Sök:

Sökresultat:

1657 Uppsatser om Hälsa och kapital - Sida 42 av 111

Samma eller likartad verksamhet : En granskning av den praktiska tillÀmpningens överenstÀmmelse med regleringen samma eller likartad verksamhets syfte.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet Àr en del av de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag. DÄ samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delÀgarens aktier kvalificerade, vilket innebÀr att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Denna bedömning Àr av stor betydelse för delÀgarna i ett fÄmansaktiebolag och syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda hur vÀl den praktiska tillÀmpningen av rekvisitet stÀmmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen Àr att förhindra att delÀgare genom olika bolagskonstruktioner kringgÄr de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag samt att förhindra att ersÀttning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istÀllet för lön. Genom en studie av relevant praxis pÄ omrÄdet kan det fastslÄs att den senare praxisen pÄ omrÄdet skiljer sig frÄn den Àldre. Detta dÄ det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd frÄn ett bolag till ett annat dÀr verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Effekten av personalredovisning

Dagens informationssamhĂ€lle har inneburit att företagen i de flesta branscher har blivit allt mer beroende av sin personals kunskap. Informationsflödet har ökat lavinartat och företagens kunder efterfrĂ„gar alltmer komplexa produkter. Det Ă€r företagens medarbetare som besitter förmĂ„gan att omvandla information och uppfylla kundernas behov. Även aktiemarknaden har förĂ€ndrat sin vĂ€rdering som förskjutits frĂ„n företagets fysiska Ă€godelar, som Ă€r grunden till det egna kapitalet, till de dolda tillgĂ„ngarna. Dessa dolda tillgĂ„ngar Ă€r ocksĂ„ svĂ„ra att se i den lagstadgade redovisningen, som inte har förĂ€ndrats nĂ€mnvĂ€rt de senaste hundra Ă„ren.

Bedömning av tjÀnsteföretag inför kreditgivning

I och med att immateriella tillgÄngar inte redovisas i balansrÀkning och vÀrdet av dessa tillgÄngar Àr svÄra att mÀta, anses vÀrderingen av immateriella tillgÄngar vara ett svÄrt uppdrag att genomföra. Dessutom baseras kreditbedömningen pÄ en uppfattning om framtiden vilket kan innebÀra att ett och samma tjÀnsteföretag fÄr olika vÀrde frÄn olika kreditgivare. DÀrför blir det problematiskt att bedöma dessa tillgÄngar, som inte finns redovisade i balansrÀkningen, vid en kreditgivning. Vi kan se att vÀrderingsprocessen gÄr till pÄ ungefÀr samma sÀtt i alla de fem bankerna inför en kreditgivning. Det Àr frÀmst faktorer som kassaflödet, ÄterbetalningsförmÄgan och eventuella risker som tas hÀnsyn till vid en kreditbedömning. Det Àr inte heller nÄgon direkt skillnad mellan vÀrderingsprocessen i tjÀnsteföretag mot hur det gÄr till i tillverkande företag..

Debaser Slussen och Staden : en analys av konflikten som uppstod nÀr rockklubben stÀngde

I föreliggande uppsats studeras konflikten som uppstod mellan Stockholms stad ochrockklubben Debaser Slussen nÀr klubben skulle lÀggas ned. Syftet Àr att analysera deinblandade parternas sÀtt att framstÀlla sig sjÀlva för varandra och kommunicera medvarandra. PÄ sÄ vis vill jag fÄ syn pÄ vad som gav konflikten brÀnsle. De övergripandefrÄgorna som stÀlldes handlade om vad som stod pÄ spel och hur aktörerna valde taktik. Föratt fÄ svar pÄ detta samtalades med sex informanter som antingen var inblandade i konflikteneller Àr mycket insatta i Àmnet.

Kreativitet vs Kapital : AnvÀndningen av innovativa marknadsföringsmetoder hos svenska modeföretag

År 2013 var den globala omsĂ€ttningen för modeindustrin ca 76 tusen miljarder svenska kronor (Office of Textiles and Apparel, 2014). Bara i Sverige omsattes det 229 miljarder svenska kronor Ă„r 2012 inom denna sektor, en ökning pĂ„ 11 % frĂ„n föregĂ„ende Ă„r (TillvĂ€xtverket, 2014). Att modebranschen Ă€r under stĂ€ndig utveckling och ökar i tillvĂ€xt kan man se dĂ„ dessa siffror stiger varje Ă„r. Statistik frĂ„n 2014 visar att trots denna ökning sĂ„ överlever endast 47 % av nystartade modeföretag de tre första Ă„ren (Statistic Brain, 2014). SĂ„ hur lyckas man som modeföretag i early stage-fasen att med begrĂ€nsade resurser stĂ€rka sitt varumĂ€rke och hĂ„lla sig kvar pĂ„ marknaden? I denna studie berörs olika delar sĂ„ som traditionell marknadsföring, okonventionell marknadsföring, branding samt transparens, dĂ€r huvudfokus ligger pĂ„ företag i early stage- fasen av sin uppstart.

Kapitalstruktur i svenska aktiebolag ?En kvantitativ studie om olika faktorers pÄverkan pÄ företagens kapitalstruktur

Bakgrund och Problem: Att starta företag idag krÀver kapital, antingen i form av sparade pengar eller genom hjÀlp av riskkapitalister alternativt företag som lÄnar ut pengar till privatpersoner som vill starta företag. NÀr nya investeringsmöjligheter dÀrefter skall finansieras uppstÄr frÄgan om dessa skall finansieras med internt eller externt kapital. Detta leder in pÄ forskningen om kapitalstruktur, vilket idag Àr ett vÀldigt omfattande omrÄde. Ett antal tidigare studier presenteras som antyder vilka faktorer som pÄverkar ett företags val av kapitalstruktur, dessa faktorer kan till exempel vara branschtillhörighet, risk, lönsamhet, tillvÀxt, tillgÄngsstruktur och storlek. Att vara ett noterat företag i Sverige stÀller krav pÄ företagen, men presenterar Àven nya möjligheter till finansiering.Syfte: Studiens syfte Àr att analysera utvalda faktorers pÄverkan pÄ skuldsÀttningsgraden hos svenska aktiebolag.

Bankers syn pÄ kreditgivning till smÄföretag : pÄverkan av Àndrade regler angÄende företagshypotek

Syftet med uppsatsen Ă€r att studera bankers syn pĂ„ kreditgivning till smĂ„företag och hur lagĂ€ndringarna angĂ„ende företagshypotek har pĂ„verkat bankernas syn pĂ„ smĂ„företagen som kreditkunder. Bankerna ser i första hand till smĂ„företagens Ă„terbetalningsförmĂ„ga som Ă€r beroende av balansen mellan eget kapital och skulder, skickligheten i företaget, sökandens karaktĂ€r, syftet med lĂ„net, företagets omvĂ€rld och kvaliteten pĂ„ informationen som erhĂ„lls. ÅterbetalningsförmĂ„gan pĂ„verkas ocksĂ„ av affĂ€rsidĂ©n, erfarenheter, tillgĂ„ngar och legal förmĂ„ga. SĂ€kerheter Ă€r i de flesta fall nödvĂ€ndiga, men utvĂ€rderas i andra hand. LagĂ€ndringarna innebĂ€r svĂ„rare omstĂ€ndigheter för smĂ„företag vid lĂ„nefinansiering frĂ„n banken, vilket frĂ€mst inverkar pĂ„ nystartade företag och företag som inte arbetar med fakturering..

Kapitalanskaffning och bolagsstorlek : - En studie utifrÄn pecking-order teorin

Problembakgrund/frÄgestÀllning/syfte: Ju mindre ett företag Àr, i desto mindre utstrÀckning utsÀtts det för granskning, vilket leder till att mindre information och analyser om företagets vÀrde finns. Vidare Àr smÄ företag i högre grad utsatta för finansiella pÄfrestningar, dÄ de generellt sett Àr mindre konkurrenskraftiga Àn större och mer vÀletablerade företag. Pecking-order teorin avser att förklara företags finansieringsbeteende och grundas pÄ informationsasymmetri, dock tar teorin inte hÀnsyn till att informationsasymmetrin Àr högre ju mindre företaget Àr. Pecking-order teorin menar alltsÄ att alla bolag, oavsett storlek, bör uppvisa samma finansieringsbeteende. DÄ en hög informationsasymmetri leder till större svÄrigheter att anskaffa vissa typer av externt kapital, borde skillnader föreligga i kapitalanskaffning mellan bolag med olika storlek.

Med siktet högt : En sociologisk studie av de drivkrafter som pÄverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen.

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som pÄverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundlÀggande antagande i uppsatsen Àr att det Àr det sociala som primÀrt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras hÀr utifrÄn ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening Àr den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhÀllet. Fem kvinnors karriÀrval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssÀtt, vilket har anvÀnds i syfte att nÄ fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och dÀrmed komma nÀrmre ?kÀrnan? i deras subjektiva upplevelser av vad som pÄverkat deras karriÀrval.

Genus i svenska börsbolagsstyrelser : En studie om sambandet mellan andelen kvinnor i styrelser och den finansiella prestationen i bolagen

Problem: Kvinnor har lÀnge varit underrepresenterade i styrelsesammansÀttningar runt om i vÀrlden. Sverige Àr ett land som frÀmjar likvÀrdighet och anses dÀrför vara ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste Ärtiondena, men trots detta Àr de svenska bolagsstyrelserna inte jÀmstÀllda. Ibland anvÀnds argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts mÄnga studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bÀttre lönsamhet Àn bolag med homogena styrelser.

Har jag LoV att vÀlja? : En studie om kunders upplevelse av valfrihet

Äldreomsorgen i Sverige har förĂ€ndrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem Ă€r vanligt förekommande inom Ă€ldreomsorgen. De Ă€ldre har gĂ„tt frĂ„n att vara brukare till att bli kunder pĂ„ en marknad. Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjĂ€nst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som Ă€r beviljade insatser enligt socialtjĂ€nstlagen, SoL (2001:453).

Behövs aktiekapitalkravet? : En studie om aktiekapitalkravets betydelse för privata aktiebolag.

Aktiekapitalkravet har genom historien ansetts spela en roll som seriositetsspĂ€rr, borgenĂ€rsskydd samt underlĂ€ttat den externa kapitalanskaffningen för privata aktiebolag. Det senaste decenniet har dock diskussionen i Sverige handlat om huruvida aktiekapitalkravet Ă€rför högt och om det borde slopas helt. År 2014 tillsatte regeringen en kommittĂ© för att undersöka hur entreprenörskapet i Sverige kan frĂ€mjas, en del i detta var att utreda ifall det fanns anledning att slopa aktiekapitalkravet. MĂ„nga stora ekonomier i Europa har redan tagit detta steg medan Sverige hĂ„llit fast vid traditionen att alla aktiebolag mĂ„ste ha ett baskapital. Incitamentet till en förĂ€ndring i Sverige har varit att underlĂ€tta för aktiebolagsbildning sĂ„ att fler företagare fĂ„r möjlighet och rĂ„d att starta bolag av denna form.

LÀxan och lÀraren : Fem högstadielÀrare intervjuas om lÀxan, dess syften och inverkande faktorer

En kvalitativ intervjustudie rörande högstadielÀrares syn pÄ lÀxor. Fem lÀrare deltog. LÀrarna ser pÄ lÀxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnestrÀning. OcksÄ syften av fostrande karaktÀr nÀmns.

Fördelar och nackdelar med en Ärsredovisning i euro

Den gemensamma valutan euron Àr tÀnkt att möjliggöra friheten för kapital för att pÄ sÄ sÀtt kunna förverkliga den inre marknaden. Sverige stÄr dock utanför den ekonomiska och monetÀra unionen som förverkligades den 1 januari 1999. Trots det kommer de svenska företagen ÀndÄ att pÄverkas av införandet av euron. Syftet med min uppsats Àr att beskriva och förklara vilka fördelar och nackdelar det kan finnas för börsnoterade svenska företag med att ge ut en Ärsredovisning i euro. För att kunna besvara mitt syfte har jag stÀllt ett antal frÄgor till personer insatta i mitt problemomrÄde.

MÀklarhuset - En nÀtverksorganisation och dess utveckling

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka nÀtverksorganisationens betydelse för företagande i en förÀnderlig omgivning och pÄ sÄ sÀtt utöka kunskapen om och intresset för arbete och utveckling i nÀtverksföretag. Metod: Denna uppsats har en kvalitativ ansats med fokus pÄ intervjuer i form av en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen tar upp de teoriomrÄden som berör nÀtverksorganisationer och dess lösningar och problem. Slutsats: Genom ett proaktivt förhÄllningssÀtt till tillvÀxt, sitt intellektuella kapital samt de förÀndringar som sker inom branschen tillgodogör MÀklarhuset sig en stor konkurrensfördel. Allt tyder pÄ att den företagsform som nÀtverket utgör Àr ett mycket slagkraftigt alternativ i det aktuella fallet, och att nÀtverk som organisations typ över lag utgör en mycket viktig del i företagsvÀrlden i det förÀndringsklimat som idag rÄder..

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->