Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ?överväga? och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor.

Syftet med denna studie är att undersöka om de speciella villkor som kommer med en ambulerande anställning i ett bemanningsföretag har någon påverkan på arbetstillfredställelsen. Tidigare forskning har visat på att det finns en del brister inom bemanningsbranschen som inte finns inom traditionella, stationära, arbetsplatser. Många av dessa brister kunde sammankopplas till Herzbergers et. al. (1999) tvåfaktorsteori på vilken undersökningen främst baserades.

Stress hör till vårdpersonalens vardag och talangen att hantera stress är en lämplig egenskap för ett bra vårdarbete. Undersökningens syfte var att beskriva hur utländska läkare upplever stress på arbetsplasten i sammanhang med språkbarriärer, kommunikationssvårigheter och kulturskillnader samt hur dessa svårigheter påverkade deras arbetsförande och privatlivet. Via sju intervjuer granskades läkares tankar, kunskaper och upplevelser och resultatet visade att dålig kommunikation och okunskap från patienter och kollegor hade en negativ påverkan på stressnivån i arbetet. Medan otillräckliga språkkunskaper i svenska uppfattades som ett stort hinder av informanterna. Resultatet visade även att socialt stöd och hjälp från kollegor och ansvariga chefer saknades vilket påverkade informanternas privatliv i form av försämrat självförtroende och minskad energi under ledig tid.

Mobbning i arbetslivet är ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket beräknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade år 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillämpade åtgärder mot mobbning på arbetsplatser, med fokus på respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori.

Blandstad är ett begrepp som används frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det är en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska återkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande är de skyddsavstånd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser ändrats från tidigt 1800-tal fram till idag.

Människors livsmönster är idag inte lika förutsägbara som förr, ålder kön och klass är inte det enda som styr våra livsval längre vilket gör det svårare att planera utifrån sådana parametrar. Det skapas nya gemenskaper på nya grunder när den digitala tekniken gör det möjligt att kommunicera oberoende av geografisk närhet. Samtidigt är folk mer benägna att flytta, dels för att studera eller hitta nya arbetsplatser men också för att upptäcka nya saker och utveckla sig själva. Att världen är föränderlig är i sig inget nytt, men globaliseringen, informationssamhället och den ökade konkurrens som de medför, leder till ett ökat behov för platser/regioner att faktiskt anpassa sig till de nya villkor som förändringarna medför och visa att man innehar attraktivitet. Att ha visioner och strategier som skapar förutsättningar för människors varierande livsstilar och livsmönster, samt att marknadsföra och kommunicera detta såväl inåt som utåt tycks bli allt viktigare..

Mobil teknologi integreras idag i allt högre grad med centrala stödsystem. Studien har undersökt vilka möjligheter som finns för fältservicetekniker att arbeta direkt i stödsystem, Service Management System (SMS), m.h.a. nya tekniker. Hur kan en bra mobil arbetsplats utformas? En enkätundersökning har utförts där 14 personer som arbetar som fältservicetekniker eller som servicechefer har deltagit.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Vid ett läkemedelsmissbruk hos en sjuksköterska kan den egna hälsa och patientsäkerheten påverkas negativt och detta kan leda till konsekvenser i relationen till patient och kollegor. Syftet med denna studie var att beskriva den kunskap som finns om läkemedelsmissbruk bland sjuksköterskor. En integrerad litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes och den baserades på 13 vetenskapliga artiklar som besvarar fem frågeställningar. Resultatet visar att läkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor är ett vanligare problem i jämförelse med icke hälso- och sjukvårdspersonal. Det är ofta patienterna som blir drabbade då sjuksköterskan som missbrukar läkemedel tar patienters läkemedel.

Syftet med vårt arbete är att utveckla en metod där barnen ges möjlighet att lära sig grundläggande matematiska begrepp på ett lustfyllt sätt i utemiljö. Fokus läggs på begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete på våra respektive arbetsplatser med våra barngrupper på en förskola och en särskola i nordvästra Skåne. Vårt arbete är ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlärning utomhus. Vi har använt oss av olika övningar och lekar för att träna matematiska begrepp tillsammans med våra respektive barngrupper i utemiljö.

I den allmänna debatten pratas och skrivs mycket om sjukfrånvaro och därefter om arbetsmiljö som en viktig bakomliggande orsak. Med tanke på senaste lagändringar angående sjukpenning i tidigt skede av sjukfrånvaron, som lägger större ansvar på arbetsgivarna kommer arbetsmiljön att uppmärksammas ännu mer. För att lyfta detta ämne yttterligare, har gjorts en studie på två olika arbetsplatser inom enheten ordinärt boende i socialförvaltningen i Luleå. Studien har kartlagt arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet som pågår i de här arbetsplatserna, med fokus på det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Syftet för undersökningen var att kunna genom en jämförelse av de här arbetsplatserna hitta brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och slutligen komma med förslag för förbättringar.

Individuella skillnader i strävan efter att öka självkänslan genom yttre faktorer har visat sig ha olika betydelse för sårbarhet för stress. Denna studie fokuserar på betydelsen av relationsbaserad (RBSE) och kompetensbaserad (CBSE; Johnson & Blom, 2007) självkänsla för upplevd stress i hem/nära relationer respektive i arbetslivet. En enkätundersökning utfördes där 105 deltagare från olika arbetsplatser i åldrarna 23-65 år deltog. En hierarkisk regressionsanalys visade att RBSE och negativ affekt predicerade upplevd hemstress. RBSE och negativ affekt var även prediktorer medan CBSE inte hade någon effekt på upplevd arbetsstress.

Denna undersökning behandlar ett ämne som i samhället är väldigt aktuellt. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur omsorgspersonal kan uppleva arbetsrelaterade förändringar och med fokus på hur dessa upplevelser relaterar till personalens arbetsglädje. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie i form av intervjuer. I undersökningen ingår fyra informanter, alla arbetar inom äldreomsorgen som omsorgspersonal. Informanterna arbetar på två olika arbetsplatser där dessa nyligen har genomfört större organisatoriska förändringar. Resultatet visar att arbetsglädje för personalen är att ?vara glad på arbetet?, att tycka arbetet är ?roligt?, samt att känna att man gör någonting meningsfullt.

Kvinnliga yrken är yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska,tandhygienist, sjuksköterska och förskollärare. Men det finns även män som hardessa yrken och det skrivs också då och då om dem i tidningar. De är ovanliga, menblir vanligare då det görs satsningar för att få in fler män på dessa arbetsplatser.Att undersöka hur de framställs i media och se vilka varianter av manlighet somförmedlas är syftet med denna undersökning. Materialet kommer från svenskdagspress och innefattar både lokala och rikstäckande tidningar.För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Materialetomfattar tolv artiklar med intervjuer med män i kvinnodominerade yrken.Resultatet visar att de flesta männen inte tänker så mycket på manligt och kvinnligtoch känner inte att deras manlighet är hotad av det kvinnliga yrket.

Forskning har visat att vilken typ av kontorsmiljö ett företag har påverkar medarbetarnas välmående och arbetstillfredsställelse. Det har även påvisats ett samband mellan arbetstillfredsställelse och de anställdas produktivitet. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur införandet av ett aktivitetsbaserat kontor kan upplevas av de berörda medarbetarna och hur de upplever att deras arbetssätt, arbetstillfredsställelse och produktivitet förändrats. I aktivitetsbaserade kontor är alla arbetsplatser gemensamma och medarbetarna väljer arbetsplats beroende på typ av arbetsuppgift. Studien är utförd på ett stort industriföretag i Västsverige som infört aktivitetsbaserat arbetssätt.