Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio åren. Vårdyrken anses vara bland de arbeten som är mest tyngda av stress. Långvarig stress kan ge individen fysiska såväl som psykiska problem och kan leda till utbrändhet. För att kunna fastställa en god och säker vård krävs stressförebyggande åtgärder, eftersom kraven på sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress.

In today?s society, employees are the businesses face toward the public. By establishing dress codes, companies can control the customers? impression. The purpose of this thesis is to investigate and analyze the existing regulations regarding dress codes in companies.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen på aktivitetsbaserade arbetsplatser fungerar. Fokus för den här studien var att belysa kommunikatörens roll och syn på kommunikation på aktivitetsbaserade arbetsplatser.Teori: Studien utgår från en meningsskapande syn på kommunikation och ett tolkande perspektiv på organisationer när det gäller den muntliga kommunikationen. När det gäller digital kommunikation har utgångspunkten varit Bayms teorier om synkron och asynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgångspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer på sju aktivitetsbaserade arbetsplatser och en på cellkontor.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen.Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Syftet med denna studie är att belysa hur upplevelsen gällande dokumentation bland personal inom hemvården ser ut. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med sex slumpmässigt utvalda ur personalen på tre arbetsplatser inom en medelstor stad i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som formar upplevelsen gällande dokumentationen bland personal tenderer att vara hur arbetstiden är fördelad, då ingen specifik tid till detta finns utsatt i deras schema. Detta verkar vara ett stressmoment bland personalen. Vikten av kunskap, både gällande möjligheten till att använda de redskap som finns tillgängliga inom arbetsplatsen samt tillräckliga språkkunskaper för att ordentligt kunna dokumentera har även nämnts som viktiga faktorer.

Bakgrund: Intensivvårdsavdelningar, IVA, karaktäriseras av en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Intensivvårdssjuksköterskan förväntas utföra flera helt olika uppgifter samtidigt, till exempel att intensivövervaka en patient och parallellt bemöta känslomässiga reaktioner i samband med sjukdom. En hög nivå av arbetsrelaterad stress kan ge negativa effekter på det psykiska och fysiska välbefinnandet.Syfte: Syftet är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskor i Sverige upplever som stressande i arbetet, hur de hanterar dessa stressorer samt hur de påverkar privatlivet.Metod: Studien kommer genomföras med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. En pilotstudie om två intervjuer genomfördes och texten analyserades och kategoriserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre teman framträdde ur texten: inte räcka till, söka en balans och svårt att koppla av. Kategorier under temat inte räcka till var: högt tempo på arbetsplatsen, ensamhet när kommunikation och samarbete brister samt att känna sig otillräcklig i arbetet.

Stress i arbetslivet har blivit ett allt mer aktuellt ämne genom dess påverkan i dagens samhälle. Forskningen visar att en stor del av stressen i vardagen uppstår i samband med avlönat arbete. Arbetstagare i positionen som mellanchef i offentliga organisationer bär på en viktig roll för att hantera krav mellan ledningen och de anställda. Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar stressupplevelsen hos mellanchefer i offentligt verksamhet. I undersökningen har vi använt oss av Karaseks krav-och kontrollmodell, det sociala stödet i arbetet, tillgänglighet samt stress som teoretiskt ram.

Bakgrund. Av alla förgiftningsfall per år vårdas ca 15% av dessa på en intensivvårdsavdelning. De alkohol- och drogintoxikerade patienterna kunde ibland ställa höga krav på intensivvårdssjuksköterskorna, både det medicinska men även det psykosociala omhändertagandet. Tidigare studier har visat att samhällets och sjuksköterskans attityder mot dessa patienter kan påverka omhändertagandet och att patienterna är i vissa fall mycket psykiskt påfrestande för personalen.Syfte. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att omhänderta alkohol och drogintoxikerade patienter.Design.

Det är av vikt att professioner har en teoretisk grund att luta sig mot och att teorin införlivas i praktiken. Inom arbetsterapin försvåras detta av att professionen har brottats med paradigmskiften, vilket i sin tur har bidragit till en stor mängd av tyst kunskap inom yrket. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter i den kliniska verksamheten resonerar kring användandet av arbetsterapeutisk teori, främst vid användandet av processer och modeller. Sju arbetsterapeuter intervjuades i denna kvalitativa studie. De delgav sina tankar och resonemang angående användandet av arbetsterapeutisk teori i arbetet.

Studien grundar sig i problemen med omplaceringar inom Nordvästra Skånes Polisdistrikt. Det har flera gånger rapporterats om att få, eller inga, poliser från Helsingborg varit villiga att omplaceras till Landskrona och det är detta problem som uppsatsen behandlar. Vad är det som gör att flertalet poliser inte vill förflyttas till Landskrona och hur tänker poliser kring kriminalitet, sitt arbete och om förflyttning i allmänhet?Genom en kvalitativ gruppintervju med poliser stationerade i Helsingborg framgick tre teman och dessa har varit genomgående för uppsatsen; både när det gäller teoretiska aspekter och uppsatsen upplägg. Problemområdena är oviljan att bryta de sociala relationer man skapat på sin nuvarande arbetsplats, praktiska problem vid förflyttning samt den sortens kriminalitet som är utmärkande för just Landskrona.Med utgångspunkt i sociologiska teoribildningar behandlas ovanstående teman och genom studiens gång blev det tydligt att Landskrona, som stad, inte var problemet.