Sök:

Sökresultat:

1657 Uppsatser om Hälsa och kapital - Sida 43 av 111

Humankapitalet i Ärsredovisningen?: en fallstudie av tvÄ IT-företags synpunkter

Diskussionen om att ÄskÄdliggöra humankapitalet i Ärsredovisningen Àr i dag mycket aktuell. Den stora expansionen inom informationsteknologiomrÄdet och framvÀxten av kunskapsföretag har medfört att humankapitalet ökat i betydelse. Den stora frÄgan Àr om humankapitalet skall redovisas i balansrÀkningen eller om humankapitalet bara skall ÄskÄdliggöras som tillÀggsinformation. Det handlar om att pÄ ett rÀttvisande sÀtt visa en bild av företaget med alla komponenter som skapar företagets vÀrde medtagna. Denna kvalitativa undersökning visar tvÄ IT-företags synpunkter angÄende redovisning av humankapitalet i Ärsredovisningen.

GrÀsrotsfinansiering : rÀttsliga problem och hur gÀllande rÀtt föreslÄs Àndras

Crowdfunding is a phenomenon that is subject to a great growth during the recent years, and the growth rate doesn't seem to stagnate. When new legislation named the JOBS Act in the U.S. becomes effective in late 2015, crowd equity will surely become a popular tool for financing businesses. Because crowdfunding great popularity is caused by the possibility to reach out to crowds through the internet, it is a global phenomenon, why it's relevant to examine current legislations in jurisdictions. This thesis covers an examination of Swedish laws of how they govern crowdfunding, and also suggestions on how the laws should be changed to more efficiently  correspond with the purposes of crowdfunding..

Gör IPO:n företaget en tjÀnst? : En kvantitativ studie av företags prestation i och med en börsnotering pÄ den svenska aktiemarknaden

I dagens utvecklade samhÀlle upplever de flesta företag en hÄrdare konkurrens. Företag tvingas utöka sitt erbjudande med ett extra för att leva upp till prestationskrav och sÀkerstÀlla framtida verksamhet. Ofta rÀcker det inte med enbart en produkt eller en tjÀnst, kunden krÀver ett bredare tjÀnsteerbjudande. SÄledes fÄr tjÀnsteföretag en alltmer betydande roll i de flesta ekonomier och mÄnga anser att alla företag idag Àr mer eller mindre tjÀnsteföretag. En naturlig del i livscykeln för mÄnga vÀxande företag Àr frÄgan om huruvida företaget ska börsnoteras eller inte. En avgörande faktor i detta beslut Àr de för- och nackdelar en börsintroduktion för med sig.

Steget över grÀnsen : - en studie om integration inom kommun, skola och fritidsgÄrd

Uppsatsen syftar till att pĂ„ ett kvalitativt sĂ€tt undersöka hur kommun, skola och fritidsgĂ„rd arbetar och samarbetar för att öka kĂ€nslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, frĂ€mst frĂ„n forna Jugoslavien. I uppsatsen fĂ„r lĂ€rare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det omrĂ„de de Ă€r verksamma. För att fĂ„ kunskap kring Ă€mnet, vĂ€ljer man att arbeta utifrĂ„n en kvalitativ metod som bygger pĂ„ intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fĂ€lt och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhĂ€llet och social integration prĂ€glar i huvudsak uppsatsens perspektiv..

Investment Ready - En studie av riskkapitalmarknaden för sÄddinvesteringar

Entreprenörer pÄ den svenska riskapitamarknaden har lÀnge hÀvdat att det Àr problem för företag i tidig fas att locka till sig kapital frÄn investerare. Detta brukar benÀmnas the eguity gap. PÄ senare tid har problemet ocksÄ försökt förklaras utifrÄn brister hos efterfrÄgan av kapitalet, dvs entreprenörerna. Med detta menas dÄ att entreprenörerna och deras projekt inte Àr investment ready. Vi har haft för avsikt att utreda vad investerarna anser om den svenska riskkapitalmarknaden för sÄdinvesteringar och vilka de vanligaste bristerna i de investeringsförslag, som inkommer till Venture Capital-företag och AffÀrsÀnglar, Àr.

Man trollar med knÀna lite grann : En studie om vad lÀrare ser som tecken pÄ barnfattigdom och hur de agerar pÄ vad de ser

The aim of this qualitative study was to examine and understand how teachers see and handle the signs of child poverty within a classroom context. The paper is based on an interview study involving 8 teachers in 2 Swedish schools for children between the ages of 6 to 12 years old. Poverty is a complex word and there are many definitions of it. What do teachers interpret as signs of child poverty in the school context? How do they act when they think it?s necessary to protect a child from being affected by it, and how can we understand their choice of action with the help of action theory? We discovered that the teachers notice different things as signs of child poverty, and they all react in both different and similar ways.

Psykosocial arbetsmiljö : kommunikation och trivsel i industriella arbetslag

Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective.

Styrning av relationen mellan humankapital och strukturkapital: en fallstudie av tvÄ tjÀnsteföretag

Under andra hÀlften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror frÀmst pÄ den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhÀllet, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmÀrksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anstÀlldas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anstÀllda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vÄr uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Finns det svenskt kaffe pÄ hotellet?

Uppsatsens syfte Àr att, med hjÀlp av teorier om symboliskt kapital och om identitet, finna svaret pÄ hur, och om, husmanskosten och begreppet husmanskost förÀndrats med tiden och hur det konstrueras en kvalitetsstÀmpel i begreppet utifrÄn idéer om det ?svenska? och det ?genuina?. Den har Àven som syfte att diskutera matens betydelse för kulturarv, identitetstillhörighet och svenskhet. Genom att leta efter förÀndringsprocesser och attityder i kokböcker kommer jag visa pÄ förÀndringar i begreppet husmanskost och hur begreppet fÄr en förÀndrad anvÀndning. VÄr kokbok sÀger sig spegla samhÀllet genom att vara ?i sin samtid? och dÀrmed blir min undersökning intressant dÄ man med det synsÀttet kan dra slutsatser om samhÀllet, etnicitet och konstruerandet av vad svenskhet Àr.

Lyckan, vÀlfÀrdsstaten och statsförvaltningen

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

SOM EN KAMELEONT? - en fallstudie om lÀrarrollen

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

En förÀndrande process? : - en studie om hur lÄneprocessen kan förÀndras om revisionsplikten slopas

SammanfattningFöretag har i alla tider lĂ„nat kapital av kreditgivare till investeringar dessa vill genomföra. Kreditgivarna har i samband med det utlĂ„nade kapitalet krĂ€vt sĂ€kerheter av företagen för att bevilja krediter. Detta för att minska den risk dessa tar. För att Ă€nnu mer minska den risk kreditgivaren tar vad gĂ€ller utlĂ„ning av kapital till lĂ„ntagare kan kreditvillkor anvĂ€ndas. Ännu en möjlighet för kreditgivaren att minska risken Ă€r att lĂ„ta företaget revidera sig.Revisorns uppgifter nĂ€r det gĂ€ller att sĂ€kerstĂ€lla kreditvĂ€rdigheten Ă€r att granska sĂ„ att rĂ€kenskaperna och förvaltningen av bolaget Ă€r i sin ordning.

Beskattning av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i fÄmansföretag de lege ferenda

FÄmansföretagare Àr föremÄl för en sÀrskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fÄmansföretag (fÄmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i bÄde inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjÀnst. Med anledning av att en övergÄngsbestÀmmelse gÀllande beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av fÄmansföretagsaktier upphör vid Ärsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fÄmansföretagsaktier de lege ferenda. Diskussionen har sin principiella grund i etiken och mÄlsÀttningar kring förutsÀgbarhet, likabehandling, materiell lÀmplighet och hanteringsekonomi har valts som utgÄngspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lÀmplighet) sÀkerstÀlls genom att neutralitetsprincipen och andra skatterÀttsliga principer Ätlyds.

Musikens betydelse för individens identitetsskapande och sociala liv : - en kvalitativ studie av sex musikstudenter

ABSTRACTThe aim of this study is to analyze the aspects which have formed music-students? interest to perform music in various ways. Two of these aspects are family and school. Furthermore, -the study analyzes what music itself, and its performance mean in these students? social and personal lives.

Frivillig information i forskningsintensiva företag - en jÀmförande studie av IT- och Biotechbranschen

Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie dÀr vi har jÀmfört tvÄ olika forskningsintensiva branscher utifrÄn en checklista. UtifrÄn teori och empirisk data har vi analyserat branscherna. Syftet Àr att undersöka i en jÀmförande studie, vilka avvÀgningar som forskningsintensiva företag gör innan de lÀmnar ut frivillig information avseende FoU och till vilken nytta dessa avvÀgningar görs.VÄra slutsatser Àr att finns bÄde tydliga branschlikheter som branschskillnader. I bÄda branscherna lÀmnar företag mycket information om fÀrdig forskning och produktportfölj. Syftet med att lÀmna frivillig information Àr att kunna fortsÀtta konkurrera pÄ en marknad som prÀglas av hyperkonkurrens, dÀr företag Àr i stÀndigt behov av nytt kapital för att finansiera fortsatt FoU..

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->