För att på ett bra sätt förbereda elever för en övergång från skola till arbetsliv ska samhällets snabba utveckling och förändring också speglas inom skolans värld. Merparten av de svenska ungdomarna går idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar länk mellan skola och arbetsliv. APU är ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn på utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan påverka den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Aim and questionsThe aim of our study was to increase knowledge about successful school managers' views on teachers' mental health and their own work regarding this subject.In what ways do the school manager work preventive with measures on teachers' mental health? How does leadership affects teachers' mental health? What factors create mental health among teachers? MethodIn order to answer the questions, we have chosen to use semi-structured interviews. To get in touch with schools that have been successful with their work with the teacher's mental health, we have made a targeted step wise sample where we contacted the primary managers of six randomly selected municipalities in Stockholms län. In total six school managers have been interviewed. The empiric data were thematized and analyzed based on the demand-control-support model. ResultsAll the interviewed school managers agreed to that the concept of mental health is about feeling good, about balance in life and to feel safe.

Bakgrund: Ambulanspersonal riskerar dagligen att exponeras för mänskligt lidande med risk för att utsättas för traumatisk stress. Mycket forskning finns om vad som är psykiskt påfrestande, men behov finns av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen påverkas psykologiskt av sitt arbete och vilka strategier personalen använder sig av.Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens strategier för att hantera psykiskt påfrestande situationer i sitt arbete.Metod: Deltagarna i studien valdes ut selektivt från två ambulansstationer i mellersta Sverige. Narrativa intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju män och tre kvinnor, mellan 33-56 år, medverkade i studien vilka representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor.Resultat: Ambulanspersonalen hanterade psykiskt påfrestande situationen genom skapa en handlingsplan och på detta sätt känna kontroll över situationen. Stöd från omgivningen, från de närmaste kollegorna och familjen var viktigt för att kunna finna lugn, också att kunna reflektera på händelsen och prata om den under debriefing.

Det är alltid svårt att komma till en plats då allting är nytt för en och man inte känner till saker och ting runt omkring. Efter att vi har intervjuat några nyanställda på högskolan i Borås förstod vi hur svårt det egentligen är att vara nyanställd på en arbetsplats som man kanske aldrig tidigare hade satt en fot i. Svårighets- och nervositetsgraden beror förstås på hur man blir bemött både av övriga medarbetare och av chef. Blir man bemött på ett välplanerat sätt som i sin tur är byggt av vänlighet och trevlighet, känner man sig mindre nervös den första dagen.Studiens syfte handlar främst om att ta reda på hur en nyanställd blir bemött på högskolan i Borås. Genom uppsatsen ska man kunna förbättra mottagandet och bemötandet av nyanställda.

Studien handlar om förändringsprocesser och undersöker vad som krävs för att uppnå ett framgångsrikt förändringsarbete i en professionell byråkrati. Uppsatsen syftar till att jämföra förändringsledarens och medarbetarnas upplevelse av implementering och genomförande av ett förändringsarbete. För att besvara syftet ställdes följande frågeställningar: Hur uppfattar medarbetarna planeringen med förändringsarbetet och hur stämmer det överens med förändringsledarens föreställning? Hur påverkar den förändringsstrategi avdelningen valde medarbetarnas mottagande av förändringen? Hur skiljer sig förändringsledarens syn på förändringsprocessen, mot medarbetarnas syn på förändringen och hur påverkar det i så fall utfallet? Teorin till arbetet byggdes på tre olika delar där den första berör bakomliggande faktorer som är av vikt för att lyckas med förändringen. Den andra delen tar upp två förändringsstrategier att arbeta efter, strategi E som styrs top-down och strategi O som styrs bottom-up.

Uppsatsen bygger på sju enskilda intervjuer med vårdpersonal på ett större äldreboende i södra Sverige. Syftet är att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka på trivseln samt klargöra vad en bra respektive dålig arbetsmiljö kan vara. Därutöver diskuteras hur förhållandet kan se ut mellan sjukskrivningar, dålig arbetsmiljö och otrivsel. Frågeställningarna är: Hur trivs personalen på sin arbetsplats? Vad kan inverka på om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dålig arbetsmiljö? När kan otrivsel och/eller dålig arbetsmiljö leda till sjukskrivningar? Metoden som använts är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Att kostbehandlingar utförs är först och främst patientens eget ansvar. Dietister arbetar därför med att stödja egenvården och ge råd vid oklarheter. Många dietister använder hjälpmedel för att kunna underlätta patientens vardag, men inga kända studier innan denna har undersökt hur dietister ser på möjligheten att använda mobilapplikationer som hjälpmedel för egenvård.Syfte: Syftet med studien var att undersöka yrkesaktiva svenska dietisters syn på mobilapplikationer som hjälpmedel för patienters egenvård. Samt om synen varierar med dietisternas ålder och arbetsplats.Metod: En webbenkät skickades ut via e-post till svenska dietister. Urvalet gjordes genom Dietisternas Riksförbunds (DRF) medlemsregister.

HBT-frågor är idag en alltmer omtalad fråga i den samhälleliga debatten. Sedan diskrimineringslagstiftningen ändrades år 2009 har organisationer ett alltmer omfattande ansvar att arbeta för att motverka diskriminering i alla dess former. Då Skellefteå kommun har fattat beslut om att öka sitt invånarantal till 80 000 invånare år 2030 görs stora insatser föratt se till att alla människor har samma förutsättningar att leva och verka i kommunen.Uppdraget var därför att undersöka första och andra linjens chefers möjligheter att utifrån den befintliga likabehandlingspolicyn arbeta med HBT-frågor. Studien baseras på 12 intervjuer med första- och andra linjens chefer på en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats inom kommunen. Resultatet visar att cheferna upplever en begränsning i hur de kan använda sig av likabehandlingspolicyn i sitt dagliga arbete.

Malmö Högskola Vårterminen 2009 Lärarutbildningen Säl III:2 Sammanfattning Vikten av uppvärmning före fysiskt arbete Målet med mitt examensarbete var bland annat att göra en undersökning hur det rent praktisk fungerar på byggarbetsplatser med morgonuppvärmning före fysiskt arbete. Jag ville ta reda på om morgonuppvärmning är ett bra verktyg för byggfolket som kan bidra till att klarar ett längre arbetsliv i byggbranschen än tidigare. De kunskaper jag inhämtat under mitt arbete hoppas jag ska motivera byggeleverna att tillägna sig morgonuppvärmning i sitt arbetsliv i byggbranschen. För att nå mitt mål med undersökningen så gjorde jag sammanlagt sex stycken intervjuer på byggarbetsplatser, sedan hade jag även gruppsamtal med byggnadsarbetarna om morgonuppvärmning på deras arbetsplats. Jag gjorde också fyra telefonintervjuer med personer från olika byggföretag som delvis var insatt i ämnet morgonuppvärmning. Hämtade in information från skrifter och publikationer där man uttalar sig om hälsosamt levnadssätt i allmänhet samt rörelsesätt som gör kroppen gott.

Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka anva?ndares relation till intrana?t pa? sin arbets- plats fo?r att identifiera vilka faktorer som kan leda till underanva?ndning. Studien baserar sig pa? en underso?kning vid Uppsala Universitet da?r deras intrana?t Medarbetarportalen inte uppna?r den grad av anva?ndning som var o?nskad.Metod: Detta a?r en kvalitativ studie da?r det empiriska materialet samlats in genom semistrukture- rade intervjuer. Bearbetning av empiri och analys har tilla?mpats genom metoden Me- ningskategorisering.Material: Nio semistrukturerade intervjuer genomfo?rdes totalt.

Syfte:Syftet med studien är att ta reda på eller belysa hur några ungdomars framtidsdrömmar, för-väntningar, visioner och önskemål har infriats ? från det att de slutade gymnasiesärskolan för ett eller två sedan till dags datum.? I vilken mån upplever de att drömmarna eller förväntningarna har infriats?? Hur beskriver ungdomarna övergången från skolan till arbetslivet?? Vilka hinder och möjligheter framträder i deras utsagor?? Hur upplever de att den yrkes- och arbetslivsförberedande processen på gymnasie-särskolan har fungerat? Teori:Studien använder sig av fenomenologiska livsvärldsberättelser som tolkats utifrån ett herme-neutiskt perspektiv. Metod: Fyra personer som slutade gymnasiesärskolan för ett respektive två år sedan har intervjuats med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Resultat:Deltagarnas upplevelser av brottet mellan skola och arbete är olika, men en gemensam erfa-renhet är skolans bristfälliga information om en framtida arbetsplats. I det här fallet steget från praktikplats till ett arbete.

KLIPPANByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

SOS-barnbyar är ett hem för omhändertagna barn och finns som världsomfattande verksamhet och i vårt grannland Finland. Här placeras barn som på grund av biologiska föräldrars bristande föräldraförmåga inte längre kan bo kvar hemma. Målet med SOS-barnbyar är att alla barn ska få en trygg familj att växa upp i där de får sina behov tillgodosedda och en familjär uppväxt. Syftet med studien var att belysa hur barnhemsmammor på SOS-barnbyar i Finland ser på barns anknytning och vad barnhemsmammans egen roll är gällande att främja barns anknytning. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som genom kodning och kategorisering.

En god arbetsmiljö förebygger ohälsa och olycksfall. Vi har i Sverige arbetsmiljölagen som reglerar vår arbetsmiljö. I lagen framkommer hur arbetsgivaren och arbetstagarna gemensamt skall verka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön är uppdelad i den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala arbetsmiljön. Jag har i denna studie avgränsat mig till den psykosociala arbetsmiljön.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) är en arbetsmodell och ett förhållningssätt. Författaren har implementerat LIP på sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har även utarbetat en egen arbetsmodell utifrån LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks på vilket sätt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjälpt dem att bli bättre på att göra barn delaktiga i måltiden. De grundläggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhållningssätt samt LIP definieras.