Studien syftar till att undersöka om och hur sex timmars arbetsdag påverkar relationerna på arbetsplatsen. Studiens frågeställningar är: Vilka delar på arbetsplatsen upplever intervjupersonerna har förändrats efter arbetstidsförkortningen? I vilken utsträckning anser intervjupersonerna att dessa eventuella förändringar har påverkat förutsättningarna för relationerna till kollegorna? För att undersöka detta gjordes sju intervjuer med individer som arbetar på samma arbetsplats, där de genomfört en arbetstidsförkortning, från åtta till sex timmars arbetsdag. Det har tidigare gjorts studier om arbetstidsförkortning likaså om sociala relationer på arbetsplatser. Det saknas däremot forskning som kombinerar och undersöker dessa fenomen tillsammans, vilket blev en motivering till denna studie. Den tidigare forskningen har bland annat kommit fram till att den sociala samvaron på arbetsplatsen har minskat efter arbetstidsförkortningen.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i hur personalen på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sin arbetssituation samt omsorgen kring den enskilde, jämfört med personalen på ett icke intraprenadstyrt äldreboende. Fokus har varit aspekterna styrning, delaktighet och inflytande. Studien genomfördes inom Gällivare kommun, på tre olika äldreboenden, varav en intraprenad, med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning. En intraprenad drivs inom företaget enligt företagets regler och riktlinjer, dock ansvarar intraprenaden för budgeten, personalansvaret och andra beslut kring verksamheten. Intraprenader har en kultur som uppmuntrar till att personalen ska vara delaktiga och ha inflytande på arbetsplatsen.

Eftersom individer i arbetslivet tillbringar största delen av sin vakna tid på arbetsplatsen ses denna som en god arena för hälsofrämjande insatser. Med olika interventioner kan det skapas friskare anställda och därmed effektivare företag. Hälsofrämjande åtgärder är därför av intresse för både anställda och arbetsgivare. Det är framförallt individers mat-, motions- och tobaksvanor som påverkar hälsan. Arbetsgivarens insatser bör i första hand riktas mot motionsvanorna, eftersom dessa har störst hälsopåverkan och i andra hand mot tobaksvanorna.

Allt professionellt mätningsarbete i Sverige styrs av olika dokument för att säkerställa att kvalitetskraven uppnås, anläggningsarbeten är inget undantag. Därför var syftet att sammanställa de objektspecifika kraven på väg 55 Yxtatorpet ? Malmköping och undersöka vilka rutiner och kontroller som genomförs för att säkerställa kvaliteten.Litteraturstudier har gjorts för att sammanställa kraven, främst av dokument som finns på arbetsplatsen. Sökningar på Internet har gjorts främst för att hitta kravdokument som styr handlingarna på arbetsplatsen.Intervjuer genomfördes med 2 personer på arbetsplatsen, med olika arbetsuppgifter för att ta reda på om det finns rutiner och kontroller som genomförs och vilka dessa i sådana fall är.Resultatet blev en sammanfattning av styrande dokument speciellt de som gäller för väg 55. De styrande dokumentens krav på metoder och kontroll styrks av de två intervjuerna. .

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas på arbetsplatsen. Studiens frågeställning söker svar på innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett målstyrt bekvämlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frågor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i två kategorisystem.

Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker upplevs mer rättvist medan andra saker upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen.

Att de anställda är den största tillgången i ett företag har nu blivit en självklarhet. Framtida konkurrensförmåga och utsikter för företaget ligger i händerna på dess anställda. Kompetensutveckling och hantering, som rekrytering, utveckling och träning av de anställda, anses vara betydande för ett företags chans att lyckas. Kraven på kompetensförnyelse kan inte tillgodoses med enbart traditionell utbildning i form av kurser, seminarier eller studiecirklar. Kompetensförnyelse måste i stället handla om att lära i arbetet, på arbetsplatsen, genom att lösa problem i arbetsuppgiften.

Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande på de anställdas välbefinnande och arbetsglädje. En arbetsmiljö som utgörs av ett fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillräcklig hantering kan klassas som mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mobbning på arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frågeställningar om orsaker till mobbning, hur mobbning yttrar sig på arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av mobbning.

För uppsägning på grund av personliga skäl krävs saklig grund och vid avskedande skall arbetstagaren "grovt åsidosatt sina åligganden". Lagen om anställningsskydd innehåller dock inga preciseringar av vad dessa rekvisit innebär, utan detta har lämnats till rättstillämpningen att avgöra. Vårt syfte med denna uppsats var därför att först och främst klargöra begreppen, uppsägning på grund av personliga skäl och avskedande, och därefter undersöka de fall där uppsägning eller avskedande har förelegat på grund av misshandel, som skett på eller i anslutning till arbetsplatsen. Vi ville också visa på i vilka situationer som begreppen är tillämpliga och vad som skiljer dem åt. Vi har dock ej berört den offentliga sektorn och ej heller fall där misshandeln ej skett på eller i anslutning till arbetsplatsen.

Denna uppsats är en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan länderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsägningar. Vid en överskådlig blick mellan ländernas arbetslagstiftning är det mycket som kan förefalla lika då den svenska lagen om anställningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljøloven. Vid en närmare studie upptäcker man dock skillnader i ländernas rättstillämpning gällande synen på alkoholmissbruk på arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktär och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär.

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att anställda upplever stress på arbetsplatsen, på grund av att de upplever för mycket ansvar och krav på sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt anställda upplever att långvarig stress på arbetsplatsen kan påverka deras hälsa och hur långvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen användes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet långvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anställda från olika företag men med samma anställnings position.

I denna C-uppsats studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna är, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet på arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatser. Utifrån en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anställda på olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har används för att förklara och ge en djupare förståelse för ritualer och medarbetarnas känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till känsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna.

En stor del av livet spenderas på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsmiljön på arbetsplatsen är bra. Konflikter anses vara något negativt och kan leda till stress och frånvaro, men det är de olösta konflikterna som är problemet. Chefen är den som ska vara förebilden på arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. Många chefer tycker att konflikter är besvärande och anser sig inte vara tillräckligt kunniga att hantera konflikten.Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen är: Hur arbetar butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet är att beskriva hur butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering.

Denna studie handlar om mångfald i arbetslivet. Syftet med studien är att identifiera olikadefinitioner och förhållningssätt till fenomenet mångfald på arbetsplatsen. Kvalitativ textanalys medhermeneutisk ansats används för att analysera 15 empiriska texter och dokument: 6mångfaldsplaner från olika privata och offentliga arbetsplatser, 8 artiklar från DN och talarforumsamt en handbok om mångfaldsarbete i organisationer. Det empiriska materialet analyseras medhjälp av olika svenska och amerikanska forskare som har studerat mångfald både på arbetsplatsenoch generellt i samhället. Studieresultat visar att det finns två skilda sätt att definiera mångfald på:1) i termer av människors bakgrund och grupptillhörighet och 2) i termer av människorsindividuella egenskaper och kompetenser.