Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagogerna sÀger sig utgÄ ifrÄn i arbete med tvÄsprÄkiga elever, med annat modersmÄl Àn svenska, i grundskolans tidigare Är samt pÄ vilka sÀtt pedagogerna upplever att deras undervisning pÄverkas av dessa elever. UtifrÄn denna redogörelse vill vi Àven tolka hur pedagogerna förhÄller sig till tvÄsprÄkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrÄn kvalitativa intervjuer dÀr det har ingÄtt fem pedagoger, som arbetar pÄ grundskolans tidigare Är, pÄ olika skolor. Intervjuerna har prÀglats av semistandardiserade och ostrukturerade dÀr intervjufrÄgorna har formulerats i förvÀg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhÀvt att tvÄsprÄkigheten har mÄnga fördelar, bland annat mÄngkulturalismen, som medför att barnen lÀr sig att uppskatta och acceptera varandra.

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förskolor som har fÄtt kritik för bristande arbete med kulturell mÄngfald och som har en liten etnisk mÄngfald bland barnen, resonerar om sitt arbete med mÄngfaldsfrÄgor i verksamheten. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar för studien har jag i denna kvalitativa studie genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare. Efter transkriberingen gjordes en innehÄllsanalys av materialet, under vilken tre stycken kategorier (mÄngfald i en svensk förskola, förhÄllningssÀtt och förverkligandet av lÀroplanens mÄl) trÀdde fram, som redovisas i uppsatsens resultatdel. Studien visar att en viss konfliktundvikande attityd finns hos förskollÀrare. Studien visar Àven hur förskollÀrarnas uppfattningar om mÄngfald och mÄngfaldsarbete ser ut och hur förskollÀrarna försöker förbereda barnen inför mötet med det svenska samhÀllet..

I Sverige finns cirka 60 tjejjourer som ideellt arbetar för att stötta och stÀrka unga kvinnor vars psykiska ohÀlsa fortsÀtter att öka. Statistiskt sett sÄ finns klara samband mellan den psykiska ohÀlsan bland flickor i Sverige och orsak till varför de stödsökande hör av sig till tjejjourerna och andra ideella organisationer. Syftet med studien var att beskriva vad jourerna gör för att förbÀttra den psykiska ohÀlsan bland flickor samt att beskriva faktorer som pÄverkar det ideella arbetet pÄ tjejjourerna enligt de aktiva medlemmarna. En kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod. Sju intervjuer genomfördes pÄ aktiva medlemmar pÄ olika tjejjourer och analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om ridlÀrare och ridelever upplever att musik pÄverkar dem och deras ridning om musik anvÀnds under dressyrlektioner. Undersökningen Àr gjord genom enkÀter besvarade av ridelever pÄ ridskola, ridgymnasium och eftergymnasiala ridelever som deltar i ett ridprojekt, samt genom enkÀter besvarade av ridlÀrare. I svaren frÄn undersökningen uttryckte eleverna bland annat upplevelsen att musiken pÄverkade dem och deras hÀstar bÄde till avslappning och stimulans. Rideleverna upplevde Àven att det var lÀttare att hitta en bra takt tillsammans med sina hÀstar i sitt dressyrarbete under trÀningen med musik, under förutsÀttning att musikens takt stÀmde ihop med dressyrrörelsen. I varje deltagande ridelevsgrupp fanns det nÄgon elev som inte önskade trÀna till musik.

I detta arbete har vi försökt att se till arbetsökande ungdomars och ungdomsarbetsföremedlares perspektiv i Halmstadskommun - Vi vill se pÄ hur arbetsförmedlarens yrkesroll pÄverkar mötet parterna emellan. För att göra detta har vi först och frÀmst undersökt arbetsförmedlarens respektive de ungas situationer var för sig dÄ de stÄr inför ett möte med varandra, för att sedan kunna se till vad som sker dÄ de möts. Vi har anvÀnt oss utav bÄde kvantitativ och kvalitativ metod i vÄr studie, dÄ de kÀndes som nödvÀndiga komplement till varandra i vÄr strÀvan efter att finna svar pÄ vÄr frÄgestÀllning.Resultaten av vÄrt arbete visar oss att arbetsförmedlarna och de arbetssökande till viss del upplever ett hinder i mötet mellan dem, bland annat genom det byrÄkratiska systemet. VÀgen till vÄrt resonemang kan ni följa genom uppsatsen..

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Denna uppsats handlar om att skapa sig en förstÄelse för ÀmnesomrÄde arbetstillfredsstÀllelse. Syftet med studien Àr att skapa kÀnnedom och fÄ förstÄelse för vilka faktorer som leder till arbetstillfredsstÀllelse respektive vantrivsel bland vÄrdbitrÀden. För att uppfylla syftets mÄl har en kvalitativ metod anvÀnts i form av personliga intervjuer. Som stöd tillÀmpades Herzbergs tvÄfaktorsteori som beskriver olika faktorer som motiverar oss att kÀnna tillfredsstÀllelse till arbetslivet och olika faktorer som gör att vi vantrivsel pÄ jobbet.Undersökningen visade att det som vÄrdbitrÀde upplever som mest viktigt för att kÀnna arbetstillfredsstÀllelse Àr att ha ett meningsfullt arbete, fÄ uppskattning för arbetsinsatserna, goda relationer till arbetskamraterna, och en kompetent och rÀttvis arbetsledare. Det som mest bidrog till vantrivsel var frÀmst lönen, arbetsförhÄllandena och organisationens politik och administration..

Syftet med studien var att undersöka huruvida borttagandet av kontrollmÀrket pÄverkade ordningspolisens dagliga arbete eller inte, samt vilka eventuella övriga följder det skulle kunna fÄ. En enkÀtundersökning genomfördes bland ordningspoliserna pÄ Uppsalas polismyndighet för att ge oss en bild, om Àn en begrÀnsad sÄdan, av polisernas Äsikt. Denna bild ligger dessutom delvis till grund för vÄrt arbete och det Àr polisernas egna Äsikter som utgör en stor del av det empiriska materialet som vi anvÀnt oss av, detta eftersom vÀldigt fÄ arbeten tidigare gjorts kring Àmnet. Inom ramen för rapporten visas de olika polisernas Äsikter och det visar sig att det rÄder ett relativt unisont tÀnkande kring Àmnet. Slutsatserna vi drar Àr att det finns viss problematik som borttagandet av kontrollmÀrket medfört, vissa uppenbara och andra lite mer lÄngsökta.

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap dÄ de saknar arbete Àr ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhÀllet kan bland annat ske genom arbetstrÀning. Att ta ett riktigt arbete Àr oftast ett för stort steg att ta nÀr personer med psykiska funktionshinder skall komma Äter till arbetslivet.Syftet med min studie Àr att undersöka vad arbetstrÀningen betyder för mÀnniskor med psykiska funktionshinder. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstrÀnar pÄ olika platser ute i arbetslivet bland friska personer.

Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera hur Sida och Afrikagrupperna arbetar med hiv och aids i Sydafrika utifrÄn den postkoloniala kritik som riktats mot denna typ av arbete. Fokus ligger pÄ de problem och dilemman som finns i utvecklingssamarbetet med Sydafrika. För att fÄ en djupare förstÄelse och ytterligare ett perspektiv sammanför vi den postkoloniala teorin med teorier om hÀlsa. I det postkoloniala kapitlet behandlas bland andra Maria Eriksson Baaz och Pal Ahluwalias teorier om hur kolonialismen har skapat strukturer som pÄverkar Afrikabilden bÄde i vÀstvÀrlden och i Afrika idag. I teorin om hÀlsa utgÄr vi ifrÄn bland andra Deborah Lupton som menar att folkhÀlsa har en stark inverkan pÄ politiska och sociala strukturer som fungerar som ett moraliserande system och pÄverkar hur vi ser pÄ oss sjÀlva.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..

Det blir allt vanligare att företag vÀljer att certifiera sig enligt olika standarder inom kvalitets-, miljö- och arbetsmiljö, dels för att organisationerna ser det som utvecklande för verksamheten men ocksÄ för att kunna anvÀnda det som konkurrensmedel. Företag som vill arbeta med flera ledningssystem, kan integrera dessa för att kunna arbeta med dem pÄ ett effektivt och systematiskt sÀtt. Svalson AB Àr ett företag inom verkstadsindustrin som har certifierat sig enligt den internationella standarden ISO 14001 Är 2001. Företaget vill nu arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete enligt standarden OHSAS 18001. Denna rapport beskriver vÄrt arbete med att integrera vissa delar av standarden OHSAS 18001 till det befintliga miljöledningssystemet ISO 14001.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet. VÄr bedömning Àr att ledningen pÄ skolan har den kunskap som krÀvs för att fÄ mÄlstyrningen att fungera men dÄ personalen inte alltid Àr med att sÀtta mÄlen kan det brista vid implementeringen.

Detta arbete har sin huvudsakliga fokus pÄ fördjupning i pipeline och arbetsÀtt som anvÀnds vid grafiskt arbete riktat mot miljöer i highendspel. Arbetet inriktar sig framförallt mot hur man idag arbetar som effektivast samt Àven vad som skulle kunna optimeras ytterligare. Denna rapport kommer att redovisa experiment samt reflektioner över arbete som Àr genomfört inom den verkliga spelindustrin..