Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.FrÄgestÀllningar: Mina frÄgestÀllningar Àr:- Vad Àr lycka och vilka Àr dess bestÀmningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestÀmningsfaktorer förstÄs i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en sÄ kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstÄ och finna skÀrningspunkter mellande tvÄ vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste kÀllorna till denindividuella lyckan Àr fÄ till antalet och att det som gör oss mÀnniskor lyckliga Àr ganska sjÀlvklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skÀrningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lÀrdomar och vÀgledning iarbetet med mÀnniskor..

VÄrt syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur fem unga, vÀlutbildade mÀn ser pÄ sitt arbete och familjeliv i avsikt att undersöka nÄgra fÀlt av konstruktioner av maskulinitet(er). Vi har valt kvalitativa intervjuer som metod och stÀllde bland annat frÄgor rörande mÀnnens arbetsliv, familjeliv samt hur kombinationen av de tvÄ fungerar. Ett tydligt och framtrÀdande resultat i vÄr studie Àr att konstruktioner av maskulinitet(er) Àr beroende av ett flertal faktorer. Vi har bland annat sett hur mÀnnens sociala bakgrund, utbildning och yrke pÄverkar. ByrÄns struktur har Àven pÄverkat mÀnnen att utveckla de egenskaper som krÀvs pÄ byrÄn.

I detta arbete studeras möjligheten att förbÀttra en metod för analys av biologiska sekvenser. En pÄ senare tid populÀr metod för sekvensanalys Àr baserad pÄ Hidden Markov models (HMM). HMM har haft stora framgÄngar i att modellera biologisk data, sÄsom proteinfamiljer, men anvÀnds Àven inom bland annat taligenkÀnning. Existerande problem med HMM Àr bland annat lÄnga trÀningstider och oförmÄga att finna globala lösningsoptima.En metod för att försöka effektivisera trÀningsfasen hos en HMM presenteras och utvÀrderas. Denna Àr avsedd för att undersöka om modeller som pÄ förhand kan initieras med hjÀlp av förkunskap i problemdomÀnen fÄr lika bra klassificeringsförmÄga som modeller som trÀnas pÄ konventionellt sÀtt.Metoden tillÀmpas pÄ tvÄ proteinfamiljer av relativt olika karaktÀr.

Invandrarkvinnor Àr den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor Àr Àven den grupp som utsÀtts för mest diskriminering pÄ arbetsmarknaden bland annat pÄ grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tio invandrarkvinnor sjÀlva upplever sin situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Syftet Àr vidare att undersöka vilka förutsÀttningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjÀlpt dem att komma in pÄ arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrÄn tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med.

I ett samhÀlle dÀr upphovsrÀtten och immaterialrÀtten blir allt mer uppmÀrksammad Àr det viktigt för företag att vara medvetna om sitt innehav av licenser för mjukvaror. I detta arbete kommer företags medvetenhet om deras licenshanteringssituation att undersökas. I den hÀr rapporten kommer problemstÀllningen att undersökas med hjÀlp av intervjuer med företag. Dessa intervjuer kommer att ske via telefon och per e-post. Ett liknande arbete har tidigare inte gjorts och dÀrför kÀnns det relevant samt intressant att göra denna undersökning.Arbetet resulterade i intervjusvar frÄn 11 företag.

Denna studies syfte Àr att undersöka möjligheter och hinder med Àmnesövergripande arbete i Àmnena matematik och samhÀllskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. UtifrÄn studiens möjligheter och hinder ges förslag pÄ hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat Àmnesövergripande arbete mellan dessa Àmnen..

Enligt lagen om Kommunal energiplanering mÄste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och anvÀndning av energi inom kommunen. MÄnga av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrÄgorna inom kommunen, utifrÄn energiplanen. Syftet med denna uppsats Àr att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrÄgorna inom kommunen, b) utifrÄn Leavitts systemmodell skapa en ökad förstÄelse för vilka centrala komponenter, sÄvÀl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förÀndringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjÀlp av gruppintervjuer med representanter frÄn de tre utvalda kommunerna; Lidköping, BorÄs och TrollhÀttan. Representanterna frÄn de valda kommunerna berÀttade om deras arbete med energifrÄgor utifrÄn tre utgÄngspunkter; synen pÄ kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgÄngs/motivationsfaktorer.

Flera forskare menar att lÀroboken under lÄng tid varit det viktigaste hjÀlpmedlet för lÀrare i sin undervisning. LÀroböcker Àr ocksÄ en egen litteraturgenre, med speciella sÀrdrag och upplÀgg. Bland annat Àr innehÄllet i böckerna en reproduktion av vetenskaplig fakta, och det Àr upp till lÀroboksförfattaren att vÀlja ut den fakta som ska ingÄ. Jag har undersökt om det skett en utveckling av genusmedvetande bland lÀroboksförfattare, genom att analysera innehÄllet i historielÀroböcker för gymnasiet frÄn 1960-talet och fram till idag. Genus innebÀr den socialt konstruerade relationen mellan könen. Under samma period frÄn 60-talet och framÄt, har ocksÄ den vetenskapliga genushistorien vÀxt fram. I undersökningen kommer jag fram till att inte mycket hÀnt med lÀroböckerna under den tiden, trots att ett av de grundlÀggande kraven för gymnasiets verksamhet, enligt den senaste lÀroplanen - Lpf 94, Àr jÀmstÀlldhet mellan könen.

Regeringen vill lÀgga mer vikt pÄ att stÀrka möjligheten till kultur och social delaktighet. De belyser vikten av att skapa trygghet och att minska isolering inom grupper som till exempel lÄngtidssjukskrivna och lÄngtidsarbetslösa. Kulturaktiviteter som konst, film, musik och teater har bevisats ha en positiv effekt pÄ hÀlsan genom bland annat ökad social funktion, ökad livskraft och ökad fysisk hÀlsa. Det avser bÄde att delta i samt att uppleva utan att delta i kulturen.Syftet med denna studie var att undersöka om kulturaktiviteter kan pÄvisa en skillnad i ÄtergÄng till arbete och psykisk ohÀlsa hos lÄngtidssjukskrivna personer med psykisk ohÀlsa, samt undersöka vilken pÄverkan egna förvÀntningar har pÄ ÄtergÄng till arbete. Det insamlade materialet kom frÄn enkÀtdata ur projektet Kultur och hÀlsa, genomförd av landstingets enhet Kompetenscentrum för hÀlsa i VÀsterÄs stad.

Misshandel, stölder eller hot Àr inte begrepp som du vanligtvis drar kopplingar till skolans verksamhet, dock Àr detta verklighet för mÄnga lÀrare och elever i dagens skolor runt om i Sverige. Min idé till denna studie kommer frÄn egna erfarenheter, dÀr jag har diskuterat med lÀrarkollegor som har mÄtt dÄligt och oftast har det handlat om grova krÀkningar frÄn eleverna. NÀr jag inte fick nÄgra konkreta svar frÄn rektorn pÄ min VFU-skola, angÄende vad det finns för rutiner eller dokument angÄende dessa situationer med lÀrare som mÄr dÄligt, började jag reflektera över vad egentligen skolan gör för att förhindra att krÀkningar, trakasseringar eller hot och vÄld uppstÄr. DÀrför blev jag intresserad av att utforma en studie som ger en övergripande bild av hur högstadieskolor i en kommun, som Àr kÀnd för att ha hög kriminalitet, förebygger och ÄtgÀrdar kriminalitet i sin verksamhet. Studien Àr utformad som en fallstudie dÀr fyra rektorer och lÀrare pÄ fyra högstadieskolor har blivit intervjuade.Studien visade bland annat att mycket av det som rektorerna lyfter fram, exempelvis likabehandlingsplanen, som de menar ska vara ett levande dokument genom hela verksamheten bland elever och all skolanspersonal, var motsÀgelsefult.

Studien har haft fokus pÄ ungdomars svÄrigheter att komma in pÄ arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förvÀntningar och handlingsutrymme kunde pÄverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda pÄ ungdomars förvÀntningar pÄ sin framtid, samt pÄ vad de har för tilltro till att fÄ hjÀlp med att komma nÀrmre sina mÄl genom tvÄ samverkansprojekt, dÀr de erbjöds olika arbetsmarknadsÄtgÀrder, med mÄlet att ungdomarna skulle gÄ vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrÄn det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av bÄde yttre och inre karaktÀr samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begrÀnsat. Ungdomarna kÀnde att rimliga krav stÀlldes pÄ dem. De var ocksÄ optimistiska inför framtiden och de hoppades pÄ att fÄ ett arbete som var vÀlbetalt, roligt och utvecklande.

Design Patterns introducerades pÄ 1990-talet och anvÀndningen sades medföra en rad fördelar som skulle hjÀlpa systemutvecklare i deras arbete. Bland annat skulle Design Patterns underlÀtta för systemutvecklarna att kommunicera med varandra samt ge en bÀttre överblick över och förstÄelse för systemarkitektur genom en höjd abstraktionsnivÄ. Systemutvecklaren skulle Àven fÄ en ökad förstÄelse för god design. TvÄ kritiska artiklar fick oss att vilja beskriva hur systemutvecklare som aktivt arbetar med Design Patterns upplever att centrala fördelar uppfylls. Vi genomförde fyra fallstudier dÀr vi intervjuade erfarna systemutvecklare och vÄr slutsats Àr att de upplever att fördelarna med Design Patterns uppfylls.

Idag kommunicerar allt fler företag externt om sitt CSR-arbete. DÄ den externa kommunikationen inte samstÀmmer med det interna arbetet sÄ uppstÄr sÀrkoppling som kan ge kritik som greenwashing. Företaget Vattenfall har fÄtt sÄdan kritik, vilket gör det intressant att studera företagets interna arbete. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och fÄ en ökad förstÄelse för hur CSR anvÀnds och uppfattas internt bland medarbetare genom att undersöka problem som företaget kan möta i sitt interna CSR-arbete. VÄr uppsats bygger pÄ en kvalitativ studie.

Syftet med Detta arbete var Att undersöka och Beskriva Hur pedagogerna Arbetar för Att stimulera SprÄkutveckling bland tvÄsprÄkiga barn pÄ en MÄngkulturell förskola som ligger i en Medelstor kommun i sydvÀstra SkÄne. Vidare ville jag undersöka pedagogernas tankar kring tvÄsprÄkighetens och modersmÄlets betydelse för sprÄk-och identitetsutveckling. För Att FÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt öppna observationer under tre dagar. Resultatet Visar Att pedagogerna Arbetar Aktivt med sprÄkutveckling och I sitt arbete AnvÀnder de sig av material som konkret t.ex. sprÄkpÄsar och sprÄklÄdor.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet.