitet. En ogenomtĂ€nkt förtĂ€tning kan dock innebĂ€ra negativa konsekvenser.

MÀnniskan tillbringar en stor del av sitt liv pÄ arbetsplatsen och grunden för ett bra arbetsmiljöarbete Àr att de anstÀllda inte ska drabbas av skador eller ohÀlsa pÄ grund av sitt arbete. För att arbetsplatser ska vara bra behövs det att medarbetaren Àr delaktig och har inflytande över sin arbetssituation, dÀr graden av delaktighet har stor betydelse för att minska stressen och stÀrka arbetsglÀdjen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur medarbetaren upplever delaktighet och inflytande över sin arbetssituation samt om det finns nÄgot som frÀmjar eller hindrar medarbetarens upplevelse. För att samla in data till denna uppsats genomfördes intervjuer med tio medarbetare och tvÄ enhetschefer, vid tekniska förvaltningen inom LuleÄ kommun. Den teoretiska ram som anvÀndes för att analysera Àr Robert Karasek och Töres Theorells krav och kontrollmodell som innefattar just begreppen arbetskrav och kontroll i och över arbetet.

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar pÄ flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta pÄ vÀgledarens upplevelse om krav, resurser, förvÀntningar och stöd. Genom dessa faktorer fÄr lÀsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts pÄ sÄ sÀtt att sex studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgÄtt frÄn Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna pÄverkar den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

Syftet med studien Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ha tagit emot praktikanterfrÄn arbetsmarknadsprojektet Korta vÀgen. MÄnga utlÀndska akademiker idag gÄr arbetslösatrots att Sverige har en stor efterfrÄgan pÄ kvalificerad arbetskraft. Som en lösning pÄ att försökaÄtgÀrda arbetslösheten hos denna mÄlgrupp har Sverige utformat olika arbetsmarknadsinsatserför att underlÀtta intÄget av utlÀndska akademiker pÄ arbetsmarknaden. Forskning har visat attpraktik Àr den mest fördelaktiga insats som genererats i de arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdersom idag finns. TyvÀrr rÄder hög arbetsbelastning pÄ svenska arbetsplatser vilket gör att mÄngatackar nej till att ta emot praktikanter.

Examensarbete belyser om det Àr möjligt att kategorisera studie- och yrkesvÀgledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrÄn KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att stÀlla frÄgor om hur arbetsgivaren ser pÄ deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet Àr en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvÀgledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i vÀstra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvÀgledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

De förÀndringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhÀlsoarbete pÄ denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet Àr, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets pÄverkan pÄ medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hÀlsa och chefen utgör den frÀmsta arbetsmiljöfaktorn pÄ mÄnga arbetsplatser. Syftet med denna studie Àr att studera kommunala chefers syn pÄ hÀlsa, deras medvetenhet om ledarskapets pÄverkan pÄ medarbetarnas hÀlsa samt kÀnslan av ansvar för medarbetarhÀlsan. För att studera Àmnet anvÀndes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning Àr fördelat över olika grupper av sysselsatta pÄ den svenska arbetsmarknaden. OcksÄ mÀngden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet Àr att testa i vilken utstrÀckning humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand fÄr personalutbildning stÀmmer överens med den faktiska situationen pÄ svenska arbetsplatser. Som komplement till humankapitalteorin anvÀnds en teori med ofullstÀndig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa humankapitalteorins antaganden om personalutbildning anvÀnds aggregerad data frÄn Statistiska CentralbyrÄn för olika Är.