Bakgrund: De flesta inomhusbadanlÀggningar Àr idag 30-60 Är gamla och mÄnga anlÀggningar har stora problem med skador pÄ bÄde byggnader och bassÀnger. Skadorna Àr ofta sÄ pass allvarliga att det inte lÀngre Àr lönsamt att renovera utan pÄ mÄnga platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem Àr det viktigt att dra lÀrdom av vilka skador och problem som har intrÀffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanlÀggningar tillÀmpas frÀmst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att sÄ stora brister och omfattande problem förekommer, tyder pÄ att kunskapen Àr otillrÀcklig.

Syfte: Implementeringen av EG:s fjĂ€rde bolagsdirektiv i Sverige har medfört att kravet pĂ„ rĂ€ttvisande bild införts i svensk lagstiftning. I samband med att uttrycket rĂ€ttvisande bild infördes i ÅRL[1] 2 kap 3 § uppkom frĂ„gan om kravet pĂ„ god redovisningssed Ă€r berĂ€ttigat med hĂ€nsyn till den ökade internationaliseringen av redovisningsnormerna. Eftersom det inte finns nĂ„gon definition pĂ„ vad en rĂ€ttvisande bild innebĂ€r har begreppet fĂ„tt en varierande tolkning i de olika lĂ€nderna. I denna uppsats skall undersökas om begreppet god redovisningssed bör avskaffas eller behĂ„llas. Är begreppet fortfarande berĂ€ttigat med hĂ€nsyn till internationaliseringen och efter att rĂ€ttvisande bild införts i svensk lag.

BakgrundÅr 1994 trĂ€dde den första upplagan av MervĂ€rdesskattelagen i kraft i Sverige och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Sedan Sveriges intrĂ€de i EU pĂ„verkas vĂ„r lagstiftning av bestĂ€mmelser inom EU, sĂ„ som direktiv och förordningar. EG:s förĂ€ndringsarbete inom mervĂ€rdeskatteomrĂ„det syftar bland annat till att modernisera regelverket utefter förĂ€ndringar i handeln och att bevara medlemsstaternas skatteintĂ€kter. Under Ă„r 2009 har svensk regering lagt fram en proposition som syftar till att införliva ett antal EG-direktiv dĂ€r tre stora förĂ€ndringar kan urskiljas; bedömning av omsĂ€ttningsland för tjĂ€nster, periodisk sammanstĂ€llning samt Ă„terbetalning av moms. Dessa förĂ€ndringar Ă€r tĂ€nkta att trĂ€da i kraft i svensk mervĂ€rdesskattelag i januari 2010.

SammanfattningRubrikFrom Sea, Sand, Sun and Sex to Death, Disaster och Deprivation-etiska övervÀganden vid utformningen av marknadskommunikation för dark tourism företagProblemTurism Àr en marknad under kontant utveckling vilket leder till att nya nischer utvecklas inom branschen för att tillfredstÀlla kunders ökade krav. En av dessa underkategorier Àr dark tourism. Denna företeelse grundar sig i ett intresse att besöka platser som varit med om katastrofer. Att kommersialisera och exploatera död Àr ett kontroversiellt omrÄde och av mÄnga anser att denna sorts turism Àr oetisk. Det gÀller för företag som arbetar med dark tourism att utforma marknadskommunikation som inte uppfattas som felaktig i kunders ögon.

SammanfattningBakgrundFör att försöka skapa en mer ÀndamÄlsenlig och effektiv kapitalmarknad utfÀrdade Europaparlamentet och EuroparÄdet den 19 juli 2002 en förordning, detta i avseende att harmonisera och förbÀttra de internationella redovisningsstandarderna inom EU. Den första januari 2005 infördes dÀrefter ett krav pÄ unionens noterade bolag att redovisa i enlighet med redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tillföljd av detta införande förÀndrades tillvÀgagÄngssÀttet att behandla goodwill för de svenska noterade bolagen. Den linjÀra avskrivningen av goodwill skulle numera inte tillÀmpas, utan goodwill skulle nu bli föremÄl för en aktiv vÀrdering i form av nedskrivningsprövningar. I och med detta sÀtt att vÀrdera goodwill uppkommer det flera frÄgor, dessa rör de uppskattningar och bedömningar som mÄste göras i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill.

Detta Àr en studie om coopetition inom destinationsnÀtverk, det vill sÀga nÀr aktörer pÄ en turistdestination ingÄr i ett nÀtverk dÀr samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien Àr gjord pÄ Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnÀtverk i GÀllivare i norra Lappland som bestÄr av ett destinationsbolag, turistbyrÄn samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnÀringen. Coopetition Àr en sammansÀttning av engelskans cooperation och competition och Àr ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer gÄr samman för att nÄ konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie Àr utveckla en förstÄelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnÀtverk och det praktiska syftet Àr att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnÀtverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förstÄelse för hur kommunikation och motivation pÄverkar samarbetet inom nÀtverket. I och med att vi i studien vill nÄ en förstÄelse för begreppet coopetition inom destinationsnÀtverk har vi antagit en hermeneutisk kunskapssyn och eftersom syftet Àr att se hur de pÄ förhand bestÀmda faktorerna kommunikation och motivation pÄverkar coopetition sÄ antar studien ett deduktivt angreppssÀtt.

VÄrt syfte med studien var att belysa skolkuratorernas, pÄ lÄg ? och mellanstadie-nivÄ, upplevelse av anmÀlningsskyldigheten enligt SoL 14:1§. Syftet var Àven att belysa skolkuratorernas erfarenheter, liksom upplevelser av hinder och möjlighet-er i kontakten med förÀldrarna till det barn som misstÀnks fara illa. Vidare var vÄrt syfte att undersöka om och i sÄ fall hur skolkuratorerna kommunicerar sin oro till förÀldrarna. Vi anvÀnde oss av ett mÄlinriktat urval, eftersom vi var intresserade av en sÀrskild mÄlgrupp.

Vid industriell produktion sÄ uppstÄr vÀrme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mÀngd vÀrme blir kvar som restvÀrme. Företagen inom industrin strÀvar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvÀrmen och den energin som denna innehÄller. Idag Àr det vanligaste anvÀndningsomrÄdet i Sverige för restvÀrme frÄn industrin att denna anvÀnds i nÀrliggande fjÀrrvÀrmenÀt. Ibland finns inte denna möjlighet eller Àr begrÀnsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvÀrme.Denna rapport Àr ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon.

Bakgrund: ESBL Àr ett enzym som kan produceras av bakterier i tarmens normalflora och gör bakterien motstÄndskraftig ?resistent- mot mÄnga antibiotika. För den enskilde individen fÄr det konsekvenser vid en infektion orsakad av ESBL-bildande tarmbakterier, och dÄ behandling krÀvs. De som infekteras med dessa bakterier riskerar att svara dÄligt pÄ behandling med vÄra vanligaste antibiotika, och det kan krÀvas inlÀggning pÄ sjukhus Àven vid banala infektioner.Syfte: Att fördjupa kunskapen om vad det innebÀr för den enskilda individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier.Metod. En modifierad variant av Grounded Theory anvÀndes som analysmetod av sju öppna intervjuer.Resultat: I analysen vÀxte kÀrnkategorin Att bli utkastad i det skrÀmmande och okÀnda utan karta och kompass fram.

Under senare Är har det skett en genomgripande förÀndring i de flesta typer av företag nÀr det gÀller miljöarbetet. En god miljöorganisation uppfattas idag som ett mÄste för att överleva pÄ lÄng sikt. För att möta den ökade efterfrÄgan av miljörelaterad information, miljöanpassade produkter och verksamheter tvingas företag ta konkreta beslut och forma strategier. Verktyg som företag kan anvÀnda sig av för att strukturera sitt miljöarbete Àr att implementera ett miljöledningssystem (MLS). MLS Àr ett hjÀlpmedel som har till syfte att förbÀttra miljöprestanda i företags och organisationers verksamhet.

Idag finns det flera etablerade företag pÄ marknaden som kan utgöra stora hinder för nyaaktörer att ta sig in pÄ marknaden. Ett tidigt etablerat företag har ett försprÄng och kangenom olika distributionskanaler nÄ fram till konsumenterna med sitt budskap samt skapasig en position pÄ marknaden. Det kan Àven medföra att det genererar till en hög grad avkundlojalitet som Àr svÄr att övervinna som ny aktör. DÀrmed krÀvs det mycketengagemang frÄn nya etablerare för att synas pÄ marknaden och finna en position.Medicintekniska branschen Àr vÀldigt komplex i den mÄn att det Àr svÄrt att ta sig in somny aktör. SvÄrigheten ligger i att det krÀvs mycket kunskap kring den avanceradeutrustningen samtidigt som arbetet sker med tandlÀkare och tandhygienister som Àr högtutbildade med hög integritet.

Inledning: Det Àr inte mÄnga omrÄden som berör sÄ mÄnga mÀnniskor som livsmedel och livsmedelskonsumtion. Vi alla konsumerar olika livsmedel pÄ ett eller annat sÀtt Àven om det Àr med mycket skiftande perspektiv. Det man konsumerar Àr heller inte statistiskt, utan förÀndras vid olika situationer som livet ger. Konsumtionen uppfyller olika behov hos olika individer och mycket pÄverkar ens val. VÀgen frÄn bonden till konsument blir allt lÀngre som gör att konsumenter vill ha mer information om slutprodukterna för att kunna vÀrdera produkten med sina referensramar.Bakgrund: Livsmedel som produceras och sÀljs i affÀren ska betraktas som att de Àr sjÀlvklara att konsumera sÀkert.

Årligen hĂ„lls flera inhemska och internationella mĂ€ssor dĂ€r företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrĂ„gasĂ€tta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mĂ€ssorna faktiskt resulterar i Ă€r svĂ„r att framstĂ€lla. Ser de verkligen till att fĂ„ ut maximal effekt av dessa investeringar och i sĂ„ fall hur? Är det sĂ„ att instĂ€llningen i branschen överlag Ă€r att företagen deltar pĂ„ grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frĂ„nvaron frĂ„n en mĂ€ssa skulle spela större roll Ă€n sjĂ€lva deltagandet i sig.Syftet med rapporten Ă€r att undersöka hur B2B-företag kan stĂ€rka sitt varumĂ€rke genom mĂ€ssdeltagande. MĂ„let var att undersöka vad teorin kring mĂ€ssor och varumĂ€rkesbyggande sĂ€ger, hur utvalda oberoende experter och representanter frĂ„n fem företag sjĂ€lva ser pĂ„ mĂ€ssdeltagande och hur varumĂ€rket kan stĂ€rkas genom denna form av marknadskommunikation.

HÀlsolyftet Àr ett hÀlsofrÀmjande arbete som startades inom primÀrvÄrden pÄ Hisingen i VÀstraGötalandsregionen 2007. HÀlsolyftet har arbetat utifrÄn en sjÀlvinstruerande hÀlsoprofil ochmotiverande samtal, samt erbjudit en mÄngfald av ÄtgÀrder för dem som önskat stöd ilivsstilsförÀndringar. MÄlgruppen har varit vuxna mellan 18 och 79 Är. Denna studie Àr en analysav bortfallet bland dem som valt att delta i HÀlsolyftet, men som inte kommit till uppföljningensom Àgde rum efter ett Är. Analyserna bygger pÄ data frÄn en av de Ätta vÄrdcentralerna som ingÄtti HÀlsolyftets arbete.

Årligen hĂ„lls flera inhemska och internationella mĂ€ssor dĂ€r företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrĂ„gasĂ€tta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mĂ€ssorna faktiskt resulterar i Ă€r svĂ„r att framstĂ€lla. Ser de verkligen till att fĂ„ ut maximal effekt av dessa investeringar och i sĂ„ fall hur? Är det sĂ„ att instĂ€llningen i branschen överlag Ă€r att företagen deltar pĂ„ grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frĂ„nvaron frĂ„n en mĂ€ssa skulle spela större roll Ă€n sjĂ€lva deltagandet i sig.Syftet med rapporten Ă€r att undersöka hur B2B-företag kan stĂ€rka sitt varumĂ€rke genom mĂ€ssdeltagande. MĂ„let var att undersöka vad teorin kring mĂ€ssor och varumĂ€rkesbyggande sĂ€ger, hur utvalda oberoende experter och representanter frĂ„n fem företag sjĂ€lva ser pĂ„ mĂ€ssdeltagande och hur varumĂ€rket kan stĂ€rkas genom denna form av marknadskommunikation.