Sökresultat:
1657 Uppsatser om Hälsa och kapital - Sida 11 av 111
De fysiskt aktiva, vilka Àr de? : En enkÀtstudie om kapitaltillgÄngarna hos de fysiskt aktiva.
Syfte och frÄgestÀllningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer frÄn Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation pÄverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkÀter delades dÀr ut.
Med smÄ och aktiva steg kommer man lÄngt - En kvalitativ studie om utrikes födda kvinnors process för att fÄ arbete
Syftet med denna studie var att undersöka vad som pĂ„verkat processen för att fĂ„ ett arbete för undersköterskor som Ă€r kvinnor och som kommit till Sverige frĂ„n Asien, Afrika, Centralamerika, Sydamerika eller Ăsteuropa i vuxen Ă„lder. Vi ville sĂ€rskilt undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt deras sociala nĂ€tverk har pĂ„verkat denna process. FrĂ„gestĂ€llningar i studien Ă€r: Vad beskriver utrikes födda kvinnor som Ă€r undersköterskor har pĂ„verkat deras process för att fĂ„ ett arbete? PĂ„ vilket sĂ€tt har deras sociala nĂ€tverk pĂ„verkat processen? Kvinnor frĂ„n valda lĂ€nder har en relativt lĂ„g sysselsĂ€ttningsgrad och dĂ€rför har vi med vĂ„r studie undersökt hur processen sett ut för dem som har etablerats pĂ„ arbetsmarknaden. Metoden som anvĂ€nds i studien Ă€r kvalitativa intervjuer med sex kvinnor.
FörÀldraengagemang, finns det olika sÀtt? : En studie om en grupp mödrars förhÄllningssÀtt till förÀldraengagemang
Purpose: The purpose of this qualitative study was to illustrate and analyze the approach and parental involvement of a group of mothers in their children's schooling. Also their reflections on parental involvement will be highlighted and what the parents experience as obstacles in their involvement.Method: I conducted six semi structured interviews for my research. I chose to interview six mothers who have a child in the sixth grade. I chose specifically the sixth grade because the mothers will have had quite a few contacts with the school at this point. I also chose not to reveal their ethnicity because they cannot represent a whole ethnic group anyway.Result: The result of my interviews show that the parents have different approaches when it comes to parental involvement.
Agglomerationer och skattekonkurrens i Europa
Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitetresultera i ineffektivt lÄgt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till endestruktiv ?race-to-the bottom?, dvs. att lÀnderna kommer att successivt sÀnka sinaskatter för att attrahera kapital. Detta kan innebÀra en vÀlfÀrdsförlust för alla lÀnder.Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades iEuropa har de flesta lÀnderna höjt kapitalskatten, Àven de som hade en relativt högskatt frÄn början.
Informationskvalitet och verkligt vÀrde: En undersökning om de noterade europeiska affÀrsbankernas kostnad fo?r rÀntebÀrande kapital
Vi tillÀmpar en kvantitativ tvÀrsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter pÄverkar bolagens kostnad för rÀntebÀrande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hÀvdar att informationskvalitet ? det vill sÀga osÀkerheten i vÀrderingsestimat för en underliggande tillgÄng ? medför en informationsasymmetri för lÄngivare, vars prissatta osÀkerhet pÄverkar bolagens kostnader för rÀntebÀrande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare pÄ antagandet genom att studera noterade europeiska affÀrsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillÀmpas för att mer specifikt adressera de största affÀrsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011.
Det intellektuella kapitalet - humankapital frÄn teori till verklighet
Syfte: Vi avser att med denna uppsats beskriva ett antal faktorer i samband med intellektuellt kapital, med fokus pÄ humankapital, i sex företag. Vidare Àmnar vi diskutera eventuella skillnader mellan varuproducerande och kunskapsföretags syn pÄ humankapital. Metod: Vi har anvÀnt oss av ett induktivt arbetssÀtt med en deskriptiv ansats. För att samla in information har vi anvÀnt personliga intervjuer och litteratursökningar. Teoretiska perspektiv: Definition av intellektuellt kapital, humankapital, strukturkapital, kundkapital och tyst kunskap.
Diffusion av intellektuellt kapital i allmÀn svensk press
Det Intellektuella kapitalet (IC) Ă€r en viktig innovation som presenterats inom ekonomistyrningsomrĂ„det och bestĂ„r av ett företags human- och strukturkapital, Ă€ven kallat immateriella tillgĂ„ngar. Genombrottet kring IC kom 1995 dĂ„ Skandia och Leif Edvinsson, direktör hos Skandia av det intellektuella kapitalet, för första gĂ„ngen i vĂ€rlden redovisade IC som ett tillĂ€gg i sin Ă„rsredovisning. Diffusion av innovationer som IC nĂ„s ut till samhĂ€llet via olika kanaler. Ăven fast IC anses vara en potentiell stark metod kan det diskuteras att det endast handlar om ett fashion eller fad inom ekonomistyrningen, det vill sĂ€ga en relativt övergĂ„ende innovation. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva och förklara diffusionen av intellektuellt kapital inom allmĂ€n svensk press.
Leveraged Buyout : En studie av den operativa lönsamhetsutvecklingen under hela LBO-cykeln
Syftet med denna studie Àr att undersöka om riskkapitalbolagen pÄ den svenska marknaden skapar högre operativ lönsamhet i de företag de förvÀrvar och om den Àr bestÄende pÄ lÀngre sikt, det vill sÀga efter avyttring. Studien omfattar 16 svenska företag som förvÀrvats av riskkapitalbolag mellan Ären 1990 till 2002. Samtliga har studerats sjÀlvstÀndigt med hjÀlp av nyckeltalen: Rörelsemarginal, kapitalomsÀttningshastighet och rÀntabilitet pÄ totalt kapital och har Àven jÀmförts med dess respektive bransch. Vi finner bevis för att lönsamhetsmÄttet rÀntabilitet pÄ totalt kapital visar endast en signifikant förbÀttring dÄ hÀnsyn inte tas till branschen under den tid dÄ företaget Àgs av riskkapitalbolaget. Rörelsemarginalen förbÀttras dock signifikant bÄde med och utan bransch.
Hur pÄverkas hotellkoncerner av det nya förslaget för redovisning av leasingavtal?
Bakgrund & Problem: Redovisningen av leasingavtal har lÀnge varit ett diskuterat Àmne inom redovisningen. För att hantera problemen med den nuvarande standarden har IASB i samarbete med FASB publicerat ett förslag till en ny leasingstandard. HuvudpoÀngen i förslaget Àr att kapitalisera samtliga leasingavtal i ett försök att uppnÄ en förbÀttrad jÀmförbarhet mellan företag.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förÀndringen i redovisningen av hotellkoncerner som ett resultat av de nya leasingförslaget. Detta görs genom att kartlÀgga hur nyckeltalen rÀntabilitet pÄ totalt- och sysselsatt kapital, rÀntabilitet pÄeget kapital, soliditet, skuldsÀttningsgrad och kapitalomsÀttningshastighet frÄn hotellkoncerner kommer att pÄverkas av det nya förslaget.Metod: Den metod som anvÀnds utgÄr frÄn den finansiella databasen Datastream och undersöker de finansiella rapporterna för 36 företag i hotellbranschen. Företagens framtida operationella minimileaseavgifter nuvÀrdesberÀknas och företagets poster i balansrÀkningen justera enligt denna summa.
HR-anstÀlldas anvÀndning av socialt kapital i rekryteringsprocesser : En kvalitativ studie av fem HR-anstÀllda inom telekombranschen
SammanfattningSyfte med denna studie Àr att undersöka hur HR-personal anvÀnder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att anvÀndandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser fÄr. Detta för att se om HR-personalen upplever nÄgra motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀrderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de fÄr genom sina kontaktnÀt? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer pÄverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fÄtt rekommenderade av nÄgon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsÀttningar mellan att fÄ en differentierad personalstyrka och att fÄ personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har jag anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som datainsamlingsmetod.
Vilka faktorer pÄverkar företagens val av kapitalstruktur?: en kvantitativ studie av företag inom trÀindustribranschen i Norrbottens- och VÀsterbottens lÀn
Företagens kapitalstruktur Àr den mix av eget kapital och skulder som Äterfinns i den högra sidan av balansrÀkningen. I denna uppsats definierar vi kapitalstrukturen som skuldsÀttningsgraden, det vill sÀga förhÄllandet mellan skulder och eget kapital. Det finns ett flertal teorier som sÀger att företagens val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det Àr dock omdiskuterat vilka faktorer som pÄverkar valet av kapitalstruktur. Syftet med denna uppsats var att genom en kvantitativ telefonenkÀt undersöka ett antal faktorer som kunde tÀnkas pÄverka företagens finansiering.
Maktutövande vid mÄltidssituationer i förskolan : en studie om barns vilja att pÄverka sin egen situation
Syfte och frÄgestÀllningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer frÄn Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation pÄverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkÀter delades dÀr ut.
Map-matching pÄ iPhone mot ett digitaliseratgÄngvÀgnÀt i stadsmiljö
I rapporten utreds villkoren för personlig navigering pÄ en aktuell mobilplattform (iPhone 4). I kapital 3 redogörs för geometriska, topologiska och probabilistiska metoder för map-matching. I kapital 4 diskuteras kvalitetsmÄtt för map-matchingalgoritmer. Implementerade algoritmer beskrivs ingÄende i kapitel 6 och en kombinerad GPS/DR-metod presenteras. Att positionera en gÄende person i ett digitalt gÄngvÀgnÀt i stadsmiljö givet enbart en smarttelefon med icke-differentierad GPS och ett antal lÄgkostnads MEMS- sensorer Àr vÀsentligt svÄrare Àn att positionera en bil som kör pÄ en vÀg.
Vi söker dig! : Kompetensens roll i rekryteringsprocessen
Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessenFörfattare: Victor BrÀnnfors och Jacob WidgrenHandledare: Ilkka Henrik MÀkinenLÀrosÀte: Uppsala UniversitetDatum: 2014-01-02Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen Àmnar ocksÄ kartlÀgga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrÄgas hos sökande kandidater.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehÄllsanalys av platsannonser tagna frÄn arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrÄn begreppen fÀlt, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell.Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrÄgade. Av dessa elva kompetenser Äterfanns formell kompetens gÀllande nÄgon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande Ätta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmÄga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten. Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, FÀlt, Lindelöw.
Som guider till bra musik : En undersökning om musikkritikers bakgrund, förtroende och erfarenhet av musikkritiken
Den hÀr undersökningen fokuserar pÄ vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring att det finns en jÀmbördig smak bland musikkritiker. Syftet Àr att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tÀnker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet bestÄr av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer frÄn olika medier dÀr musikkritik bedrivs, dÀribland etermedia, lokal-/kvÀllstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgÄngspunkt ligger Bourdieus fÀltteorier med fokus pÄ habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför sÄ mÄnga musikkritiker tycker likadant.