GrĂ€nserna mellan arbete och fritid har tunnats ut. Alkohol i relation till arbete har blivit vanligare, beroende pĂ„ förĂ€ndringar i alkoholattityden. Även organisationer har anammat alkoholen som ett sĂ€tt att umgĂ„s framförallt genom ?afterwork?. Arbetsplatser Ă€r dĂ„liga pĂ„ att informera ut sin alkoholpolicy.

Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse pÄ promotivt hÀlsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare pÄ tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden Àr Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang. I analysarbetet anvÀndes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hÀlsoarbetet och att mÀnniskor med ett starkt KASAM bÀttre tÄl pÄfrestningar i arbetslivet Àn de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsÀttningar till en hÀlsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel.

Det Àr oftast upp till chefen att introducera en nyanstÀlld i företaget ochlotsa runt denne bland arbetsplatser och nya arbetskamrater. Det Àr denhÀr processen som det hÀr arbetet har behandlat, utvecklat och försöktunderlÀtta. Dels för chefen och dels för den nyanstÀllde.I undersökningen har en litteraturstudie, en teknisk analys, en iterativprototyputveckling och en implementering av en prototyp ingÄtt. Ilitteraturstudien har fokus legat pÄ omrÄdena webbdesign ochapplikationsdesign. Prototyputvecklingen har gÄtt genom tre iterationer,frÄn pappersprototyper till digitala bilder som anvÀnts som mall underimplementeringen av den slutgiltiga applikationen.Applikationen har utvecklats i .NET och C# mot en SQL databas.

Arbetet undersöker och kartlÀgger sÀkerhetsmedvetenhet gÀllande IT-anvÀndning samt sÀkerhetsnivÄn hos hemanvÀndare. Undersökningen grundas i pÄstÄendet att en legitim anvÀndare ofta utgör en sÀkerhetsrisk för systemet genom brist pÄ kunskap. Anledningen till att fokus lÀggs pÄ hemanvÀndaren Àr syftet att fÄ fram data kring anvÀndarens sÀkerhetsmedvetenhet i en miljö dÀr denne inte blir pÄverkad av utomstÄende faktorer sÄsom sÀkerhetsregler som ofta förekommer pÄ arbetsplatser. Datainsamlingen sker genom enkÀtundersökning samt experiment. Arbetet anvÀnder sig ocksÄ av av en litteraturstudie som syftar till att tillhandahÄlla bakgrund, fördjupa kunskapen inom Àmnet samt sÀtta arbetet i ett större sammanhang.

Denna uppsats Ă€r riktad till att ta reda pĂ„ hur det kommer sig att allt fĂ€rre personer anmĂ€ler till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vid diskriminering pĂ„ arbetsplatser. Uppsatsen kommer Ă€ven illustrera hur diskriminering kan upplevas bland de utsatta genom kvalitativa intervjuer samt hur arbetstagare i Östersund och Eskilstunas kommun stĂ€ller sig till Ă€mnet genom kvantitativ enkĂ€tundersökning. Undersökningen har visat att majoriteten av de som blir utsatta för diskriminering söker stöd frĂ„n annat hĂ„ll i första hand istĂ€llet för att anmĂ€la till DO. NĂ€r medarbetare vid bevittning av diskriminering hanterade situationen visade sig i tvĂ„ delar dĂ€r ena sidan var medvetna om diskriminering pĂ„ sin arbetsplats och inte agerade eller agerade minimalt, resterande stĂ€llde sig till antagandet att diskriminering eller trakasserier/krĂ€nkningar inte förekom pĂ„ arbetsplatsen. Det rĂ„der brist pĂ„ kunskap om DO och deras arbete i arbetslivet och det hĂ€r kan vara orsak till att arbetstagare inte anmĂ€ler..

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetstillfredsstÀllelse pÄverkas av hygien- respektive motivationsfaktorer samt att ta reda pÄ hur introvert-extrovert personlighet pÄverkar dessa samband. Studien utgÄr frÄn Herzbergs arbetsmotivations teori och Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsstÀllelse. En enkÀtstudie genomfördes pÄ en grupp (N=48) arbetstagare, huvudsakligen kollektivanstÀllda. Resultatet visade att bÄde en hög nÀrvaro av motivationsfaktorer och en hög nÀrvaro av hygienfaktorer gav upphov till hög arbetstillfredsstÀllelse. Detta resultat ger stöd Ät Herzbergs teori.

Kognitiva arbetsmiljöproblem Àr ett begrepp som funnits lÀnge samtidigt som det fortfarande finns vÀldigt lite forskning som beskriver hur och varför mÀnniskor blir pÄverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem pÄverkar mÀnniskan pÄ moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrÄn en etnografisk ansats dÀr datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har anvÀnts. Resultatet tyder pÄ att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som tvÄ perspektiv i analysen och utgÄr frÄn samma empiriska fÀltarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jÀmförts för att se vad respektive teori bidrar med, dÀr skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men Àven varför de uppstÄr och hur förÀndringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3..

Syftet var att undersöka individers motivation till och upplevelse av motion, vad som leder tillavbrott i ett motionsprogram, upplevda hinder till motion, vilka strategier de somupprĂ€tthĂ„ller sina motionsvanor anvĂ€nder för att överkomma dessa hinder samt om deanvĂ€nder mĂ„lsĂ€ttningar för sitt motionerande. Bakgrundsvariablerna var kön, Ă„lder,erfarenhet, trĂ€ningsfrekvens och barndomshistorik. Ett kvantitativt formulĂ€r delades ut vidolika trĂ€ningsanlĂ€ggningar och arbetsplatser. Försökspersonerna (N = 166) var: MĂ€n (N =100) och Kvinnor (N = 66), Yngre Vuxna 16 - 29 Ă„r (N = 82), MedelĂ„lders 30 - 44 Ă„r (N = 56)och Äldre Vuxna 45 - 66 Ă„r (N = 27), Nybörjare (N = 24) och Erfarna (N = 142), LĂ„gaktiva(N = 81) och Högaktiva (N = 85), Aktiva (N = 82) och Inaktiva förĂ€ldrar (N = 84) samtAktiva (N = 134) eller Icke Aktiva (N = 32) i organiserad barn/ungdomsidrott underuppvĂ€xten. Det vanligaste motivet till att trĂ€na var att förbĂ€ttra konditionen och den vanligasteupplevelsen var att trĂ€ning var ett verktyg till att hĂ„lla sig i form.

En allmÀn uppfattning Àr att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses Àven anvÀnda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus pÄ individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkÀt undersöktes tvÄ arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Detta examensarbete utreder frÄgestÀllningen om den sÄkallade "olyckskorpen" ? alltsÄ yrkesarbetaren som Àr inblandad i flertalet arbetsplatsolyckor ? verkligen existerar. FrÄgan Àr lite av kontroversiell typ och har diskuterats sedan 1940-talet, utan nÄgot avsevÀrt utslag eller dokumenterat alster.Samarbetspartner blev NCC Construction och tvÄ av deras stora arbetsplatser i StockholmsomrÄdet valdes som mÀtfÀlt; Söderby samt Frösunda.Undersökningen baserades pÄ datainhÀmtning genom enkÀtformular till yrkesarbetare och ledning pÄ de utvalda arbetsplatserna, genom erfarenhetsinhÀmtning frÄn platschefer och lagbasar inom NCCs organisation samt frÄn YTH-studenter pÄ byggprogrammet. Författarnas egen erfarenhet frÄn branschen har ocksÄ vÀgts in i bearbetningen.Resultatet gav ingen olyckskorp att sÀtta fingret pÄ, men en indikation frÄn samtliga hÄll att egenskaper som kan knytas till olyckskorpen förekommer i branschen. Detta gav upphov till en teoretisk modell att anvÀndas för att ringa in olyckskorpar pÄ individuell nivÄ i en vidare undersökning..

Det Àr oftast upp till chefen att introducera en nyanstÀlld i företaget ochlotsa runt denne bland arbetsplatser och nya arbetskamrater. Det Àr denhÀr processen som det hÀr arbetet har behandlat, utvecklat och försöktunderlÀtta. Dels för chefen och dels för den nyanstÀllde.I undersökningen har en litteraturstudie, en teknisk analys, en iterativprototyputveckling och en implementering av en prototyp ingÄtt. Ilitteraturstudien har fokus legat pÄ omrÄdena webbdesign ochapplikationsdesign. Prototyputvecklingen har gÄtt genom tre iterationer,frÄn pappersprototyper till digitala bilder som anvÀnts som mall underimplementeringen av den slutgiltiga applikationen.Applikationen har utvecklats i .NET och C# mot en SQL databas.

Fler och fler arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anstÀllda. Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra anstÀlldas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnÄ syftet med studien anvÀndes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandlÀggare pÄ en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anstÀllda var positivt instÀllda till e-utbildning men ville gÀrna att det kombinerades med traditionell utbildning, dÄ samtliga pÄtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar.

Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse för hur mÀnniskor beroendepÄ genus förvÀntas hantera situationer som innefattar beslutsfattande.Totalt deltog 28 personer frÄn tre olika arbetsplatser som skattade hurvÀl 25 pÄstÄenden stÀmde in pÄ fyra fiktiva personer som presenteradesmed personbeskrivningar. Dessa beskrivningar skiljde sig Ät genomkön och bekantskap till undersökningsdeltagarna. De kvinnliga fiktivapersonerna uppfattades som mer rationella och intuitiva Àn de manligafiktiva personerna. Undersökningsdeltagarna ansÄg att de fiktivapersonerna med samma genus tenderade att besitta positiva egenskapergÀllande beslutsfattande i större utstrÀckning Àn de fiktiva personernamed motsatt genus. Kvinnliga försöksdeltagare ansÄg att de personersom de beskrevs vara nÀra vÀn med hade en mindre beroendebeslutsstil Àn de som de inte vara nÀra vÀn med, medan det motsattaförhÄllandet rÄdde för mÀn.

Upplevelser av orĂ€ttvisor pĂ„ arbetsplatser har under de senare Ă„ren kopplats till olika typer av psykologisk- och fysiologisk ohĂ€lsa. Även personlighetsdraget negativ affektivitet (NA) har inom tidigare forskning visats ha en viktig roll i stressprocessen. Denna studie undersöker huruvida IT-anstĂ€lldas upplevelser av orĂ€ttvisa löner/löneförhandlingar och nivĂ„ av NA predicerar psykologisk ohĂ€lsa samt i vilken utstrĂ€ckning sambanden mellan upplevda orĂ€ttvisor och psykologisk ohĂ€lsa kan förklaras med NA. Resultatet visar att samtliga undersökta rĂ€ttvisefaktorer var starkt korrelerade sinsemellan men att de inte predicerar psykologisk ohĂ€lsa. NA visades dock vara en stark prediktor av psykologisk ohĂ€lsa och inverkade i modellen genom att dĂ€mpa sambanden mellan distributiv-, informativ- och interpersonell rĂ€ttvisa och psykologisk ohĂ€lsa.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den lÄga andelenpsykiskt funktionsnedsatta pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Metodensom anvÀnds i uppsatsen Àr en kvalitativ metod dÀr intervjuer meddeltagare frÄn den dagliga verksamheten samt med representanter frÄnföretag genomförts. Analysmetoden som anvÀndes Àr hermeneutik, dÀrdet Àr den enskilda personens tolkningar som Àr i centrala samt att sÀtta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna frÄn den dagliga verksamheten hade fÄ antal vÀnner pÄfritiden, samt att de vÀnner som de hade, Àven hade enfunktionsnedsÀttning, vilket kan innebÀra en försvÄring att ta sig in pÄ denreguljÀra arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen pÄderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvÄrar en anstÀllning avfunktionsnedsatta personer.