Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstÄ begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har tvÄ frÄgestÀllningar besvarats, nÀmligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mÄngfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen Àr kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid tvÄ invandrartÀta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig Ät och i analysen framtrÀdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs pÄ kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nÄs med bÄde kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens Àr förmÄga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att bÄde kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och vÀrderingar och förstÄelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan pÄverka det professionella arbetet Àr centrala förutsÀttningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

I vÄrt arbete utgick vi frÄn följande frÄgestÀllningar: ? Hur ser coachers arbete med lÄngtidsarbetslösa ut? ? Vad anser coacher vara de avgörande faktorerna för att en lÄngtidsarbetslös ska fÄ ett arbete? - En del coacher anser att de har lyckats fÄ ut förhÄllandevis mÄnga lÄngtidsarbetslösa i arbete. Hur skiljer sig deras arbetsmetoder frÄn de övriga coachernas? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativ metod. Totalt ingick sju coacher i vÄr undersökning.

Ett grövre brott begÄs. Ett krÀvande arbete sÀtts igÄng, ett arbete dÀr de inblandade hela tiden kÀmpar mot klockan. Olika fakta och information samlas in och bearbetas. Det gÀller att reducera antalet misstÀnkta för att till slut kunna ringa in den rÀtte gÀrningsmannen. Vi har fördjupat oss i hur brottsanalys och gÀrningsmanna-profilering anvÀnds som ett komplement i utredningar av grövre brott.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

Detta examensarbete innehÄller en kartlÀggning av Scanias arbete med digital dynamisk geometrisÀkring samt ett förslag pÄ hur arbetet kan utvecklas.KartlÀggningen skapar en översiktlig bild av hur dagens arbete utförs och beskriver de ingÄende delmomenten. Observationer av hur arbetet utförs har gjorts och dokumenterats och samtal med berörda personer pÄ Scania har skapat förstÄelse för behovet av ett bÀttre och mer utvecklat arbetssÀtt.Scania vill bli bÀttre pÄ digital dynamisk geometrisÀkring för att kunna minska den idag relativt stora verksamheten med fysisk provning av prototypartiklar och fÀrdiga bilar. Ett förslag till ett nytt arbetssÀtt har tagits fram och förutsÀttningar för detta har undersökts pÄ företaget. Förslaget bygger pÄ ett ökat samarbete mellan grupper med olika ansvarsomrÄden kopplade till vilka krav som stÀlls pÄ lastbilen. Utöver den rent organisatoriska delen innefattar det Àven mer handgripliga förslag pÄ fortsatt arbete som bland annat behöver ett underlag i form av trovÀrdiga simuleringsmodeller.En jÀmförelse mellan resultaten frÄn dagens simulering och fysisk provning har genomförts och resultatet visar att vidare arbete med förbÀttring av de digitala modellerna krÀvs innan det nya arbetssÀttet kan anammas tillfullo..

Bakgrunden till detta arbete Àr en ökad medvetenhet bland bÄde förskollÀrare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan pÄverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som Àr kÀnt om mobbning, och om olika sÀtt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning mÄste vi förstÄ vilken typ av mobbning som finns och dess effekter pÄ skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att fÄ en bild av strategier man kan anvÀnda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetstillfredsstÀllelse och arbetsmotivation bland konsultchefer pÄ bemanningsföretag. Genom intervjuer samt skattningsfrÄgor söktes svar pÄ frÄgorna: Vad karaktÀriserar konsultchefens arbetsuppgifter? Vilka faktorer pÄverkar konsultchefernas arbetstillfredsstÀllelse? Vilka faktorer pÄverkar konsultchefernas arbetsmotivation? Hur pÄverkas konsultchefernas arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse av de mÄl som finns uppsatta för deras arbete? Studiens teoretiska bakgrund utgörs av Hackman och Oldhams Job Characteristic Model (1980), Herzbergs tvÄfaktorteori (1993) samt mÄlsÀttningsteorin (1998). Resultaten visar att en klar majoritet av konsultcheferna upplevde meningsfullhet i arbetet, personligt ansvar för arbetsresultatet samt hade kunskap om arbetsresultatet och den egna insatsen. Detta Àr enligt Hackman och Oldham (1980) tre huvudförutsÀttningar för att uppnÄ hög arbetstillfredsstÀllelse och arbetsmotivation.

Under de senaste Ären har mobbningen uppmÀrksammats alltmer, sÄvÀl inom media som i skolans vÀrld. Detta har bland andra fÄtt Skolverket och Barnombudsmannen att framhÀva mobbningen som ett ökat samhÀllsproblem. Skolverket framhÀver en markant ökning av mobbning de senaste tio Ären med en siffra pÄ ca.60%. Till vilken grad detta Àr överstÀmmande med verkligheten Àr svÄrt att svara pÄ och man kan vidare stÀlla sig frÄgan ifall mobbningen verkligen har ökat eller om det Àr den ökade medvetenheten kring mobbningsproblematiken som börjar göra sig synlig. Hur det Àn förhÄller sig, Àr mobbning och krÀnkande behandling svÄra problem som skolan mÄste Àgna stort intresse.

Postcykeln har inte Àndrats mycket under sin livstid. Material, geometri och designen Àr nÀstan densamma som för hundra Är sedan. Vad Àr det som gör att dessa cyklar förblir sig lika? Skillnaden nu Àr att man anvÀnder sig av olika transportmedel för olika typer av utdelning och olika omrÄden.Nu har man bilar, mopeder, el-bilar etc. men man anvÀnder fortfarande cykeln till mycket utdelning.Vilka fördelar har cykeln som de andra inte har? FrÄgar du mig sÄ skulle jag svara att den ÀrmiljövÀnlig, billig, bra för fysiken, effektiv vid rÀtt anvÀndningsomrÄde och framför allt rolig att anvÀnda.Att vara brevbÀrare idag innebÀr ett tungt och slitsamt arbete.

Problem och bakgrund: LÀrarnas arbetsvillkor har förÀndrats med samhÀllets utveckling. En ökad arbetsbelastning har orsakat stor sjukfrÄnvaron hos lÀrarna det senaste decenniet. Mycket tyder pÄ att lÀrarna kÀnner sig stressade i sin vardag. De kÀnner tidsbrist pÄ sitt arbete pÄ grund av ökad arbetsbelastning. Uppsatsens problem Àr hur lÀrarna klarar av de förÀndrade arbetsvillkoren och huruvida arbetet inverkar pÄ fritiden.Syfte och metod: Syftet Àr att belysa ur ett sociologiskt perspektiv hur lÀrare klarar av balansen mellan arbete och fritid.

Det Àr fler arbetande kvinnor och familjer dÀr bÄda vuxna arbetar pÄ arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot bÄde arbetet och familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlÀtta för de anstÀlldas balans mellan arbetsliv och privatliv och om en sÄdan policy kan fungera som en förebyggande ÄtgÀrd för att minska de anstÀlldas stress. Genom att intervjua fjorton anstÀllda pÄ ett multinationellt företag framkom att en arbete/privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anstÀllda hade en flexibel arbetsplats sÄ kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagogerna sÀger sig utgÄ ifrÄn i arbete med tvÄsprÄkiga elever, med annat modersmÄl Àn svenska, i grundskolans tidigare Är samt pÄ vilka sÀtt pedagogerna upplever att deras undervisning pÄverkas av dessa elever. UtifrÄn denna redogörelse vill vi Àven tolka hur pedagogerna förhÄller sig till tvÄsprÄkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrÄn kvalitativa intervjuer dÀr det har ingÄtt fem pedagoger, som arbetar pÄ grundskolans tidigare Är, pÄ olika skolor. Intervjuerna har prÀglats av semistandardiserade och ostrukturerade dÀr intervjufrÄgorna har formulerats i förvÀg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhÀvt att tvÄsprÄkigheten har mÄnga fördelar, bland annat mÄngkulturalismen, som medför att barnen lÀr sig att uppskatta och acceptera varandra.

Mitt arbete handlar om lÀrares ledarskap och dess betydelse för undervisningen. Hur medvetna Àr lÀrare om ledarskap och vilket ledarskap förordar LÀroplanen? Jag har genomfört en enkÀtundersökning riktad till 115 lÀrare pÄ 5 skolor med syfte att undersöka lÀrares medvetenhet om ledarskap och dess betydelse. Vid sammanstÀllningen av enkÀterna var bortfallet relativt högt. Antalet svarande var 78. Resultatet av min undersökning visar sammanfattningsvis pÄ att det finns ett stort intresse bland yrkesverksamma lÀrare av fortbildning om ledarskap.

I detta arbete visas vad som yrkes- och studiemÀssigt hÀnt de elever som slutat pÄ elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet pÄ Gotland. Dessutom visas vilken koppling till arbetsmarknad och studieval deras genomförda gymnasiestudier pÄ elprogrammet haft..

Studiens syfte var att undersöka psykoterapeuters upplevelser av arbete med traumatiserade patienter frÄn andra kulturer. Fokus lÄg pÄ att undersöka de svÄrigheter och hinder som kan uppstÄ till följd av kulturella skillnader mellan terapeut och patient. Högre förekomst av psykiatriska tillstÄnd bland flyktingar i kombination med postmigratoriska sÄrbarhetsfaktorer stÀller krav pÄ terapeuters kompetens. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀndes. Data analyserades tematiskt utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.