Ett sjunkande intresse bland skolelever och försÀmrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar Àmnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus pÄ att frÀmja lÀrande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lÀrarna har undersökts, men Àven vilket intresse som finns bland lÀrarna att utveckla matematiken, med mÄlet att öka elevernas lust att lÀra. Studien genomfördes HT2006 och grundades pÄ kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare i mellersta Sverige, samt observation av en Àmneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lÀrarna var nöjda med undervisningen, baserad pÄ lÀroboken, med genomgÄng och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus pÄ kvalitetsutveckling pÄgick mellan lÀrarna.

Vi har i detta arbete valt att djupintervjua en erfaren lÀrare och ta del av dennes livsberÀttelse. Den lÀrarforskning som bedrivits har i mÄnga fall fokuserat endast pÄ lÀrarens praktiska arbete. För att förstÄ undervisningen till fullo, Àr det av vikt att ocksÄ veta nÄgonting om personen bakom arbetet, detta med tanke pÄ att en persons erfarenheter sÀtter prÀgel pÄ undervisningen. VÄrt syfte med detta arbete har varit att genom livshistoriemetoden fÄ förstÄelse för vilka avgörande hÀndelser (sÄ kallade critical incidents) som pÄverkat en lÀrare under dennes lÀrargÀrning. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats, dÀr vi valt att observera och intervjua den berörda lÀraren.

Uppsatsens syfte Ă€r att kartlĂ€gga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssĂ€songen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kĂ€nnetecknat detta arbete.För att fĂ„ svar pĂ„ uppsatsens syfte och frĂ„gestĂ€llningar valdes teoretiska utgĂ„ngspunkter inom organisationsstruktur och nĂ€tverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs nĂ€ringsliv valdes ut för intervju, dĂ€r de har svarat pĂ„ frĂ„gor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frĂ„gor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE.Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn pĂ„ att ÅRE ska bli en hĂ„llbar Ă„ret runt-destination men framhĂ„ller Ă€ven att det finns arbete att utföra innan man nĂ„r dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hĂ„llbar barmarkssĂ€song. UtifrĂ„n intervjuerna framkommer det strategiska frĂ„gor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnĂ„ Vision 2020:s mĂ„l om en konkurrenskraftig barmarksprodukt.

I denna studie har vi intervjuat tvÄ vÄrdbitrÀden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra Ätskillnad pÄ vÄrdbitrÀden och undersköterskor dÄ vi anser att befattningen Àr en faktor som i denna studie inte inverkar pÄ studiens resultat.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom Àldreomsorgen, dÀr fokus ligger pÄ undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet.Att förvÀrvsarbeta tar upp en stor del av de flesta mÀnniskors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla nÄgon gÄng under vÄrt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig Ät men vi alla har nÄgonting gemensamt. Vi vill vara bra pÄ det vi utför. Vi vill fÄ bekrÀftelse.

Ett hÀlsofrÀmjande arbete Àr den process som ger mÀnniskor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hÀlsa. Förebyggande ÄtgÀrder innebÀr insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstÄr inom en snar framtid. Inom företagshÀlsovÄrden arbetar sjuksköterskorna bÄde hÀlsofrÀmjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hÀlsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan pÄverka sin hÀlsa. Genom att arbeta hÀlsofrÀmjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjÀrt-kÀrlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hÀlsofrÀmjande och förebyggande inom företagshÀlsovÄrden. Resultatet bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie dÀr sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshÀlsovÄrden har intervjuats pÄ sin arbetsplats.

Bakgrund: FrÄgor rörande narkotika har i dagens samhÀlle blivit större och problemet vÀxer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pÄgÄr och kommunerna hoppas pÄ att fÄ se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos frÀmst ungdomar. SMD (SkÄnesamverkan mot droger) Àr en samverkansgrupp dÀr olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nÀtverk som finns för folkhÀlsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skÄnska kommuner skrivit pÄ en samverkansöverenskommelse med polisen.

Svavel som fungicid Ă€r sedan lĂ„ngt tillbaka mycket kĂ€nt och anvĂ€nds mycket runt om i vĂ€rlden. Det fĂ„r anvĂ€ndas i mĂ„nga olika grödor och Ă€ven i ekologisk odling, dĂ„ den bland annat anses vara en naturlig substans. I detta arbete som Ă€r en litteraturstudie vill jag försöka fĂ„ svar pĂ„ om svavel som fungicid har en pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan och miljön. Preparatet Kumulus DF Ă€r godkĂ€nt i Sverige med svavel som verksamt Ă€mne och innehĂ„ller 80 vikt-% elementĂ€rt svavel. DĂ€rför har bruksanvisning och sĂ€kerhetsdatablad till Kumulus DF studerats. Även vilka lagar och regler som styr bland annat godkĂ€nnande av ett vĂ€xtskyddsmedel. Svaren pĂ„ frĂ„gan Ă€r att det elementĂ€ra svavlet i sig inte har nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniska och miljö.

Syftet med detta arbete Àr att försöka definiera vad som gör en lÄt framgÄngsrik. Detta görs i tre steg genom hÀnvisning till existerande litteratur, intervjuer med branschmÀnniskor och med en analysmall baserad pÄ litteraturen och intervjuerna. Med hjÀlp av mallen analyseras sedan femton lÄtar för att styrka eller förkasta de pÄstÄenden som görs i litteraturen och intervjuerna.I litteraturen nÀmns bland annat melodins och refrÀngernas betydelse för lÄtens framgÄng. Vidare diskuteras att harmoniken inte bör ta för stor plats, utan skall fungera som en transportstrÀcka för melodin. En till punkt som nÀmns Àr att refrÀngerna idag har större utrymme Àn vad de tidigare har haft.MÄnga av ovanstÄende punkter nÀmns Àven i intervjuerna.

SjuknÀrvaro har i olika studier uppvisats vara hög bland, vÄrd, skola och omsorgsverksamhet och Àven visat sig vara en riskfaktor för framtida sjukfrÄnvaro och ohÀlsa. LÀraryrket företrÀder en vÀxande kategori av yrken i det grÀnslösa och moderna arbetslivet och omfattas av arbetsuppgifter vilka förutsÀtter ett specifikt engagemang, som oftast gÄr ut över arbetsdagens tidsram. Syftet med föreliggande studie var att skapa en förstÄelse för sjuknÀrvarofenomenet och varför det uppstÄr frÀmst i lÀraryrket. Vidare var syftet att undersöka vilka slags krav i arbetet som leder till att lÀrare jobbar trots att de Àr sjuka, samt belysa det grÀnslösa arbetet som en bidragande orsak till sjuknÀrvaro. Resultatet visade att upplevelsen av stress i lÀraryrket bland annat beror pÄ det ökade kraven pÄ dokumentation och lÄg ersÀttbarhet, som en del av bristen pÄ resurser i skolan.

I Sverige har barnfattigdom funnits i alla tider. Den hÀr uppsatsen handlar om barnfattigdom i Sverige i dag. Det var en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Syftet var att undersöka hur barnfattigdom visar sig i en mellansvensk stad och hur professionella inom socialt arbete ser pÄ barnfattigdom och vilket stöd som finns att fÄ. Studien byggde pÄ fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom kommunens enhet Familj och Fritid.

Tidigare studier visar att förekomsten av Àtstörningar Àr högre inom idrotten Àn i samhÀllet i stort och Àr enligt Riksidrottsförbundet en viktig frÄga för idrottsrörelsens arbete. TrÀningsanlÀggningar Àr en arena dÀr mÄnga individer befinner sig dagligen. Studier kring trÀningsanlÀggningars förebyggande arbete mot Àtstörningar saknas idag. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur instruktörer pÄ trÀningsanlÀggningar arbetar med insatser kring Àtstörningar bland sina medlemmar. Studien genomfördes med enkÀt som datainsamlingsmetod dÀr 26 instruktörer frÄn tre olika trÀningsanlÀggningar i Sverige medverkade.

Bakgrund: Övervikt under uppvĂ€xtĂ„ren har ökat markant de senaste Ă„ren, 20-25% av Sveriges tioĂ„ringar Ă€r idag överviktiga. För att hĂ€va denna utveckling krĂ€vs att bland annat sjuksköterskor utövar förebyggande arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskor kan förebygga övervikt/fetma hos barn och ungdomar. Metod: Studien Ă€r en systematisk literaturstudie och bygger pĂ„ tio vetenskapliga artiklar samt en avhandling. Dessa har granskats och analyserats.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasielÀrarens instÀllning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns nÄgon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielÀrarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger pÄ en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad pÄ enkÀtundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lÀrarna. AnvÀndning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten Àr vanligt förekommande hos gymnasielÀrarna men samarbete mellan lÀrare och forskare Àr nÀstan obefintligt i skolan. Det finns ocksÄ ett stort behov av forskarutbildade lÀrare som kan frÀmja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslÀrare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna anvÀnder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 stÄr det att: ?Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov? (s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslÀrare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och Àven problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgÄng och anvÀnda sig av rÀtt hjÀlpmedel.

Denna artikel redovisar ett resultat frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r 65 examinerade studenter frĂ„n socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, Ă„ren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte Ă€r att genom en retrospektiv utvĂ€rdering av denna socionomutbildning undersöka hur vĂ€l dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anstĂ€llning inom socialt arbete. I enkĂ€ten efterfrĂ„gas respondenternas tankar nĂ€r de ser tillbaka pĂ„ utbildningen, hur vĂ€l förberedda de kĂ€nde sig för sĂ€rskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lĂ€randeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansĂ„g att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svĂ„rast. För tre fjĂ€rdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förĂ€ndras under utbildningens gĂ„ng, Flera av dem anger Ă€ven att det har skett en markant förĂ€ndring betrĂ€ffande deras förvĂ€ntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.